• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Teaterkritik: Flera bollar i luften i praktfull skräckparodi – Little Shop Of Horrors på Göteborgs Stadsteater

7 april, 2019 by Mats Hallberg

Foton Ola Kjelbye

Text: Howard Ashman / Musik: Alan Menken

Baserad på filmen av Roger Corman med manus av Charles Griffin

Översättning sångtexter: Ebbot Lundberg / Översättning dialog: Joel Nordström

Regissör: Angelina Stojcevska

Scenografi, kostym: Katrin Bombe

Mask: Maria Agaton, Kerstin Olsen

Koreografi: Camilo Ge Bresky

Musikansvarig: Dan Lindén, Alf Lund Godbolt

Band: Kalle Gustafsson Jennerholm kapellmästare/ bas, Ian Persson kapellmästare/ gitarr, Fredrik Sandsten trummor, Lada Egolaeva piano och Emelie Odelberg orgel/ synt

Medverkande: Emil Ljungestig, Eline Höyer, Jaqee, Sven-Åke Gustavsson, Eric Ericson, Kiralina Salandy, Julia Forssell, Emma Andersson, Marie Delleskog, Anna Bjelkerud, Jesper Blomberg, Johanna Abenius, Jakob Agerlo, Elise Andersson och Vivian Wrang

Premiär 5/4 2019 Spelas till och med 31/5 på stora scen Göteborgs Stadsteater

I ärlighetens finns det musikaler med mer tyngd och trovärdighet. Dock, Little Shop Of Horrors har fått största kultstämpeln sedan premiären 1982, haft flera generationer av fans vars hängivenhet medfört, att de lever med i föreställningar de återkommer till, genom att lära sig texterna och ge bifall. Förlagan är en lågbudgetfilm från 1960 som hade en yngling vid namn Jack Nicholson i omtalad biroll. Tjugosex år senare kom musikalfilmen. På scen har den satts upp minst fem gånger tidigare på svensk mark.

Denna parodi på skräckgenren handlar som bekant om en blomsterhandel på fallrepet. Men istället för att ägaren klappar igen butiken för gott blir uppståndelsen monumental, när det manliga unga biträdet sätter fram sin framodlade växt i skyltfönstret, ett monster i vardande som göds av mänskligt blod. En makaber intrig tar vid, eskalerar i samma takt som oresonligt glupska Audrey II antar gigantiska proportioner. Skaparna av denna ”varelse” som annekterar Stadsteaterns scen, har på dekoravdelningen löst sin uppgift förträffligt.

Man kan få för sig att norska regissören har en dragning till visuella effekter, eftersom hon häromåret gjorde bloddrypande Flugorna i samma teaterhus. Angelina Stojcevskas föresats om att kunna smälla en glädjebomb infrias. Går hem uppfylld med välbehag, vilket måste betecknas som paradoxalt med tanke på det gruvliga öde som huvudpersonerna går till mötes. På resan mot ett groteskt klimax har publiken undfägnats med klatschig musik, rörande sångnummer, livlig streetsmart koreografi, dråpliga scener och en hel del symbolik.

Den Askunge-liknande berättelsen utspelas i New York i Skid Row omkring 1960. Fyndig scenografi genom exteriörer som trappavsatser och berg av sopor, matchas av insyn i Mushnik & Son jämte tandläkarens tortyrkammare. Kanhända slås rekord beträffande antal varv som vridscenen snurrar. Rebellisk tonårskultur blomstrar sida vid sida med en ängslig föräldragenerations konsumtionshysteri. Musikalen väjer inte för att anspela på och nysta i viktiga ämnen: exempelvis Faust-legenden, naturens hämnd, medias jakt på sensationer, kommersialism och kändisskap.

Implicit finns inlagt det humanistiska budskapet om rätten att älskas för den man är. Med det i åtanke går förstås en reflektion i första akten, – när tandläkarsadisten i skinnpaj (Eric Ericsson) beter sig våldsamt mot sin undergivna flickvän (Eline Höyer) – till ett autentiskt fall som nyss väckt starkt engagemang.. Angående det rebelliska inslaget i stadsmiljön, är det uppfriskande att det kännetecknas av sjungande tjejtrion i rutiga kjolar. Kan som parantes flika in att en av dem (Kiralina Salandy) har jag rosat under Stockholms jazzfestival.

