Ett viktigt pressmeddelande från Föreningen för Grävande journalister:
Regeringens pressekreterare försöker styra debatterna i tv:s och radios morgonprogram.
Försöken gäller både innehåll och vilka personer som ska möta ministrarna i debatt.
Särskilt ovilliga är ministrarna att möta människor som drabbats konkret av de politiska besluten.
Föreningen Grävande Journalister har låtit journalister på SVT:s, SR:s och TV4:s morgonredaktioner svara på frågor om pressekreterarnas påtryckningar. Resultatet publiceras nu i programtidningen för seminariet Gräv 10, som äger rum i mars i Stockholm.
Förbehållen från pressekreterarna handlar om vem ministrarna kan tänka sig att debattera mot eller att de inte vill möta någon alls. Få ställer upp mot vanliga ”drabbade” människor. Synpunkterna kan också handla om programmets vinkel.
Av enkäten, som besvarats anonymt av tolv medarbetare från framför allt TV4 (Nyhetsmorgon) och SR (P1-morgon), framgår att redaktionerna försöker stå emot kraven men ibland accepterar villkoren. Vissa gör det under protest, andra om det är en paniksituation. Men framförallt tillgodoses kraven om det verkligen är viktigt att få ministern till studion. Lösningen blir ofta att ställa frågor till parterna var för sig.
Ann Tiberg på Nyhetsmorgon berättar att de ofta tvingas avstå från angelägna debatter på grund av politiker som inte ställer upp eller vägrar möta en viss person. Hon upplever att den politiska styrningen generellt har ökat både från regeringens och oppositionens sida.
– Effekten är att debatter har blivit mer sällsynta. Det får negativa konsekvenser både när det gäller människors intresse för politik och vilken information de får.
Cecilia Roos på Sveriges Radios P1-morgon ser ett demokratiskt problem:
– Det är ett demokratiskt problem eftersom åsikter ska ställas mot varandra i vårt samhälle. Om
politikerna då försöker krympa möjligheten till debatt hotar de indirekt demokratin.
Fredrik Reinfeldts pressekreterare Roberta Alenius menar att det kan bli tydligare för publiken om ministern frågas ut av en programledare än av en debatt, men hon säger också att hon ibland ångrar att man nekat debatt:
– Det finns tillfällen då jag i efterhand kan tycka att vi skulle ha tagit debatten, där får man vara ödmjuk. Den här enkätundersökningen kan också ge oss möjlighet att reagera och kanske
vara lite självkritiska.
I de enskilda enkätsvaren pekas vissa ministrar ut:
– Fredrik Reinfeldt vill inte möta någon, liksom Maud Olofsson, uppger en journalist.
– Cristina Husmark Pehrsson har konsekvent vägrat infinna sig till höstens mest omdebatterade
fråga som angår vanligt folk: utförsäkrandet av sjuka, uppger en annan.
Läs även andra bloggares åsikter om journalistik, politik, högerregeringen, Grävande Journalister, Gräv, Reinfeldt, Husmark, Olofsson
Inget nytt att politiker bara hycklar.
Det som är skrämmande är att man behöver dem överhuvudtaget.
Visar hur gravt störd människan är som inte kan ta ansvar för sitt eget liv utan måste lämna ifrån sig det.
Politiker ska självklart möta människor som har det svårt.
Frågan man kan ställa sig ska de debattera med enskilda människor.
Det kan disskuteras. Man låter gärna arbetsförmedligen geraldirektör få komma med sina åsikter. Men man låter inte en arbetslös eller arbetslösa ge sin syn.
Man kan därmed ifrågasätta Gunnar Axens sätt när han svarade på ett debattinlägg i Aftonbladet ocjh hånade en artikel genom att helt enlkelt svara med ett personligt påhopp.
Ska sådant få förekomma sådant kan man också fråga sig.
En politiker kan ha väldigt svårt kommentera enskilda fall. För de besut de tar är ju
generella för stora grupper och leder inte till att styra ärenden i detalj utan man sätter enbart upp regelverk för myndigheter.
Jag skulle gärna vilja höra mer åsikter om detta med bemötande av enskilda människor från politikers sida.
Vad säger ni?
Redaktionerna är ju mer än lovligt fega som tillåter det. Som exemplet när Ohly tackade ja till en debatt med Olofsson, som vägrade. Varför då inte säga att om det inte passar behöver inte hon komma så kan Ohly komma själv samtidigt som redaktionen meddelar tittarna att Olofsson inte ville komma eftersom hon inte ville debattera frågan, inte ställas till svars.
Om det skulle ske ett par gånger skulle politiker inte våga säga nej till debatter längre.