Andra människors barn
Betyg 4
Svensk biopremiär 21 april 2023
Regi Rebecca Zlotowski
Skådespelare Virgine Efira, Roschdy Zem, Chiara Mastroianni
En eftertänksam film om stora känslor. Om att längta efter att få ett barn. Rachel är en fyrtioåring lärare som är engagerad i sitt jobb som lärare, omtyckt av både kollegor och elever. Hon är en ganska lycklig människa och har vänner och en syster och pappa som hon har bra relation med. Hon har till och med en bra vänskapsrelation till sitt ex. Men innerst inne skulle hon vilja ha barn. Fast den tanken eller känslan har hon inte riktigt erkänt för sig själv heller. Hon är fyrtio år och tiden för att kunna bli med barn rinner undan.
Rachel tar gitarrlektioner och där träffar hon Ali. De blir förälskade och inleder ett förhållande. Ali har en fyraårig dotter, Leila. Han är skild och delar vårdnaden om dottern med sin före detta fru. Rachel får finna sig i att det tar sin tid innan hon får träffa Leila. När hon väl får träffa Leila växer hennes känslor för Leila och hon vill bry sig om Leila som sitt eget barn, vilket inte går. Leila har en mamma. Att älska någon annans barn är inte alltid samma sak som att älska ett eget barn. Och Rachel får också finna sig i att alltid komma i andra hand. Leila är alltid Alis första prioritet och hennes mamma är alltid hennes mamma.
Rachel är en lättsam person och hon älskar livet, sina elever, sina vänner, sitt ex och sina gitarrlektioner. Hon börjar bry sig om mycket om Leila och hennes längtar efter att få ett eget barn växer.
Denna film är trovärdig och känns väldigt äkta. Rachel är väldigt charmig, ser bra ut och har lätt för att visa vänliga och omsorgsfulla känslor. Hon är klok och ger ett ärligt intryck. Men hon lurar ändå sig själv, hon vill inte släppa fram och erkänna sin sorg över att det verkar svårt att få barn för henne. Det är också svårt att leva i en relation där någon annans barn alltid kommer i främsta rummet. Att visa sin besvikelse då hon blir bort-prioriterad klarar hon inte riktigt av.
Denna film handlar inte bara om barnlöshet. Jag tänker att idag i Sverige där det finns många som lever i bonusfamiljer kan många säkert känna igen sig i känslorna kring förhållanden med andras barn iblandade.
Andra människors barn är en film som väcker känslor och ger säkert publiken en del att prata om. Regissören har låtit berättelsen flyta fram i ett lugnt tempo och låter kameran vila på framför allt Rachels och Alis ansikten och låter oss förstå mycket genom små rörelser. Skickligt regisserad och berörande berättelse.