Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Teater

Programserie om Lars Norén våren 2021 på Stockholms stadsteater

by

Med start 18 februari uppmärksammas Lars Norén med en programserie på Kulturhuset Stadsteatern. Det blir samtal om Noréns betydelse som dramatiker, regissör, kollega och teaterchef, och läsningar ur Noréns pjäser.

Ett pressmeddelande berättar:

Lars Norén var starkt bidragande i utvecklingen av Stockholms stadsteater som en spelplats för nyskapande och samtida dramatik. Han Stadsteaterdebuterade i början av 1980-talet med de uppmärksammade uppsättningarna En fruktansvärd Lycka (i en takvåning på Sveavägen 59) och Underjordens leende, båda i regi av Suzanne Osten. Därefter följde Demoner i regi av Carsten Brandt. Under följande decennier märks Vilstolen i regi av Christian Tomner, De saknade i regi av Björn Melander och Tyst musik i regi av Lennart Hjulström. 2011 kom Eirik Stubøs uppmärksammade iscensättning av Stillheten. På senare år har regissören Sofia Jupither satt upp flera av Noréns nyskrivna pjäser på Kulturhuset Stadsteatern: 3.31.93, Vintermusik och Episod.

Den 18 februari – på dagen 10 år efter premiären av Stillheten på Stockholms stadsteater – inleds en programserie om Lars Noréns betydelse. Programmen äger rum i Foajé 3 i Kulturhuset vid Sergels torg och kommer att livesändas på Kulturhuset Stadsteaterns hemsida och Facebook-sida.

– Noréns pjäser får oss att känna att det finns ett språk bortom orden, att det utspelar sig något avgörande men ogripbart mellan oss människor, och att teatern är platsen för att utforska och för några korta ögonblick omfatta detta ogripbara. Mitt första möte med Lars Noréns dramatik ägde rum när jag som barn såg en av hans pjäser. Det blev en outplånlig teatererfarenhet eftersom föreställningen gav nyckeln till ett mänskligt universum som jag ännu inte fått tillträde till. Idag tror jag att min starka upplevelse inte bara hade att göra med att jag själv var ett barn som fick inblick i vuxnas liv, utan att den omvälvande erfarenheten helt enkelt handlar om det som gör Lars Noréns dramatik så storartad, säger Maria Sid, teaterchef Kulturhuset Stadsteatern.

Datum och medverkande
18 februari
Medverkande: regissören Eirik Stubø, producenten Ulrika Josephson, skådespelarna Katarina Ewerlöf och Magnus Krepper, som båda medverkat i flera Norénuppsättningar.
Moderator: Fanny Boëthius, dramaturg Kulturhuset Stadsteatern.

Eirik Stubø har utöver Stillheten satt upp dessa av Noréns pjäser: Rumäner på Rogalandteater (1998), Vinterförvaring på Nationaltheatret i Oslo (2003) och Och ge oss skuggorna på Dramaten (2015). Stubø arbetade även på Riks Drama under Lars Noréns ledning.

Ulrika Josephsson är en av dem som arbetat närmast Lars Norén, som chefsproducent för Riksteaterns Riks Drama, VD för Folkteatern i Göteborg och med Lars Noréns internationella samarbeten.

Katarina Ewerlöf har bland andra medverkat i Stillheten (2011) och Tobias Theorells uppsättningar av Natten är dagens mor/Kaos är granne med gud (2007) på Stadsteatern. Magnus Krepper har bland annat medverkat i Stillheten (2011) och i Terminal (2005) på Riksteatern i Lars Nor��ns egen regi.

24 mars
Medverkande: regissören Sofia Jupither, teaterkritikern Lars Ring och skådespelarna Gerhard Hoberstorfer och Elsa Carlsson.

Sofia Jupither har satt upp tre Norénpjäser på Kulturhuset Stadsteatern: 3.31.93, som Norén skrev till henne, (2013), Vintermusik (2017) och Episod som först hade premiär på Malmö stadsteater (2018). På Dramaten regisserade Sofia Jupither 20 november (2017).

