Bilden: Doktor i religionskunskap, psyko- och gruppterapeut och handledare, Christina Lloyd, presenterar ett material för arbete med ungdomar och meningsskapande.
Tid: 4, 5 oktober
Plats: Älvsjö
Arrangör: Akademikerförbundet SSR, Psykoterapeutföreningen SSR, Psykoterapistiftelsen
Årets Psykoterapimässa omfattade allt från en praktikers vardag i den tillgängliga allmänvården, inom exempelvis psykiatrin – till den vård privata psykoterapeuter ger, influerade från Europa, i former som saknar understöd i Sverige i dag. Frågan väcktes om vår föränderliga värld med klimatkriser och krig och skolskjutningar kanske behöver ett bredare utbud och förändrade vårdformer. Omkring 50 besökare åhörde varje föredrag, men mässan var i sin helhet decimerad och småskaliga aktörer saknades. Via montrar var bland annat Natur och Kultur, Sveriges Kommuner och Landsting (SKR), Akademikerförbundet (SSR), Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi, Institutet för Visualiserande Psykoterapi – Symboldrama, representerade. En särskild fond visade sig vara upprättad inom SKR till Ing-Marie Wieselgrens minne för hennes stora initiativ för psykisk hälsa. Projektet, ursprungligen ett uppdrag från regeringen, är pågående och högaktuellt inom ramen för SKR i dag. En glädjande nyhet var också den nya evidensskapande forskningen för visualiserande psykoterapi, VPT-S, som psykoterapeuten, psykoanalytikern, handledaren, och författaren Marta Cullberg Weston presenterade. Med stöd i den senaste hjärn- och minnesforskningen har metoden tillsammans med hypnosterapi, EMDR och angränsande former blivit alltmer populär inom inte minst traumabehandling samt behandling av utbrändhet.
Då föredragen ibland låg fem parallellt var en helhetsbild svår att få. Och tyvärr missade undertecknad inledande panelsamtal och avslut. Men stort var att Paul Perris vid Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi, i sitt föredrag om Schematerapi, nämnde och uppmanade till en diskussion om etisk stress. Han avsåg den stress som psykoterapeuter upplever, exempelvis frustrationen att inom rådande ramar inte kunna möta behovet man just inringat. Etisk stress, nämnde han, kan också orsakas av de nya riktlinjerna som reducerat samtalstiden till endast 25 minuter. KBT är annars känd för att var den form av terapi som överlevt, och anpassats bäst till landstingets och Socialstyrelsens krav. Intressant är därför att även KBT-are upplever att en gräns är passerad för hur deras tillgängliga psykoterapiform bedrivs och kringskärs idag. Innehållet i och efterfrågan på de filosofiskt inspirerade existentiella terapiformerna i dag, väckte också frågan om dagens psykoterapi möjligtvis är alltför naturvetenskapligt orienterad. Kanske liknar dagens modeller alltför mycket den somatiska vården. Här vill jag nämna främst föreläsare och psykoterapeut och utbildare Elisabeth Serranders ögonöppnande föredrag om existentiell terapi samt Christina Lloyds (se bildtext o bild) föredrag om bl.a. sin avhandling med empiri från unga terapipatienter – som b.a. utmynnade i materialet Meningen med mig – ett material för arbete med ungdomar och meningsskapande som nu används runt om i landet. Christina arbetar även med dessa frågor i SKR:s delarena Meningskapande i vår tid.
Slutligen kan sägas att konferensens breda program även borde kunnat intressera allmänheten generellt. Ett samhälle definieras, säger vissa, utifrån hur väl det tar hand om de sina med stora behov.