• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

I rymden finns inga känslor – en av de bästa filmerna på länge

5 september, 2010 by Redaktionen


Ingen som sett någon biotrailer under sommaren lär ha missat reklamen för ”I rymden finns inga känslor” där ännu en Skarsgårdsbror presenterar sig för den stora biopubliken. Bill Skarsgård, den näst yngste av Stellan Skarsgårds fem söner med förra frun som spelar huvudrolllen, Simon som har Aspergers syndrom.

När Simon tycker att saker blir för krångligt och svårt att begripa sig på kryper han ner i en tunna som för honom är en rymdraket. Han vill ut i rymden för där är det fritt från det där krångliga som kallas känslor.

Den enda människa som riktigt förstår honom och klarar av honom är hans bror Sam. Simon får helt enkelt flytta hem till Sam och hans flickvän Frida. Det håller inte så länge. Flickvännen står inte ut att leva i ett förhållande där de ska ta hänsyn i allt till pojkvännens Asperger-drabbade bror.

Simon upplever att allt blir ett kaos när Sams flickvän lämnar deras liv. Då börjar Simon jakten på att hitta en ny flickvän till Sam. Då går han mycket vetenskapligt till väga, listar Sams egenskaper och intervjuar massor av unga kvinnor för att hitta den som kan bli den rätta.

Bill spelar Simon bra. Filmen är en komedi och karaktärerna blir skildrade lite mer som typer istället för som människor. Alla utom Simons bror Sam som skildras som en hel människa. Såväl Simon som hans föräldrar och Simons arbetskamrater, som också har psykiska besvär eller sjukdomar, skildras mer skissartat, som parodier och typer.
Men det gör inget, för filmen är varm och det är med stor kärlek människorna skildras. Eftersom det fortfarande i samhället råder många fördomar och missuppfattningar om människor som drabbas av psykiska sjukdomar eller syndrom tycker jag det är jättebra att det kommer filmer som tar upp deras situation.

Många har skrivit om filmen
Dagens Nyheter gav betyg 4:

Visuellt sett är det som om upphovsmännen var yngre bröder till Wes Anderson. Hans New York-miljöer från ”The Royal Tenenbaums” är visserligen utbytta mot norrländskt småstadsliv, men den frontala, helbildsälskande, färgkoordinerade estetiken känns igen.

Liksom kärleken till udda karaktärer. ”I rymden finns inga känslor” kunde i och för sig tagit ut svängarna ännu mer scenografiskt, men fantasin är det inget fel på. Musikaliskt är det också trendriktigt med artister som Lykke Li, Ane Brun, The Tough Alliance, Miss Li, Maia Hirasawa på ljudbandet.

Relaterat: Recension i Svenska Dagbladet, Göteborgsposten, Expressen, Kommunalarbetaren, Helsingborgs Dagblad och Aftonbladet och SR Kulturnytt.

Läs även andra bloggares åsikter om recension, film, Asperger, Skarsgård

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension Taggad som: Asperger, Recension, Scen, Skarsgård

Läsarkommentarer

Kommentarer

  1. Kantarellmannen säger

    7 september, 2010 kl. 04:55

    Asperger syndrom heter det. Det är inte en sjukdom som du skriver. Det är ett neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som man föds med och har hela livet, inte en psykisk sjukdom.

    Dessutom: Hur många överdrivna stereotyper om Asperger Syndrom kan man sätta in i en film egentligen?

    Vore kanske bättre att bara göra liknande film utan att säga något om neuropsykiatrisk diagnos, som man gjorde i Elling. Elling i den filmen skulle kanske kunna ha Asperger Syndrom, eller något helt annat mer allvarligt men där undviker de att säga något specifikt om det.

  2. Furienna säger

    9 september, 2010 kl. 21:38

    Jag har bara sett den korta TV-versionen, men… Den här filmen inte alls beskriver Aspergers syndrom, utan några okunniga filmskapares helt felaktiga bild av det. Den här filmen tar inte alls upp vår situation, utan den är snarast kränkande mot oss.

  3. Hannah säger

    11 september, 2010 kl. 04:12

    @Kantarellmannen:
    Stavning både med och utan s är ”tillåtna”.

    Jag vet inte hur många stereotyper om asperger man kan få in i en och samma film men varför göra en film utan att nämna något diagnos eller liknande överhuvudtaget? Är det inte bättre att det tas upp såhär än inte tas upp alls?

    Det kommer säkert finnas folk som fastnar i det stereotypa men det finns det med allt, du tror inte att just pga att filmen är en komedi så kan människor ha lättare för att ”ta upp” ämnet eftersom det inte blir en sån ”seriös”, allvarlig och ”tung” stämpel på det hela?

    @Furienna: Kan du specificera mer exakt vad det är som du tycker är kränkande med filmen?

