Titel: Kung Fu Panda 2
Betyg: 2
Svensk premiär: 3 juni 2011
Den kung fu-tränande pandan Po är tillbaka i Kung Fu Panda 2. Po inser att något inte riktigt stämmer med hans barndom, hans pappa är ju en gås och han själv en panda. I ett slagsmål möter han en skurk som har ett märke som får Po att någonstans inom sig minnas sin barndom och sin mamma. Hans gåspappa berättar då att Po är adopterad.
Chen är en påfågel. Hans föräldrar styr i en kinesisk stad men när en spåkvinna förutser att Chen ska bli ond slänger de ut honom. Chen ruvar på sin hämnd och när han får tag på kanoner då är det dags för honom att ta över sin barndomsstad och sedan hela Kina och samtidigt döda pandan Po, som enligt spådomarna ska stå i vägen för Chens makt.
Kung fu Panda 2 har med samma gulliga figurer som var med i första filmen, sött tecknade i mysiga kinesiska miljöer. 3D-versionen är välgjord rent tekniskt. Men en berättelse som kräver lite väl många slagsmål och scenen fyllda med strider är sällan riktigt bra. Jag såg den svensktalande versionen och det var en hel del barn i publiken. Ändå hörde jag inte några skratt från barnen när det skulle vara roligt och inte några andra ljud från barnen heller. Barn som ser film som engagerar dem brukar inte vara helt tysta.
Berättelsen är söt, men inget mer. Det mesta är hur förutsägbart som helst. Jag kan tänka mig att den engelska versionen kan ha sina poänger med röster från skådespelare som Jack Black, Angelina Jolie, Dustin Hoffman och Jackie Chan.
För min del tycker jag den är roligare på danska än på svenska:
Relaterat: Svenska Dagbladet
Läs även andra bloggares åsikter om Kung fu panda, 3D, film, filmrecension, animerat
[…] Kung Fu Panda 2 som fick betyg 2. […]