Musiken fungerar ofta som en pastisch över stilar som doo wop, gospel och välkammad pop. Få melodier hakar tag i mig tyvärr. Dock, ibland bryter det välljudande bandet mönstret. Före paus river en uppvaktad Ian Persson av ett vilt solo. Åtskilliga låtars intron kommer från kvinnorna som uttrycksfullt spelar klaviaturinstrument. Ska tillägga om bandet placerat på scenens vänstra sida, att tre av dem ingick i Soundtrack Of Our Lives. Flertalet solosånger sjungs rörande näpet med tydlig artikulation av Ljungestig respektive Höyer. De har serverats nya svenska låttexter av självaste Ebbot Lundberg, (som ju nästan alltid annars jobbar med engelska språket).Oavsett om rim inkluderats låter det bra. I rollen som naiv nörd med tappad kontroll, gör den förstnämnde en utomordentlig prestation.

Fler ur rollistan förtjänar avsevärt beröm. Sven-Åke Gustavsson gör den i dubbel mening uppblåste affärsinnehavaren. Skådespelaren är som alltid underhållande lakonisk och impregnerad med osviklig tajming. Marie Delleskog har ett par tacksamma prudentliga biroller medan Eric Ericsson tar ut svängarna maximalt. Finns något befriande i att han inte räds överspel, vilket gör honom till en ypperlig humorist, någon som äger scen. Hade trott att såväl Kiralina Salandy som Jaqee skulle ha fler egna vokalnummer. Vad Jaquee däremot framställer med sin stämma och uppenbarelse måste värderas som en oförglömlig insats, vars vrede hämtats längst in i det blåaste av skrymslen. Som om hon inte endast gav röst åt det missnöjda monstret, utan åt alla som lider av förtryck.


Arkiverad under: Scen, Teaterkritik, Toppnytt



Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Mikael Jensen
Utländska casino med Zimpler
Hitta och jämför casino utan svensk licens hos CasinoUtanGränser.se/casino-utan-licens/


Vill du veta allt om casino utan svensk licens gå in på Casinofia
Sugen på att testa nya casinon utan svensk licens? Gamers.nu/casino-utan-svensk-licens/ har all info du behöver innan du sätter igång.


Hos casino-utan-svensk-spellicens.com hittar du de senaste spelsajterna som inte har licens i Sverige.

Nytt

Filmrecension: Dogborn

Dogborn Betyg 4 Svensk biopremiär 10 … Läs mer om Filmrecension: Dogborn

Filmrecension: Aftersun

Aftersun Betyg 4 Svensk biopremiär 17 … Läs mer om Filmrecension: Aftersun

Filmrecension: Godland – imponerande och berikande för själen

Godland Betyg 4 Svensk biopremiär 10 … Läs mer om Filmrecension: Godland – imponerande och berikande för själen

Filmrecension: Den blå kaftanen – bedårande, mästerlig, unik

Den blå kaftanen Betyg 5 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Den blå kaftanen – bedårande, mästerlig, unik

Filmrecension: EO

EO Betyg 5 Svensk biopremiär 24 mars … Läs mer om Filmrecension: EO

Lyssna: Deportees – Run For That Feeling

Deportees följer upp hiten ”Lost You For … Läs mer om Lyssna: Deportees – Run For That Feeling

Teaterkritik: Roligt och tillspetsat om kebabstället som hotades av vräkning

Kebaben på skäret Manus: Alma … Läs mer om Teaterkritik: Roligt och tillspetsat om kebabstället som hotades av vräkning

Filmrecension: The Other Fellow – värd att se också för den som inte är James Bond-fan

The Other Fellow Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: The Other Fellow – värd att se också för den som inte är James Bond-fan

Filmrecension: Just Animals – skarpt men också ömsint

Just Animals Betyg 4 Svensk biopremiär 3 … Läs mer om Filmrecension: Just Animals – skarpt men också ömsint

Maia Hirasawa:  “Egentligen är jag ingenting”

Var tog självkänslan vägen? Maia … Läs mer om Maia Hirasawa:  “Egentligen är jag ingenting”

Följ oss på Facebook

Kulturbloggen
Casinogringos
Jämför casino utan licens på onlinecasinos.se
Svenska casinobonusar

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Filmrecension
    • Musikalrecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Balett
    • Dans
    • Film
    • Opera
    • Teater
    • TV
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dramaten ekonomi Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie journalistik Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik Roskilde samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik tv TV-serie USA Video Way Out West

Kulturbloggen Twitter

Tweets by Kulturbloggen

Bloggportaler

Bloggtopp bokbloggar 2017
Blogglista.se 
Kurs i Lenormand med internationellt intyg

Shiba - urhunden med stil

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2023 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in