Elsa Carlsson och Gerhard Hoberstorfer har bland annat medverkat i 3.31.93.

Lars Ring, är teaterkritiker på Svenska Dagbladet sedan 1980-talet.

21 april
Medverkande: regissören Suzanne Osten, regissören Lisa Langseth och skådespelarna Ann-Sofie Rase och Andreas Kundler.

Suzanne Osten regisserade Noréns första uppsättningar på Stockholms stadsteater: En fruktansvärd lycka 1981 och Underjordens leende 1982, vilket blev Lars Noréns genombrott som dramatiker.

Lisa Langseth, högaktuell med Netflix-serien Kärlek och anarki, hade Suzanne Osten som lärare på Dramatiska institutet och har inspirerats av Lars Noréns dramatik.

Under programmet kommer Ann-Sofie Rase och Andreas Kundler läsa ur pjäsen En fruktansvärd lycka.

Om restriktionerna lättar kan programmen äga rum med publik på plats.

Förteckning över Noréns uppsättningar på Kulturhuset Stadsteatern/Stockholms stadsteater finns här.

Teaterkritik online: Bortbytingen på Dramaten Play

by

Bortbytingen
Visas på Dramaten Play

Suggestiv musik. En ensam ring i bakre mitten. Mörker. Dimma. Ljus. Så börjar Sara Bergmark Elfgrens uppsättning av ”Bortbytingen” baserat på en saga av Selma Lagerlöf. En son som heter Johan, ett bedårande, älskat gullebarn har blivit utbytt mot ett hiskeligt, oönskat troll. En varelse som hukat gömmer sig under bordet och äter råttor och maskar, fortfarande omhändertaget av familjen vars barn försvunnit. De tar hand om trollet i hopp om att det kanske ger dem deras son åter. Fadern och modern är slitna och slutna, trötta och nötta. Far i huset är övertygad om att trollet är ont ”en natt dödar han oss alla” medan modern försöker förbarma sig över det lilla trolltyget som kommit in i deras liv.

Trollet själv har inte sagt ett ord till dem. Istället pratar han med Mylingen. En ung flicka vars vålnad stannat kvar på jorden, som väntar på ett namn så att hon kan bli fri. Hon spelas av Maia Hansson Bergqvist som osaligt rör sig längs bak på scenen och fnittrigt lägger in små gliringar med en träffsäker komisk touch. Tillsammans försöker de reda ut vad människorna egentligen vill och hur de ska få det de själva vill ha; Mylingen ett namn, Trollet en tillhörighet.

Pjäsen har vackra inslag av folkmusik som trollbinder (hehe), en stillsam dimridå som regelbundet letar sig upp på scenen tillsammans med den ensamma ringen som mer och mer blir som en portal mellan detta nu och det efter, mellan mörkret och ljuset, livet och döden. Effektfullt blandas eld, rök, dimma, aska, en mörk sjö och en slocknande himmel. Det skapar en mystisk, magisk känsla som hör den mytomspunne sagan till och man sugs in i scenografin lika mycket som i historien. Rasmus Luthander är otrolig i sin tolkning som trollet. Hans brutna kroppsspråk med de uppspärrade, glansiga ögonen gör honom både obehaglig men också sårbar. Hans haltande gång, de slängiga armarna som försöker mjukna i sin stelhet, huvudet hela tiden lite på sned, den spruckna rösten. Maria Salomaa lämnar också ett starkt intryck i sitt lidelsefulla uttryck i rollen som modern, hela tiden slitandes mellan att älska trollet och hata det.

