Bland politiska bloggar är det vanligt att länka till varandra. I olika bloggrankingsystem och i sökmotorer rankas en sajt och en blogg ofta bland annat efter hur många länkar den har. Om sajter/bloggar med hög ranking länkar till en sajt/blogg får den ofta högre ranking också.
Politiska bloggar dominerar ofta bloggportaler som Knuff och Bloggportalen och för den delen hos Twingly också, för att dessa bloggare medvetet länkar till varandra när andra har relevanta inlägg. Det handlar också om att vilja ge besökaren möjlighet att se andras syn på ämnet.
Men bland kulturbloggar fungerar det här dåligt. Många kulturblogg fungerar mer som traditionella medier gjorde förr: ser varandra som konkurrenter och låtsas inte om varandra.
Fast jag tror ju att kulturbloggar skulle vinna på att länka mer till varandra, när det är relevant.
Men alla ser inte på det på samma sätt. Det finns en kulturbloggare som ofta bloggar om samma saker som vi, är på samma musikevenemang och samma teaterföreställningar. Jag har många gånger länkat till den bloggen när den skrivit om samma saker som vi och i all vänlighet också frågat om inte hon kan tänka sig länka till oss i dessa sammanhang. Men hon tycker inte om att länka, har hon sagt till mig. Hon vill att det hon skriver ska stå för sig själv och hon tycker själv inte det ser bra ut med länkar i blogginlägg.
Jag tycker förstås att hon har fel. Jag tycker att länkar är blodomloppet på webben och att de ger mervärde och fördjupar sajters innehåll.
Här är till exempel ett exempel. Här skriver Kulturdelen om Dramatens föreställning En handelsresandes död. Den har premiär i kväll och jag ska på den då. Jag tippar att Jenny på Kulturdelen varit på genrepet eftersom hon skrivit före premiären. Nu hade det ju varit helt naturligt att jag ikväll när jag kommer hem efter premiären och bloggar om det då länkar till hennes läsvärda inlägg. Men nu när hon så tydligt vid flera tillfällen sagt att hon inte alls vill vara med på att länka till varandra känns det lite meningslöst att göra det.
Vad tycker ni. är det fult eller fint att länka?
Foto: Sören Vilks
Läs även andra bloggares åsikter om länkar, Kulturdelen, kulturbloggar
Klart man ska länka. I synnerhet till den som har närliggande tankar som man själv har i olika frågor. Det behöver absolut inte vara medhållande. Det blir en spänstigare debatt om det är tvärtom. Alla lrä sig något och får chansen att känna igen sig kanske.
Jag gillar länkar och tycker som du Rosemarie att det är vitsen med bloggandet. Sen finsn det väl de som koncentrerar sig på länkningar för att komma högt upp på listor etc. Det är inte av den anledningen jag länkar, men det ena ger ju det andra.
Jag vill hålla i gång debatten och det gör man tillsammans med andra. Interaktivitet är viktigt. Därför är länkar bra. Men det man skriver bör ha ett innehåll inte bara vara länkar, då blir det värdelöst.
Jag tycker att Kulturbloggen har ett innehåll. Förvisso håller jag inte alltid med, men det är inte nödvändigt för mig heller.
Sharing is caring och länkar man ut så får man länkar in.
Jag tycker inte att det är vare sig fint eller fult, däremot självklart. Det som skiljer nätet från gammelmedia är ju just den sociala dimensionen, här samtalar vi med varandra och diskussioner flyttar ofta runt på olika ställen. Som bokbloggare är det för mig självklart att se min blogg som en del i ett sammanhang, ett sammanhang jag vill ingå i.
Naturligtvis ska man länka, länkkärlek und so weiter.
Men man måste också — eftersom det är fritt att göra som man vill — kanske acceptera att alla inte tänker som man själv gör. Flera, flera gånger har jag länkat till bloggar som inte skulle få för sig att länka till mig ens under pistolhot.
Men vem är väl jag att kräva något sådant? En länk är en länk är en länk.
