Arvet och arvtagarna
Författare: Taina Kantola och Lennart Warring
Utgiven: 2015-10
Formgivare: Niklas Lindblad
ISBN: 9789127143951
Förlag: Natur Kultur
Religion har inte alltid varit patriarkatets beskyddare. De högsta gudarna har inte alltid varit beskrivna som män eller manliga. Inom hinduism finns det gudinnor och det finns inriktningar där gudinnan är det högsta. Hinduism är en av de äldsta religioner som fortfarande har många anhängare i vår tid. Att patriarkatet tog över religionerna var inte det ursprungliga, kanske.
Kulturen i Mesopotamien har påverkat både kristendom och sedan islam, liksom de grekiska filosoferna. Och där, i denna antika värld fanns det en gudinna som steg ned i dödsriket och återuppstod efter tre dagar. En förebild till det som senare skulle predikas i kristendomen.
Boken ”Arvet och arvtagarna – Fem tusen år av mesopotamisk lärdomshistoria” av Taina Kantola och Lennart Warring berättar på ett kunnigt och intressant sätt om kulturen, religion, filosofin, vetenskapen och skrivkonsten som fanns i denna kultur som påverkat både västvärlden och de asiatiska kulturerna.
Västerländsk forskning inom religionsvetenskap, filosofi och andra humanistiska kulturämnen har haft en tendens att jämföra allt utifrån de västerländska upplysningsidealen. Religioner har bedömts efter en kristen ofta protestantisk måttstock. Filosofin har hävdats ha skapats av de grekiska filosoferna. Taina Kantola och Lennart Warring visar tydligt att filosofi fanns redan före de grekiska filosoferna. Troligen har grekerna påverkats av och inspirerats av det mesopotamiska filosoferande tankarna. Världens äldsta filosofiska text om hur man bör leva livet heter Shuruppaks instruktioner och är från sumerisk tid i Mesopotamien, 2.500-2.400 före vår tideräkning.
Shuruppaks instruktioner innehåller råd från kung Shuruppak till sin son Ziusudra. Sonen varnas bland annat för att bruka våld mot kvinnor. Hans dotter får rådet att inte gifta sig med en arrogant man.
Mesopotamien betyder på grekiska ”landet mellan de två floderna” eller Tvåflodslandet och är området runt floderna Eufrat och Tigris i Irak.
Civilisationens vagga förläggs oftast till Mesopotamien för omkring 5.000 år sedan. Under de följande 2.000 åren var tvåflodslandet världens mest högtstående kultur och utövade ett starkt inflytande på sina grannar i Egypten, Mellanöstern och Indusdalen. De bördiga slätterna i södra Mesopotamien, som var en del av den så kallade bördiga halvmånen, gav rika skördar, och läget mellan alla andra civilisationer gjorde kulturer som Sumer, Akkad, Assyrien och Babylonien till de allra mäktigaste under långa epoker.
I Mesopotamien utvecklades de allra äldsta civilisationerna skriftspråk (så kallad kilskrift). Här uppstod också de första städerna Lagash, Ur, Uruk, och Nippur. Många dynastier och imperier har genom tiderna kontrollerat området.
Det historiska området Mesopotamien är en del av Irak sedan nybildningen av staten Irak år 1932. Området tillhörde dock Persien fram till 1535 och Osmanska riket 1535 – 1918, då britterna tog över provinsen efter första världskrigets slut. (Källa Wikipedia).
Mesopotamien som idag är en av världens mest krigshärjade och kaotiska delar har stått fadder för mänsklighetens äldsta civilisationer, vilkas rön och uppfinningar utgör en del av vår vardag än i dag. Här uppfann de gamla sumererna tegelstenen, skrivkonsten, hjulet, statsförvaltningen och mycket mer, men inget av detta hade betytt något om inte deras arv hade förvaltats och vidareutvecklats av andra.
Boken är precis som de står på dess hemsida en hyllning till de många folk som kommit och gått i regionen, och till de framsteg inom filosofi, juridik, statsförvaltning, astronomi och litteratur som de alla bidrog till att skapa eller förvalta.
Tänk om de som strider om religion eller kultur ville läsa denna och öppna sina ögon för att det som de menar att deras egen kultur är bättre på, det fanns redan då, för mer än femtusen år sedan. Ingen kultur står för sig själv, alla är integrerade och influerade av varandra.
Tidningen Expressen har kallat boken Klassisk folkbildning.
Jönköpings-Posten:
Arvet och arvtagarna tillgängliggör de den mesopotamiska lärdomshistorien och överbryggar effektivt de tusentals år som har flutit mellan textens aktörer och läsaren.