  4. Isa säger

    19 september, 2010 kl. 17:36

    Jag kan i princip ingenting om Asperger/s syndrom så jag ska inte uttrycka mig gällande det ni diskuterar. Av själva filmen blev jag dock glatt överraskad. Det är den första bra svenska filmen jag sett då jag annars aldrig tyckt om något svenskgjord. Jag tyckte till och med om filmen väldigt mycket. Trodde aldrig att jag skulle säga något så om en svensk film.
    Jag, personligen, får inte känslan av att dom på något sätt driver med Aspergers. För mig känns filmen endast oskyldigt rolig och även gullig.

    Bilderna i filmen var fantastiska med olika bakgrunder och färger och dylikt. Samt ”flash-ritningarna” som dök upp till och från. Njöt nästan mer av det kreativa än själva filmen.

  5. Göran H I Johansson, Lund säger

    13 april, 2011 kl. 19:29

    Jag har Asperger syndrom. Som framgår av debattinlägg på olika internetforum så varierar reaktionerna hos andra personer med Asperger syndrom. En del har reagerat lika negativt som jag själv.

    I flera år har jag filmat och skickat till föreningsdrivna lokal-TV-stationer runtom i Sverige, för att främja rättigheter för oss som har psykiatrisk diagnos. Jag förstår inte varför de som vill skildra en minoritetsgrupp har så svårt för att först kontakta oss som tillhör ifrågavarande minoritetsgrupp. Personer som tillhör andra minoritetsgrupper har ju i andra sammanhang protesterat av motsvarande skäl.

    Jag har skrivit till produktionsbolaget som producerade filmen, till SVT som finansierade den kortare TV-versionen, till SF som distribuerar filmen och till Svenska Filminstitutet som finansierade långfilmen. Jag tycker det talar för sig själv att ingen svarat.

  6. Alice säger

    27 november, 2011 kl. 21:44

    @Hanna

    Det är verkligen inte bättre för mig, som person med Asperger, att ämnet tas upp på ett sätt som är missvisande och inte på något vis beskriver mig eller min situation. Om det inte tas upp överhuvudtaget måste jag berätta vad det är och vad det innebär för mig om jag vill prata om det med någon – om det tas upp såhär måste jag istället berätta att dennes föreställning om vad det innebär är fel. Jag vill kunna prata om mitt funktionshinder utan att folk genast antar att det innebär mängder av saker som det inte innebär.

  7. YGo säger

    13 november, 2016 kl. 18:37

    kan någon hjälpa mig, jag har en fråga som leder så här.
    *Hur tycker du man lyckas skildra Simons diagnos i filmen? Kännetecken? Beteenden? Annat?

    Vilka tydliggöranden och kognitiva hjälpmedel använder Simon?

    Filmens olika rollfigurer (Sam, Frida, Jennifer, arbetsledaren, mamma, arbetskamrater på DV) bemöter alla Simon på olika sätt. Gör de rätt eller fel? Motivera ditt svar för var och en.

    Hur hade du själv reagerat och agerat om du träffade Simon på stan?

    Vad tyckte du om filmen?

    jag är tacksam för alla svar

Trackbacks

  1. » I rymden finns inga känslor. skriver:
    28 januari, 2011 kl. 22:12

    […] bild härifrån. […]

Primärt sidofält

Nytt

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

12/11 2026 Rest. Ester i … Läs mer om Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

SVT öppnar Roxettes arkiv med en ny … Läs mer om Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

U2 - Carnaval De Luz - Betyg 4 … Läs mer om Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Lilla Amélie eller tecknet för … Läs mer om Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Teaterkritik: God jul – Underbart rolig och träffsäker

God jul Av Jonas Karlsson Dramatisering … Läs mer om Teaterkritik: God jul – Underbart rolig och träffsäker

Uppseendeväckande fullödig produktion – Den fule

Den Fule utan titel 5 Inspelad … Läs mer om Uppseendeväckande fullödig produktion – Den fule

Filmrecension: A Talent For Murder – känns ofärdig och som ett måttligt genomtänkt experiment

A Talent For Murder Betyg 2 Svensk … Läs mer om Filmrecension: A Talent For Murder – känns ofärdig och som ett måttligt genomtänkt experiment

Filmrecension: Sheep In The Box

Sheep in the box Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Sheep In The Box

Filmrecension: How to Rob a Bank – Robin Hood i en brutal samtid

How to Rob a Bank Betyg 3 Svensk … Läs mer om Filmrecension: How to Rob a Bank – Robin Hood i en brutal samtid

Recension: Really Good Time på Hus 7 – ett namn som faktiskt håller vad det lovar

Betyg 5 (5) Det är inte direkt enkelt … Läs mer om Recension: Really Good Time på Hus 7 – ett namn som faktiskt håller vad det lovar

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in