Tvärtom har jag valt att inte länka till en bloggare som visserligen skrev i samma ämne som jag och som man skulle ha intresse av att läsa, men som hade jättejättejättejätttenakna tjejer överallt. Inte för att jag har något emot nakna tjejer — jag är ju en själv gubevars — utan för att jag på något sätt faktiskt ansvarar för vart jag skickar mina läsare. Mina läsare som fokuserar på hotellmögel, basket, legobitar, litterära figurer och äppelmust kanske får stora dåndimpen av att konfronteras av jättejättejättejätttenakna tjejer?
Fast vad vet väl jag om det?
När det gäller rankningar, Bloggportalsstatistik och antal klick är jag helt fel person och kan inte uttala mig. Jag skiter i statistiken. (Men bara när det gäller bloggandet. I alla andra grenar vill jag vinna — till och med i potatisskalning.)
Ska bara tillägga att rubriken ”Att länka, är det fult ett fint?” är förvirrande. (Är man språkpolis så är man.)
Tack Lotten: det slarviga skrivfelet är nu åtgärdat.
I linked it as we would not see these things in the UK anyway.
Surely if someone blogs they wish to ’share’ their thoughts with everyone. If someone wishes not to share they should remove the link option, but then it’s just as easy to copy and paste the address of the blog.
I’m assuming it’s who is linking that is causing the ’problem’ ? :/
Att länka i blogginlägg är ett sätt att dels visa andras åsikter (med- eller mothåll), dels tipsa om andra sajter och bloggar. Lite som Wikipedia: en länk gör en nyfiken på en annan länk, som leder till en tredje osv.
Dela är fint. Fortsätt länka.
Klart att man ska länka – det är ju det hela webben går ut på! Tyvärr är jag personligen förskräckligt usel på att länka, men jag försöker bli bättre.
Men vad är det här? Av en slump upptäcker jag att du har hängt ut mig som ett dåligt exempel, som någon som tycker ”fel”, bakom min rygg. Det känns väldigt oschysst.
Det stämmer att jag inte tycker om att lägga in länkar, för jag tycker det blir plottrigt och tar uppmärksamheten från innehållet i posten. Därför har jag heller aldrig bett någon att länka till mig. Det är också så att jag väljer att lägga tiden på att skriva själva posten, inte leta efter andra bloggar som har skrivit om samma sak. Jag förbjuder självklart inte andra att länka till mig, men vill inte lägga tid på att göra det själv. Det är synd att märka att det inte respekteras att människor tycker olika.
Du är inte uthängd, Jenny. Vi diskuterar en princip och du har framfört åsikter vid flera tillfällen som jag vill lyfta till en diskussion med flera, för att höra olika synpunkter.
Det är skillnad på person och sak, eller hur?
Jag tror att kulturbloggar skulle tjäna mycket på att samverka, nätverka mer.
Eftersom halva posten handlar om mig och hur jag skriver, känner jag mig förstås utpekad. Du säger att det gäller många kulturbloggar. Har du några andra att visa upp, eller är det just mig du vill använda som varnande exempel?
Du säger att du tycker att jag har fel. Finns det bara ett ”rätt” sorts sätt att blogga? Eftersom jag aldrig har hindrat dig från att blogga med länkar till andra, verkar ditt problem vara att jag inte länkar till dig. Men jag har en annan stil, som jag har hållit fast vid i flera år. Även hos mig uppstår diskussioner mellan människor som bryr sig om kulturen, och jag tycker om den nivån på engagemanget.
För övrigt kan jag säga att från den här posten har jag bara fått sex besökare, och den gången jag var nominerad till din kulturbloggsaward fick jag sammanlagt tio besökare under den tid röstningen pågick. Det verkar inte ens finnas så stort intresse för att klicka på länkar. Därför känns det lätt för mig att avstå.
Intressant diskussion, jag har en djup hatkärlek till länkar : )
Länkandet är tvärtemot vad Jenny skriver plottrigt, att på en liten yta ge läsaren möjlighet att få fler perspektiv, fördjupa sin kunskap inom ett ämne och se bredden på olika sätt att tolka upplevelser. Plottrigt som begrepp förstår jag inte, bloggläsandet stärks av länkandet och en läsare av bloggar uppskattar och vill ha länkar, det är ju en möjlighet som ges i det formatet som ska utnyttjas.
