Sverige klarar krisen dåligt.
Sverige går dåligt genom den ekonomiska krisen. Den senaste ”välståndsligan” från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD visar att Sverige är ett av länderna som klarat sig sämst, skriver Ekot.
Det är inte särskilt överraskande.
Ligan är en lista där OECD-länderna rankas efter köpkraften hos ländernas invånare. Man utgår från BNP per invånare och räknar om till vad man faktiskt får för pengarna.
Självklart kommer högerregeringens försvarare att nu rycka ut och säga att räkna BNP per invånare inte säger någonting. För det är klart att det är svårt för dem att möte sanningen med öppna ögon.
En stor orsak till att det svenska välståndet fallit så stort under finanskrisen beror givetvis på att högerregeringen snabbt drog undan mattan för människor som blir arbetslösa.
I god tro har människor betalat in avgifter till a-kassan i åratal för att de trodde att de skulle ha någon form av trygghet om de drabbades av arbetslöshet. Många har också betalat in till a-kassan av solidaritet: de vet att om människor vet att deras ekonomi inte faller sönder totalt om de blir arbetslösa – då kan människor ha viss stolthet och inte kunna hunsas med hur som helst och de kan stå emot lönesänkarkrav.
Det första högerregeringen införde när de tog över var just att försämra reglerna vid arbetslöshet.
Självklart drabbar detta hårt, inte bara de människor som blivit arbetslösa. När de nu får betydligt sämre ersättning får de också ännu sämre köpkraft – vilket i sin tur drabbar omgivande samhället och olika butiker, med mera.
En annan orsak till att Sverige inte lyckas så bra är nog att vi är så förbannat konservativa.
Vi har några branscher som går rätt hyggligt ändå: vi är rätt bra på att producera och skapa musik, till exempel. Vi är rätt bra inom kultursektorn på olika sätt.
Vi har duktiga deckarförfattare.
Vi har en hel del entreprenörer inom IT och många med anknytning till sociala medier.
Men här är majoriteten så fixerade vid att vi ska vara en industrination med största basen i metallindustrin och då speciellt bilindustrin.
Om vi ska satsa på bilindustri i Sverige borde ledningarna rekryteras från miljöpartiet. Skämt åsido, men bilindustrin måste inse att miljöfrågorna värderas högt av den kommande generationen. Ska Sverige ha något att hämta inom bilindustrin måste den våga satsa på alternativa bränslen i mycket högre grad än idag.
Tre andra bloggar har också tagit upp Sverige och krisen:
I dag möts man av nyheten att Sverige är ett av de länder som klarar den ekonomiska krisen sämst. Vad konstigt att vi tillhör de sämsta med den regeringspolitik vi har för tillfället.
Fredrik Reinfeldt och Anders Borg brukar i tid och otid hävda att deras kloka ledning har inneburit att Sverige klarat sig bäst ut ur finanskrisen, och att Sverige därmed har en särställning. Allt tack vare våra kloka ledare. Men OECD-ländernas ranking av köpkraft visar att det gått bakåt och inte framåt.
Alliansreceptet för Sverige i kris har varit stora skattesänkningar vilket påverkat välfärden, dvs vård, skola och omsorg, väldigt negativt. Reinfeldt har hela tiden hänvisat till den globala finanskrisen när han fått frågor om välfärdskrisen. När ska Sveriges statsminister inse att hans recept inte fungerar! Stora skattesänkningar har inte alls varit lösningen på vårt lands problem.
För övrigt noterar jag att regeringsorganet Expressen inte ens nämnt detta utan toppas in nyhetsdag med sex på ett thaimassage-institut i Göteborg, liksom det andra regeringsorganet Svenska Dagbladet som väljer att profilera Jan Björklund som en hjälta som återinför lågstadielärarna.
Relaterat: Aftonbladet och Dagens Nyheter.
Läs även andra bloggares åsikter om ekonomi, politik, samhälle, kulturpolitik. OECD, finanskrisen
Du överdriver den magnitud som A-kasseändringar kan få, de länder Sverige jämförs med står inför liknande problem med väldigt olika trygghetssystem, många avsevärt mindre omfattande än det Svenska, även inräknat borgarnas ändring.
Söker man förklaringar så kan det vara bättre att se på saker som att Sverige är ett litet land med en valuta beroende av finansmarknad (en valuta som rör sig runt för mycket uppmuntrar intre företagande, även om valutafall förbättrar exportläget), Sverige är ett exportland och under finanskrisen har många internationella exportmarknader minskat och därmed har konkurrensen blivit hårdare (samtidigt har vi ett antal missriktade skatter som gör att Svensk export får konkurrensunderlägen).
