Per Thornberg
Sweetspot Revisited
4
Inspelad november 2021 i Halmstad (Sweetspot Studio)
Producent: Per Thornberg
Thornberg Music Production
34:21
Releasedatum: 2/1 2023
Per Thornberg heter en 61-årig tenorsaxofonist från Halmstad. Vi har hela 365 gemensamma facebook-vänner. Under loppet av tjugofem år har han släppt tretton skivor i eget namn, publicerat notböcker och ofta samarbetat med konstnärer. Releasen av Sweetspot Revisted som är inspelad live på kvartett åtföljs av en grafiskt formgiven notbok. Bör rimligen ha hört honom live, men kan inte erinra mig med bestämdhet när så skulle skett fram tills gånga helgen.
Passade nämligen ånyo på att avlägga besök hos Göteborgs vibrerande, mest centralt belägna jazzbar. Syftar på intima Unity där man kommer VÄLDIGT NÄRA musiken. Kom dit i slutet av första låten under den sena konserten. Satt ett par meter från den välformulerade saxofonisten vars spelkamrater var sonen Max på kontrabas, den i staden mycket flitige dynamon Ossian Ward bakom trumsetet samt gitarristen Rolf Jardemark, också en av Göteborgs mest aktiva livemusiker jag ofta kunnat njuta av. Blev genom föredömliga växlingar mellan tempostarka alster och ballader en påtagligt elastisk och stimulerande konsert. Original varierades med kompositioner från bland andra Ornette Coleman och Hank Mobley. Lägger man till Bernt Rosengren, en förebild för hallänningen, har Per Thornbergs hemvist musikaliskt ringats in någorlunda.
Att mannen som hör och häpna spelat med Per Gessle behärskar hantverket att skriva jazzlåtar och lira tenorsaxofon, framgår med all önskvärd tydlighet på nya albumet. Saxofonisten omger sig i en pianolös kvartett av nämnde Rolf Jardemark (fick som melodipartner på Unity generöst med utrymme för fräcka licks, vilka stundtals expanderade bortom jazzgitarr-idiomet), Mattias Grönroos på kontrabas samt trumslagaren Michael Edlund (känd från Music Music Music, Anders Boson Jazz Ensemble och Cedergren/ Jansson 5).
Albumet präglas av spänstigt exekverad melodisk bebop jämte utförliga solon från i första hand Thorberg. I Atelier Nord navigeras till och med till randen av frijazz i ett vitalistisk statement. Albumets sex låtar har komponerats och arrangerats av den erfarne saxofonisten. Att samverka med ackord från gitarr istället för piano skapar en nervig intensitet som tycks passa en musiker inriktad på att etablera en närvarokänsla.
Har lyssnat två gånger i högkvalitativa Sony-hörlurar och delvis kommit till olika slutsats. Finns förmodligen fördelar med det inspelningsmässiga förfarandet. Att samla upp ljudet i en gemensam mikrofon medför dock att det låter spetsigt och genomgående stämmer beteckningen ”skitigt sound”. Inga pålägg, utan samtliga instrument upptagna samtidigt i livesessioner, gör att man undrar hur många tagningar som behövdes till de mest komplexa låtarna. Förlikade mig någorlunda med ljudstandarden andra gången, även om bra hörlurar i detta fall snarast är ett hinder.
Omgående etableras svalt och snyggt sväng i midtempo i Back At Sweetspot. Öppningsspåret liksom majoriteten låtar går i vad som förefaller vara dur. Förhållandevis stillsamma Summer Night bryter mönstret. Första ivägsvävande solot på tenorsax är alltför snirkligt utdraget. Förvisso utdelas sammantaget högt betyg. Men det finns en tendens hos Thornberg att alltför vidlyftigt brodera ut sina solon. Hans sideman Rolf Jardemark riskerar komma bort i hanteringen i somliga låtar. Uppskattar mycket när han ges möjlighet att träda fram i helfigur. Hans utsmyckningar sker medelst alldeles lagom koncisa och på samma gång uttrycksfulla tillägg. Då blir han en finessrik bjässe. Rytmsektionen med Michael Edlund i spetsen tillför stadga och rafflande ingredienser som genererar sväng. Rytmläggaren ser till att musiken hela tiden puttrar eller rent av når kokpunkten. Kan ta ny sats genom att röja runt en smula, lätta på trycket. Stimulerande stil Edlund praktiserar på skivan. Pålitlige Mattias Grönroos intar en ganska diskret position.
Pastime utkristalliseras som en snärtig framåtdrivande trevlig melodi med latin-doft. Albumets längsta låt avslutar. The Sensitive EarI är titeln på en riktigt lyckad, avspänd bossa-influerad melodi. Tänk Stan Getz, Gato Barberi eller smoothjazzens främste uttolkare Groover Washington Jr. Den annars tämligen anonyme Grönroos färgar elegant i basfeature. Ska understrykas att Per Thornberg visar att han är en kvalificerad kompositör. Och på denna egenproducerade skiva vill jag påstå att hans sound har mer gemensamt med Nils Sandström, Karl-Martin Almqvist och i viss mån Tomas Franck än Bernt Rosengren.