Att få en länk till allt ifrån wikipediasidan av manusförfattaren, skådespelarna eller vad det kan vara som har relevans i den aktuella texten till sådant som beställning av biljetter, originalmanus, tidigare recensioner, andra recensioner som tycker tvärtom, följa utvecklingen inom ett scenområde eller vad det nu kan vara är ju något som tillför texten något och ger författaren trovärdighet, tillgänglighet, relevans och bidrar till ett nätverkande. Vad synd att missa allt det i relation till sina läsare!
Vad gäller Kulturbloggen tycker jag ni ska fortsätta länka till de ni vill, fokusera på era läsare, ge dem möjligheten att läsa fler perspektiv när ni finner det relevant. Länka inte för att ni vill ha en länk tillbaks. Det där spelet har jag oerhört svårt för. Den som förlorar på att inte länka tillbaks är i så fall Jenny och inte ni. Alla får göra som de vill, ibland är det ett aktivt val ibland är det för man har en förförståelse som inte matchar bloggläsarens.
Mitt syfte med en länk i mitt bloggande är aldrig att få en länk tillbaks. Den syftar till att hjälpa mina läsare att förstå mina resonemang bättre eller att stöta och blöta mina resonemang med andras. Jag vet att det gör mina texter mer läsvärda och mer trovärdiga. Jag får alltid feedback för hur jag länkar. Se texten här om John Lennon och sociala medier, utan länkande hade det varit en massa tyckanden bara : ) länkarna bär texten och inspirerar läsaren att kunna bilda sin egen uppfattning:
http://www.jmw.se/2010/10/09/john-lennon-och-sociala-medier-hade-varit-stort/
Går att läsa mer här om hur svårt jag har för länkkärlek när det bara görs för att behålla plats på rankinglistor etc
http://www.jmw.se/2009/08/23/sweden-social-web-camp-day-2-part-2/
Så summerat – fortsätt länka!! : )
Jenny: Jag har också statistik över vilka länkar från mig som besökare klickat på. Och jag kan lugnt se att det är fler än tio som klickade på länken till din blogg då du var nominerad till Stora Kulturbloggpriset, som då hette Kulturblog Award.
Men länkar betyder annat.
Om flera länkar till ett inlägg då syns det inlägget högre på exempelvis Bloggportalen och Knuff, och en blogg kan få besökare den vägen, tack vare länkarna.
Länkar höjer en bloggs värde hos sökmotorer. Om fler bloggar med hög ranking länkar till en blogg hamnar den högre i sökmotorernas resultat.
För mig är Internet uppbyggt på länkar. Vad vore Internet utan länkar?
Det måste vara acceptabelt att diskutera frågan.
Å andra sidan finns det verkligen också avarter och missbruk av länkar. Jag för min del vill att de länkar jag har i ett inlägg är relevanta och tillför besökaren mervärde.
Jag tycker du gör helt rätt på en punkt: du står för kvalitet i dina inlägg.
När det gäller kulturbloggar finns det som sagt många som mer driver sina bloggar som en tidsskrift och de länkar aldrig till andra. En del för att de satsar så kommersiellt, som många filmbloggar. Däremot har de ofta en funktion som gör att bloggar som länkar dit syns i en trackbackslista.
Det enda jag inte förstår är avslutningen ”Men nu när hon så tydligt vid flera tillfällen sagt att hon inte alls vill vara med på att länka till varandra känns det lite meningslöst att göra det.” Du länkar väl för dina läsares skull – inte för länkarna ska vara en slags handelsvara?
Jag är en ivrig länkälskare, men av de sajter jag tipsar om varje morgon (mina blänkare) är det nog inte ens en på 100 som någonsin skickar en länk tillbaka. Och I couldn’t care less.
Joakim: Javisst, länkarna gör jag för mina besökares skull, att de ska få mervärde.
Men jag tror också att om man ger hundra gånger, kanske man tröttnar om man aldrig får något tillbaka. Det är också rätt mänskligt.
