Filmrecension: Kärlek på svenska
Betyg 4
Premiär 24 april 2022 på SVT Play
Visas 28 april SVT1 20:00
Regi Staffan Julén
Vad är kärlek? Det finns hur mycket som helst att fundera kring ordet ”kärlek”. Regissören Staffan Julén låter olika människor i olika åldrar berätta om vad det tänker och känner kring kärlek – och han är också mycket öppen och berättar sin egen bakgrund, om sin uppväxt och om hur det påverkat honom till den han är idag. Eller inte påverkat, det kan nog bara han själv avgöra.
Kärlek på svenska är underbar dokumentär som tar upp ett de allra viktigaste ämnena för oss människor. Filmen är knappt en timme och för min del hade den kunnat vara dubbelt så långt. Jag lyssnar, tänker och känner, ställer mig själv och mitt liv i förhållande till vad de intervjuade berättar om sig. Kärlek på svenska gör precis det vi vill att bra kultur ska göra: det får att ta tänka, känna, ta ställning, fundera.
Kärlek på svenska är en fristående fortsättning på dokumentären ”Lyubov – kärlek på ryska” som Staffan Julén gjorde tillsammans med nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj 2017. I denna nya dokumentär gör Staffan Julén en resa genom Sverige och får ta del av människors starka berättelser om kärlek.
De människor som är med är beundransvärda. Att kunna sitta ned fram en kamera eller stå upp och prata om sina innersta tankar och upplevelser kring kärlek, det är starkt. Det kan märker är att det allra flera sätter likhetstecken mellan ordet kärlek och betydelsen ”relation till en särskilt älskad person”. För mig är kärlek ett mycket vidare begrepp. Kärlek handlar för mig om relation till sig själv och sina engagemang lika mycket som till andra varelser. Och för mig är det som binder mig samman med våra två hundar en viktig kärlek. Kärlek är att göra något ganska fullt ut, tänker jag. Att göra något helt naturligt, som att vara ett med något eller någon, eller några. Kärlek är för mig inte alls samma sak som passion eller förälskelse eller vänskap. Kärlek kan finnas i allt det men är inte nödvändigtvis inte samma sak.
Men nu breder jag ju ut mina tankar kring vad kärlek. Och det är precis vad denna underbara dokumentär får oss att göra: vi börjar fundera och känna efter vad kärlek är för oss.
Människorna som är med i filmen är så fascinerande och jag skulle gärna sitta ned och dricka te en kväll med var och en och prata i timmar, lyssna på dem och ställa frågor. Flera av dem har berättelser som utan tvekan skulle kunna fungera som en grund för att skriva ett manus till en längre film.
SVT skriver om Kärlek på svenska:
Kärleken är allt! Som en vind, som ögonblicket av skratt med en döende mamma, som lyckoruset på grusvägen hem, som saknad efter någon som funnits eller ännu inte dykt upp i ens liv, som tryggheten i ett svek – uttrycken är oändliga i Staffan Juléns förtroliga film ”Kärlek på svenska”. En varm och omtumlande resa genom vardagen från Karesuando i norr till Ystad i söder över åldrar, kön och nationaliteter.
Det är väl uttryckt, jag kan skriva under på det.
Jag kan inte låta bli att dra paralleller till en annan svenska dokumentär, Kärlek & skilsmässa av e Maud Nycander som handlar om ett medelålders par som separerar efter att ha varit tillsammans i 25 och har tre mer eller mindre vuxna barn. Den dokumentären går på svenska biografer just nu. Som titeln anger tar dem mer upp tankar och känslor kring en separation. Men det är också en del av kärlek, att lämna varandra. Vi kan lämna eller förlora en kärleksrelation på flera sätt.
I Kärlek på svenska finns det också några vars stora kärlek dött och de berättar om sorgen. Styrkan i Kärlek på svenska är att filmen trots att den inte väjer för mörker och sorg ändå har en ljus positiv, ja helt kärleksfull, ton som vibrerar igenom hela filmen. En kärlek som alla intervjuade på olika sätt strålar av men också en stark medkänsla, nyfikenhet och engagemang från regissörens sida som lyfter fram dessa människor på ett så respektfullt sätt.