Om folk tror att de betalt in till en försäkring så är de ju dåligt informerade. Än mer om de tror att de är solidariska genom att betala in avgiften. A-kassan har alltid till största delen betalats via skatten och det är därför helt sjukt att bara de som betalar en liten slant extra ska ha tillgång till det alla finansierar via skatten.
Alliansen har försökt komma till rätta med att man kan köpa sig skattefinansierad välfärd som inte alla får. Föreslår du att det systemet ska återinföras? Tycker du att samma sak ska gälla sjukvård, socialtjänst och andra skattefinansierade system också, endast den som betalar extra får tillgång till det vi alla betalar via skatten? Ska vi betala för skolavgift också?
Att vi faller beror som alltid på att det är väldigt få människor som arbetar i privatverksamhet i Sverige. Det är helt enkelt få människor som drar in något och vi är många som delar på vad de drar in.
”En annan orsak till att Sverige inte lyckas så bra är nog att vi är så förbannat konservativa.”
Sanningen ligger inte alls i konservatism.
Sanningen är oerhört komplex, Orsaker är bland annat. Företagare har missgynnats under många år.
Kravlöshet i skolan. Skattesystem som inte gynnat entreprenörer snarare tvärtom. Man har inte satsat på spetskunskaper på Universiteten snarare lågprofil/massutbildning. Bidragssystem som urartat.
Bra artikel. Enig. ”bilindustrin måste inse att miljöfrågorna värderas högt av den kommande generationen.”
Okej, ett svar då: först och främst var artikeln i DN missvisande, att Sverige ligger kvar på samma plats i OECDs välståndsliga betyder inte att vi har klarat krisen sämre än någon annan. Om man bara ser till PPP-justerad BNP är det klart att vår svaga valuta sänker köpkraften generellt och kortsiktigt eftersom importen blir dyrare, men paradoxalt nog gynnar det ekonomin i stort och på sikt eftersom den kraftiga deprecieringen (15% mot dollarn) fungerar som en ”gratis” devalvering. Det är bra för ett exportberoende land som därmed till och med kan förbättra sin bytesbalans trots växande statsskuld och budgetunderskott.
Ser man istället till de faktorerna har Sverige betalat av på statsskulden sen borgarna tog makten, och budgetunderskottet är lägre än för de flesta OECD-länder. BNP-prognosen för 2010 har reviderats upp och arbetslösheten är visserligen hög men inte högre än någon annanstans. Att jämföra med tex Norge som inte har någon statsskuld och miljarder och åter miljarder i reserver blir missvisande.
Man kan också jämföra ekonomin över tiden. 90-talskrisen orsakades av socialdemokratiska budgetunderskott och skenande inflation under 70- och 80-talen. De ständiga devalveringarna av kronan (obs den fasta växelkursen som senare skulle avskaffas under Bildtregeringen) urholkade investerarnas förtroende för landet och den växande arbetslösheten inom den privata sektorn doldes genom att skatterna höjdes och finansierade nya jobb inom det offentliga.
Samma sak hade antagligen hänt idag med en vänsterregering: man hade skapat ännu större underskott som kanske temporärt hade hållit uppe sysselsättningen, men på sikt hade produktiviteten strypts av högre räntor och skatter. Risken är stor att ekonomin hade tagit större skada på längre sikt, nu ligger vi hyfsat bra till med ett lågt budgetunderskott, sänkta skatter på arbete och låga räntor.
Och slutligen till själva poängen: att överföra pengar från en till en annan ökar inte köpkraften eftersom inga nya resurser skapas i ekonomin. Det enda som händer är att en kan köpa mer medan en annan kan köpa lika mycket mindre och nettoeffekten blir +-0. Det enda sättet att uppnå större rikedom är för ett land att producera mer, och det sker inte genom högre bidragsnivåer, snarare tvärtom.
Sverige kommer bli ett jävla u-land snart om vi inte väljer om alliansen flera valperioder i rad (så de får en chans att vända sosseskiten som förpestat landet de senaste 75 åren) och kastar ut vänsterdårarna. Om Mona Sahlin och Lars Ohly tillåts styra vårt land kommer vi äta bark och bo i skogen, fast det gillar ju miljöpartiet, eller nej vänta, miljöpartiet får ju sina väljare från storstäderna, folk som bor i centrala Stockholm i miljöförstörande byggnader där närodlat inte finns i vokabulären samtidigt som de klagar på att folk som bor på landet äger en för stor bil (fastän de behöver den).