Fast jag vill inte åt Jenny på Kulturdelen, hennes blogg har hög kvalitet innehållsmässigt.
Men jag tror på att länkar är blodomloppet på webben och att det finns en kvalitet i att ha bra länkar också.
Det är vad som skiljer webb från papper
Jag har varit journalist i många år innan webben kom och jag minns hur alla redaktioner konkurrerade om att ha nyheter och helst inte hänvisade till någon annan. Jag är trött på den attityden och när webben kom och många människor började ge varandra cred och länka till varandra upplevde jag en glädje i denna generösa inställning.
Jag blir därför ledsen när jag på många kulturbloggar ser det gamla klassiska revir- och konkurrenstänkadet.
Knappast något förvånande att politiska bloggare länkar till andra när de precis som utanför nätet försöker livnära sig på andras arbete i brist på egen energi och samvete.I detta fallet påminner sharing for caring mer om stealing for dealing.
Det mesta är kanske redan skrivit i frågan, men jag kan ändå inte avhålla mig från ytterligare en kommentar eller två:
Länkning är absolut nödvändig och är viktigt, men med tillägget att det skall bli ett mervärde för läsaren. Det är kanske mänskligt att man tröttnar på att länka till en som inte länkar tillbaka, men egentligen är det inte en särskild relevant invändning, men det känns ju inte särskilt angeläget att länka till Jenny B. Däremot skall jag försöka följa hennes blogg.
Huvudfrågan, som jag uppfattar det är ju egentligen om varför man skall länka. Innebär det att man får fler besökare? För visst är det viktigt att det man skriver också blir läst?
I övrigt kan jag helt instämma i flertalet inlägg. Det är inte fult att länka, tvärtom det är högst nödvändigt, men en fråga hur hittar man läsvärda bloggar, som handlar om opera och klassisk musik?
Här är en bloggare som skriver om opera ibland http://kaffekopp.wordpress.com/
Är Kaffekopp och cigarrettrök och Operalogg de enda bloggare som bloggar om opera? Någon?
Det hela är enligt mig mycket enkelt. Jag länkar till någon för att jag tycker att länken tillför något på min egen blogg. Länkar är, precis som @jocke säger, ingen handelsvara. Om de var det skulle begreppet ”länkkärlek” inte fungera.
Jag förväntar mig därför aldrig någonsin en länk tillbaka. Visst är det kul om så sker, men det är i så fall en ren bonus.
Tänk också på att en länk till någon ofta ”pingar” denne om din existens. Så oavsett om han eller hon länkar tillbaka så har du vunnit lite uppmärksamhet tack vare länken. Den som aldrig länkar går därför miste om en hel del uppmärksamhet, och jag har därför svårt att se valet att inte länka som något revirtänk.
För att svara på rubriken – nej det är inte fult att länka. Möjligtvis om man i alla sammanhang enbart gör det för att själv vinna på det, som någon form av spam.
Jag jobbbar som forskare när jag inte bloggar, och som sådan har jag närmast i ryggmärgen att referera till andra som tycker och tänker (lika eller olika) i en viss fråga. Jag länkar alltså relativt mycket, men (vilket varit uppe i diskussionen här ovan) ser länkningen i relevans till mitt eget inlägg. Om jag läst något, eller hänvisar till något, som har haft inflytande på det jag skriver så är det naturligt för mig att länka till det. Men på grund av tidsbrist så gör jag inte en så omfattande research inför varje inlägg, som jag ibland önskar att jag hade gjort. Det får helt enkelt bli länkningar till det som jag ”kommer på” medan jag skriver, mycket sällan till wikipedia eller liknande (därför att jag tycker att folk kan slå upp det själv). Gärna till andra bloggare, och/eller gammelmedia om det är så att det är relevant. Men jag googlar alltså inte fram alla femtiotolv bloggar och tidningar som skrivit om en viss bok till exempel, utan det brukar bli just de som varit viktiga för mig i mitt bokval, eller de vars åsikter är relevanta för det jag skriver.
