Den långa flykten
Betyg 4
Svensk premiär på Netflix 23 december 2018
Richard Adams debutroman från 1972 ”Den långa flykten” (Watership Down)tog världen med storm och har av svenska experter utsetts som en av världens 100 bästa böcker, och återfinns därför på listan Världsbiblioteket.
Den filmatiseras i en animerad version 1978 och i en tv-serie i 39 avsnitt som sändes 28 september 1999–4 december 2001. Nu har den kommit i en helt underbar ny version, i en mini-serie om fyra avsnitt på Netflix i samarbete med brittiska BBC.
Berättelsen om kaninerna som ger sig ut på vandring för att hitta ett nytt hem när en av dem, Femman, i en framtidssyn sett att deras boområde kommer att drabbas av något hemskt. Under sin flykt möter de farliga djur och människor och farligast av alla är varelser från deras egen art: kaniner.
En koloni kaniner de möter och blir välkomnade av att bo hos ser på ytan ut att vara mycket välmående. Kolonin har tillgång till mat i massor: morötter, sallader, ja allt som en kanin vill knapra. Där är dock något son inte stämmer. Femman, kaninen med stark intuition, vägrar att bosätta sig i den kolonin. Snart märker de andra i flykt-gruppen att det finns en stor fara att bo där. Det stora överflödet beror på närheten till människan. Människor är en varelse som alltid för med sig katastrof och förstörelse, i det här fallet farliga snaror och fällor i människors kaninjakt.
Kaninerna ger sig av därifrån och hamnar bland annat i en ännu farliga koloni. Där härskar general Svartstarr och han lovar alla sina invånare trygghet men de måste gå med på att bli märkta och indelade i grupper. Trygghet kräver att lyda och finna sig i att ha mindre frihet.
Det finns så mycket i denna berättelse som är hur aktuellt som helst. Metaforerna och parallellerna till nutidens värld är många. Att den kontrollerande kolonin som en symbol för diktaturer är ett sätt men det behöver inte vara så tydlig symbolik. Också i Sverige har vi ett övervakningssamhälle som kan begränsa vår frihet. Den första kolonin där kaninerna lever i överflöd ser jag som en metafor för det kapitalistiska överflödssamhället i västvärlden. Överflödet har sina baksidor. Västvärlden har en ökande dödlighet i droger, i olika välfärdssjukdomar, i ensamhet, i psykiska sjukdomar och självmord.
Denna miniserie är enastående och så fint framtagen i en digital teknik. Kaninerna känns så mänskliga, vi har nog alla i våra liv mött karaktärer som har likheter med de kaniner vi möter i berättelsen.
Den är dock rätt mörk och skrämmande så de minsta barnen ska nog inte titta på den, absolut inte ensamma i alla fall.