En fråga som diskuteras mycket på rödgröna bloggar är om vilket ansvar har Lundin Oil som juridisk person, och eftersom Carl Bildt satt i styrelsen fram till 2006 så omfattas han av utredningen eftersom han var en del av den juridiska personen.
Om denna utredning leder till en förundersökning riktad mot Carl Bildt så kan han inte sitta kvar.
Det är förvånansvärt tyst bland regeringsbloggarna om detta. Johan Westerholm, en rödgrön bloggare, med enorm koll på frågor som detta utmanar nu regeringsbloggarna att träda fram ur tystnaden:
Därför ser jag nu gärna att regeringsbloggarna nu ger sig in i denna debatt. Jag anser att det för svensk diplomatis och trovärdighet på den arena som slåss för mänskliga rättigheter och demokrati. Att som utrikesministern hänvisa till ett pressmeddelande på Lundin Oil:s hemsida
och med detta vilja avsluta debatten duger inte, eller anser regeringsbloggarna det? Lundin Oil är och förblir ett särintresse med främst finansiella drivkrafter. Och är det inte så, den som inte har något att dölja räds inte en utredning? Eller?
De regeringsbloggare jag vill se slå ett slag för mänskliga rättigheter (människor far illa i ett område där det finns svenska intressen vilket borde vara skäl nog) i det som måste bli veckans bloggtema och debatt är
Fredrik Antonsson
Mary Jensen
Daniel Snällman
Mikael Persson
Kent Persson
André Assarsson
Niklas Wykman
Per Ankersjö
Magnus Andersson
Annie Johansson
Peter Soilander
Mark Klamberg
Marina Lind
Amanda Brihed
Sisådär, då fick vi ju också en bra lista över regeringsbloggar. Kan komma till nytta under valrörelsen kanske?
Jag skulle själv vilja ställa en annan fråga till alla dem, men det skulle väl röra till allt. Nu är det många som vill veta om de anser att Carl Bildt kan sitta kvar som utrikesminister när han suttit i styrelsen för Lundin Oil när det företaget tagit flera av de beslut som nu ifrågasätts.
Jag funderar lite på mediastormen efter LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin som suttit i styrelser som beviljat stora bonusar åt chefer. Det var oetiskt men trots allt inte övertramp mot mänskliga rättigheter.
Jag funderar också på det där att högerpolitiker som kristdemokraten Odell – och för den delen också en hel del reportrar från högersympatiserande medier, som i åratal tar upp att Mona Sahlin köpte en Toblerone för jobbets kreditkort. Vad är en Toblerone i jämförelse med övergrepp på mänskliga rättigheter?
Så jag funderar lite på vilka personer som väljs ut att granskas och löpa gatlopp i högermedier och vilka som har frikort där.
Det finns en hel del läsvärt kring detta:
Bildts inlägg
En läsvärd analys av Peter Andersson
Tomas Bodström reder ut juridiken.
Mer finns också hos Peter Högberg.
Anklagelserna från de 50 europeiska frivilligorganisationerna ECOS mot Lundin Oils agerande i Sudan kan gå vidare i form av en svensk förundersökning. Under en del av den tid organisationernas rapport tar upp satt nuvarande utrikesministern Carl Bildt i bolagets styrelse.
– Lundin Oil kränker rätten till liv
Lundin Oil bryter mot FN:s etiska regler.
Samma regler som FN utgår från att Carl Bildt följer.
Det anser experter och biståndsarbetare som Aftonbladet talat med.
Läs även andra bloggares åsikter om Carl Bildt, regeringsbloggar, utmaning, mänskliga rättigheter, Lundin Oil
Möjligen ett intressant principiellt resonemang, om det inte vore ett så uppenbart inslag i den svenska valrörelsen.
Var finns kraven på att den sudanesiska regeringen, som utfört själva brotten, ställs inför rätta? Kräver ECOS att hela styrelsen i alla utländska företag som är etablerade i Sudan ska åtalas? Vad gäller för företag som är aktiva i kommunist-Kina, en diktatur där övergrepp och förtryck tillhör vardagen och massakrer inträffar regelbundet?
Bah! Lawfare är i dagsläget överutnyttjat, förutsägbart och ointressant för massmedia – helt bortsett från att det vore guilt by association to association.
Vad gäller Mona Sahlin gällde det en blivande partiledare som handlat på parti-kortet för 53 000 kronor. Själva toblerone-affären var bara toppen på isberget, eftersom journalisterna snabbt upptäckte andra oegentligheter i Sahlins ekonomi (bla en drös felparkeringar som gått till kronofogden). Det var socialdemokratiska partiets medlemmar som fällde Sahlin eftersom de inte hade förtroende för henne som partiledare, inte oppositionen. Denna miss i historieskrivningen stärker inte argumentationen om Bildt.