”Alla andra kan äta bark och bo i skogen, bara vi elitister får bo kvar i centrala Stockholm, för det är ju en rättighet att ha en lägenhet där. Är det bostadsbrist ska jag inte tvingas flytta, nej, nej, då ska pöbeln betala för nya lägenheter med skattemedel, för de har ju pengar över, det kostar trots allt inte så mycket att betala för Konstfack och andra saker som ingen egentligen vill ha, men som vi ändå tycker folk ska ha”
Vilka högertomtar det finns.
Är ni på riktigt?
Inte ens OECD förespråkar en sådan tolkning av statistiken som Kulturbloggen gör Till och med vänsterorganet Ekot har förstånd att föra in en mängd av reserveringar i texten. Men inte Kulturbloggen som hellre försöker ljuga för sina läsare.
Sverige har klarat sig mycket bra genom krisen, men självklart minskar den enskillda människans köpakraft pga vår svaga valuta som dock är något som gynnar nationen som helhet. Att som Kunskapsbloggen bara se till den enskilda personens ekonomi är ren och skär egoism och kortsiktigt tänkande.
Om vi halkat efter eller inte kan nog diskuteras speciellt om vi tar hänsyn till statligt stöd. Utan tvekan kommer vi snabbare på banan än många andra länder.
Det som jag mer fastnade för är att du tycker vi är konservativ och förlitar oss bara på storföretagen.
Centern försöker få oss att förstå att tillväxten ligger hos alla mindre företag. Moderaterna passar och vill inte utmana LO på ännu ett område. Sossarna, som aldrig gillat företag, tycker det är bra som det är, dvs gulla med Wallenberg och fyra andra familjer och klämma åt resten.
Utanför de fem familjerna går det inte att växa. IKEA och TetraPack, som är de enda företag som växt efter 70 talet, insåg detta och flyttade utomlands.
Det är tragiskt. Hoppet står till att alliansen får ännu fyra år på sig att ändra på detta. Att de rödgröna skulle göra något åt detta är tyvärr helt uteslutet.
”Vilka högertomtar det finns.”
En röst på alliansen är en vänsterröst. Har du inte fattat det än så är de borgerliga till vänster på den politiska skalan. Röstar USA fram en demokrat och vi röstar fram en moderat (moderat utan de (o)liberala folkpartiet och centern, vilka drar ”alliansen” ännu längre till vänster) så ligger Sverige ändå längre till vänster än USA. Samma sak gäller om man jämför med övriga västvärldens politik. I Sverige kan vi välja mellan vänster (alliansen) och extremvänster (oppositionen).
”Är ni på riktigt?”
Tror du själv den politik Sverige har haft de senaste decennierna håller i längden? ”Socialdemokrati är en jättebra idé, tills man får slut på andra människors pengar”. Vi vet redan att förmögenhetsskatten ledde till att rika lämnade landet med sitt kapital, vi vet detta från både Sverige och Frankrike (som också haft förmögenhetsskatt) ändå vill oppositionen återinföra den. Vi vet att alla förlorar när kapitalflykt sker. Vi vet att det spenderas mindre inom landet och att färre vågar satsa på den svenska marknaden. Vi vet allt detta, ändå vill (extrem)vänster införa förmögenhetsskatt, höjda skatter, höjda avgifter för att anställa, etc.
Rubriken är missvisande. Orsakerna till att Sveriges BNP minskade i förhållande till OECD-snittet är att USA, som väger tungt, klarade sig bättre än ett litet exportberoende land som Sverige. Den konkreta orsaken var dessutom att lagren minskade och investeringarna i övrigt gick ner.
Sverige har ännu inte blivit fattigare. Ökningen av BNP förutses bli 2,3 procent mot 1,1 procent i EMU-länderna 2010 (Swedbank). Och 2,2 i USA..
Läs mer på min blogg .