Min inställning är att det finns absolut ingenting att förlora på att länka, utan att det bara är vinn-vinn (undantaget är väl om man totalt gör ner någons blogginlägg som man länkar till, men det tycker jag sällan sker i den delen av bokbloggosfären där jag oftast vistas). En länkning måste ju inte nödvändigtvis innebära att folk klickar vidare till den bloggen/artikeln heller. Att länka är också ett sätt att visa uppskattning, och att visa att ens egna åsikter och tankar i blogginlägget inte springer ur tomma intet. Om jag skriver om en bok som jag inte gillar tycker jag det kan finnas en poäng att länka till någon annan som gillar den – eller tvärtom.
Vixxtoria: Ja det är ungefär så jag tänker också och gör. Fast jag hämtar ibland korta faktauppgifter från wikipedia och länkar då till wikin.
Ja en länk är inte bara till för att besökarna ska klicka sig dit, det är som du säger en uppskattning av någon annan också.
Internet eller snarare World Wide Web grundades med länkning som den mest grundläggande funktionen för att just kunna konsolidera information som låg lagrad på olika datorer överallt. Den skulle vara icke-kommersiell, öppen, och utan central styrning. Att ens fundera på om länkning är det ena eller det andra är mest en meta-diskussion för att göra sig intressant, för det är ju länkar som är själva principen. Dessutom anstår det varje enskild publicist inom WWW att själv besluta om det utan att andra jagar passande epitet för att skapa singulariteter i gemenskapen.
Moderatbloggare är ju förtjusta i att klia varandra på ryggen via sina blogginlägg.
Politiken och åsikterna om den blir knappast bättre av att man får läsa samma plattityder flera gånger.
Jag måste säga att jag är både för och emot. Nu bloggar jag inte i din kategori, utan skulle nog kalla min blogg för samhäll/vardagsblogg. Det betyder att jag har många konkurrenter att slå ut om jag vill ta mig någonstans.
Så jag länkar alltså inte till de som ligger strax över mig på bloggportalens lista. Men hittar jag en bra blogg som redan är relativt stor, som jag själv läser så länkar jag gärna till den. Jag länkar också gärna till dem som jag vet läser min blogg dagligen. Men bara om jag anser att det är en bra blogg.
Skulle någon vilja länka till mig vare sig de anser att min bligg är bra eller dålig, så låter jag dem göra det. All publicitet är bra publicitet! Men om någon vill göra ett länkbyte med mig, men jag inte anser att personen har en bra blogg, då skulle jag nog säga att den personen får gärna länka mig, men att jag inte kommer länka tillbaka.
Jag skrev föresten ett inlägg i förrgår om vad som anses vara rätt och fel när man ska svara på en bloggkommentar. Ska man svara i sin egen blogg eller klicka sig in på personens blogg? Kan vara intressant läsning!
Nu är jag en naiv tönt men jag tycker att länkar (och kommentarer) är vad som gör bloggvärlden. Interaktion, kommunikation, att hoppa på stenar till andra sidan. I synnerhet när det är ämnesbloggar känns länkningar relevanta och då inte bara för att visa att bloggaren själv är intresserad av ämnet utan även för att ge läsaren en chans att se andras syn på saken.
Ovilja att länka tar jag som ett sätt att försöka armbåga sig fram utan att ha förstått länkarnas makt.Kanske man tror på något slags länk-hieraki? Man ska aldrig länka till någon som kan få fördelar av det, bara länka till mer populära bloggar?
I min nördblogg (smink) försöker jag länka till mindre, okända bloggar för att på så vis lyfta fram de som lätt försvinner i bruset på Google. Det handlar om ett intresse, inte att bli känd och framgångsrik.
Självklart är länkar bra – hela Internet handlar egentligen om länkar och det är det som är det innovativa med html.
Frågan är väl om man ska ge bort en altruistisk länk sk follow tag utan något krav på motprestation. Jag länkar gärna till bra innehåll som förtjänar länkkraft. Samtidigt tycker jag att sökresultaten har blivit sämre under 2012-2013 eftersom många av de större bolagen köper länkar och redirectar utgångna domäner.