Kärnkraftsavfall måste förvaras i hundratusentals år. Hur kommunicerar vi med människor om hundratusentals år så de förstår att skyltarna uppfattas som varningssignaler och inte något spännande att undersöka närmare? Det är bara ett av många problemen med kärnkraft.
Sedan katastrofen med kärnkraftsverket i Fukushima i Japan har den avsomnade rörelsen mot kärnkraft vaknat till liv Med jämna mellanrum arrangeras manfestationer runt om i Sverige mot kärnkraft. Tisdag 26 april var det dags för manifestationer igen. Tusentals samlades på Sergels Torg i Stockholm.
Det gula märken med en orange sol med texten Atomkraft – nej tack, lyste överallt, både som små märken och som stora affischer och banderoller. Min känsla var lite kluven: det var som att återuppleva de demonstrationer och den kampanj vi drev för mer än trettio år sedan för att få svenska folket att rösta nej till kärnkraft i omröstningen 1980. För övrigt en omröstning som många upplevde som ett stort svek när S-regeringen gick in och skapade ett tredje alternativ i omröstningen. ”nej fast ja”.
Sverige låstes in i kärnkraftsberoende och många tappade lusten och energin för att engagera sig.
Nu är många tillbaka.
Det kändes både hoppfullt och meningslöst, samtidigt, under manifestationen nu trettio år senare. Hoppfullt för att kampen finns kvar, att det finns människor som vill ha ett annat samhälle än det som är beroende av kärnkraft. Men också lite tungt: vi blev lurade då för trettio år sedan: finns det någon chans egentligen att stoppa utvecklingen av kärnkraftssamhället?
I medier var det helt tyst, ingen som nämnde att tusentals samlas runt om i landet. Men det kommer. Det kommer att växa, motståndet har bara börjat, hoppas jag. Eller är människor så uppgivna? I Japan, i Fukushima, är människor och natur hårt drabbade av kärnkraftskatastrofen. Har det blivit vardagsmat nu, ingen medier reagerar på längre? Har en olycka i nivå med Tjernobyls blivit vardagsmat för oss?
Relaterat:
SVT om Tjernobyl, Medvedev omTjernobyl, SVT om Fukushima och Tjernobyl.
Läs även andra bloggares åsikter om kärnkraft, Fukushima, Tjernobyl, avfall, manifestation
Är det inte någon, som inser vad som finns här om 100.000 eller kanske 10.000 år. Nämligen 3 km tjock is.
Detta är det enda säkra man kan säga om klimatet. Utmärkt ställe att förvara utbrånt kärnbränsle. Isen torde ligga betydligt längre än radiaktiviteten är aktiv.