/DNg
Tänk vad högerkrafterna kan hålla på och fabulera. Man undrar hur länge det ska tillåtas pågå. Bankerna – har fått mängder av skattepengar – vad har de gjort med dem? Ja, de har i alla fall inte sett till att företagsamheten kunnat fungera – för pengarna har gått till att skapa en ny fastighetsbubbla – inte till utlåning till företag; varför företagskonkurserna enligt UC också står som spön i backen. Medan utlåningen till hushållen ökade 9 % ökade utlåningen till företagen endast med 3 %. Så det är bubbelekonomi som vanligt – och fortsatt högriskspekulation men inte i produktiva investeringar utan i snabba klipp och fortsatt även i Baltikum, trots de uppenbara farorna med sådana tilltag. Även facken fortsätter spekulera där. Vidare har skattepengarna gått till höjda direktörslöner och fortsatta utbetalningar av bonusar. Bankerna ser inte till att sköta långivning så att företagen överlever, vilket ju naturligtvis även det ökar arbetslösheten. Dessutom gör ju försämringen i trygghetsförsäkringarna saken även avsevärt mycket sämre då köpkraften minskar i takt med att arbetslösheten ökar – den är nu snart uppe i 10 %, för ungdomar betydligt högre. Ovanpå det kommer den passiva arbetsmarknadspolitiken och utförsäljningen av allmännyttig verksamhet till privata globala koncerner som passar på att höja priser vilket stramar åt ytterligare köpkraften. Avregleringen har ju också som helhet bantat ner köpkraften då så mycket pengar måste betalas i vanliga driftskostnader för hushållen – el tele löpande fasta utgifter – då blir det mindre pengar över att köpa vanliga konsumtionsvaror för. Slutligen förbjuder den verklighetsfrånvända nyliberala dogmatismen satsningar i offentliga jobb vilket garanterar ytterligare arbetslöshet – och minskad köpkraft.
De rika måste börja dela med sig – annars går det åt pipan totalt. Ett sätt är att göra kommunalskatten progressiv. De med inkomster över 300-350 000 måste börja betala högre procentsatser. Det är inte rättvist att skattesatsen ska vara i stort sett lika oavsett inkomst. Endast de med mycket låga inkomster får låg kommunalskatt – resten betalar ungefär samma. När allt större del av samhällsservicen åläggs kommunerna så borde också skatten vara progressiv där, då ju alla åtnjuter kommunala samhällsnyttigheter.
Dessutom måste de stora koncernerna – i synnerhet de globala – sänka sina vinstkrav betydligt. Det går att bedriva verksamhet utan att ta ut så stora procentsatser i vinst.
Bonusar och löner till höga direktörer måste sänkas radikalt – bonussystemet upphöra helt eller åtminstone vara hårt anknutet till resultat och bibehållna arbetstillfällen för det stora flertalet.
Med tanke på riskerna för euron – som är uppenbara – då så många eu-länder är skuldsatta mycket högt (till skillnad från Sverige) så borde man även återinföra valutarestriktioner.
”satsningar i offentliga jobb vilket garanterar ytterligare arbetslöshet – och minskad köpkraft.”
Att vara offentligt anställd är i princip samma sak som att vara arbetslös. Offentligt anställda kostar samhället pengar. Även om man får tillbaka en del i form av tjänster så kommer det alltid kosta att ha offentligt anställda. Med färre offentligt anställda hade inte heller den totala köpkraften minskat, eftersom folk med riktiga jobb hade haft mer pengar att spendera.
Att ha en stor offentlig sektor kostar pengar som den privata sektorn måste betala. Du kan aldrig komma ifrån detta faktum. Du kan aldrig påstå att offentliga jobb betalar sig själva (du får bara tillbaka en bråkdel av det du spenderar), du kan aldrig påstå att privata marknaden inte lider (den privata marknaden måste både betala för kalaset och sedan tvingas konkurrera med ”gratis”). Tänk dig själv om du äger ett företag, staten skattar dig för att finansiera ett offentligt företag av samma typ och sedan måste du konkurrera med offentliga sjukhus som är ”gratis” (gratis = du betalar) för kunden. Du förlorar alltså både kund och tvingas betala.
I verkligheten funkar det inte riktigt så. I verkligheten är offentliga inrättningar så pass dåliga i vad de gör att folk ändå väljer att betala på den privata marknaden.
Att kalla nyliberalismen verklighetsfrånvänd är bara bisarrt med tanke på hur mycket objektiv fakta och exempel runt om jorden som talar för den. Det är snarare vänsterdårar som klänger fast vid en ideologi och ett tankesätt som visats fel varje gång det satts i användning. Ska Sverige behöva bli ett u-land innan ni erkänner er fel (vilket ni ändå aldrig kommer göra, för om det går helt åt helvete fel skyller man på ”de rika”, ”kapitalister”, som ”utsugit landet” etc.)? Sverige är redan ett fattigt land.
Förmögenhetsskatten låg på 1.5% av allt som översteg 1.5 miljoner. Det kanske inte låter så mycket, men om man tänker på att varje år tas 1.5% av allt man äger inser man varför kapitalflykt skedde. En engångssumma när man översteg 1.5 miljoner i egendomar hade varit en sak, men varje år krymper allt man äger. Denna skatt vill oppositionen återinföra. Har Mona Sahlin händelsevis en trollformell som gör att kapitalflykt inte kommer ske denna gången. Förstår inte folk att sådana katastrofala ideér kommer totalt sänka Sverige?