Det var nog den bästa hittills av fyra konserter i år, såg jag att någon skrev på Twitter under Editors konsert på Berns.
Jag håller nog med, fast jag säger den bästa hittills av alla konserter jag sett i år, och den som följer Kulturbloggen vet att det är mer än fyra.
Editors är ett brittiskt indierockband från Birmingham som startade 2002. I början kallade de sig ”Pilot, The Pride and Snowfield”.
I början var de mer rockiga med betoning på gitarr men sedan tredje albumet – ”In This Light And On This Evening” – som släpptes 2009 har syntarna tagit över.
Berns hemsida skriver om bandet:
Om livet är så mörkt som det ter sig via Tom Smiths texter så står man med förundran över att han inte hoppat från bron än men kanske är det något vi ska vara glada över. Med deras tredje album ”In This Light And On This Evening” så flyr Editors gitarrerna och beger sig in i ett landskap av analoga synthar, krautiga beats och tyska element flyter längs med det så engelska navet i berättelserna som är Smiths hjärtebarn. Det är kargt och monotont men likväl så känner man att man hittat hem.
Editors jämförs ofta med band som Echo and the Bunnymen, Joy Division, Interpol, och Coldplay. Tom Smith påminner lite om Coldplays frontfigur Chris Martin, faktiskt.
Fast fullt så mörkt blir det inte live. Det blir mer mäktigt istället, de fyller ut rummet och till flera av låtarna dansade de flesta i publiken i takt.
Bandets skivor:
2005 – The Back Room
2007 – An End Has a Start
2009 – In This Light And On This Evening
Fast när de spelar utan synten låter gitarrerna som syntar ändå.
Relaterat: Recension av konserten i SVD.
Läs även andra bloggares åsikter om musik, Berns, Stockholm, indie, indierock, Editors
[…] stod de där på scenen på Berns, Editors. Som jag skrev på Twitter och sedan blev citerad i kulturbloggen, det var den bästa hittills av fyra konserter i år, utan […]