Det blir en spännande balansgång mellan att tolka pjäsen bokstavligen: sagan om ett barn som blir utbytt till ett troll eller gräva ner sig i den metaforiska liknelsen mellan att vara oönskad, inte tillhöra normen, vara någon som ingen vill ha. Att bli född med ett hinder, utanpå eller inuti, som inte är önskvärt i ett samhälle där vi ska vara stöpta i samma form. Att konkret tänka på vad det gör med omgivningen och hur det återspeglas på individen. Då kommer det istället att handla om hur långt man är beredd att gå för att bli sedd som alla andra. Hur mycket man är villig att ändra på sig för att passa in. Något som kan anses vara nödvändigt för överlevnads skull men hur blir det för personen i fråga som inte får vara som den är utan måste spela en roll som någon annan, som ett ”bedårande, älskat gullebarn”, det barnet som inte har en svans eller några tillkortakommanden.

Så många vackra troll det finns på vår planet som är värda att bli älskade precis som de är. Som inte är hiskeliga, en börda eller annorlunda utan är helt perfekta i sin egen imperfektion. Vi ska sluta försöka skapa en armé av identiska själar som alla ska se ut likadant, gå likadant, låta likadant. Att begränsa sig själv och andra är inte önskvärt. Vilket blir påtagligt i pjäsen när längtan efter omgivningens godkännande går för långt. Det är en smärtsam verklighet att vi kan göra så mycket ont mot oss själva. Det, om något, blir till sten när det förs ut i solen. Ändå händer det. Vi förändrar oss, förvandlar oss. För att bli accepterad klipper man av sig svansen. För att bli omtyckt klipper man av sig svansen. För att bli älskad klipper man av sig svansen.

Foto: Jenny Baumgartner

…

Tips i coronatider: Från den 20 februari kan du se föreställningen Trädgårdsgatan från Helsingborgs Stadsteater online

by

Längtar du till teatersalonger för att uppleva teater? Få områden i samhället har drabbats så hård av restriktionerna kring pandemin som kulturen. För alla som längtar efter teater bjuder Helsingborgs stadsteater på en ny föreställning, Trädgårdsgatan, som har premiär online den 20 februari. Föreställningen visas kostnadsfritt från 20 februari kl 16 till 31 mars.

Trädgårdsgatan är ett drama som skildrar livet för några kvinnor som bor på Trädgårdsgatan, som är ett välbekant gata för Helsingsborgsbor. Det är en gata som de flesta något större orter i Sverige oftast har en liknande. Det är en gata där många med lägre inkomster bor och ibland också en hel del som inte lyckats få jobb.

Föreställningen är ett engagerade relationsdrama om tre generationers kvinnor och deras mödosamma strävan för att få ihop vardagen med arbete, äktenskap och barn under 1970-, 2000- och 2020-talen. Nästan 50 år skiljer dem åt, men de förenas av sin längtan efter ett enklare och bättre liv. Trädgårdsgatan skildrat ett splittrat Helsingborg och ett Sverige i förändring.

Det är spännande att detta drama inte bara kommer att sändas online utan också har repeterats in genom det digitala kommunikationsverktyget Zoom. Premiär på Helsingborgs stadsteaters webbplats 20 februari. I ett pressmeddelande beskriver teatern arbetsprocessen:
Pandemin gjorde att ledningen för Helsingborgs stadsteater och teamet bakom förställningen Trädgårdsgatan fick tänka om. Resultatet blev en helt ny och unik uppsättning av det nyskrivna dramat med stark lokal förankring.

Sedan årsskiftet har skådespelarna Birgitta Rydberg, Evamaria Björk, Sasha Becker och Ulla Tylén under ledning av regissören Linda Ritzén arbetat hemifrån och helt digitalt. Var och en av skådespelarna har kopplat upp sig på det digitala kommunikationsverktyget Zoom och repeterat från sina egna hem. Det digitala formatet ger en annan närhet till skådespeleriet. Publiken kommer tätt inpå skådespelarnas uttryck och interaktioner som går rakt igenom rutan.

– Så nära kommer man inte på scen. Eftersom pjäsen handlar om vardagliga situationer så blir det som att få kika in hemma hos en handfull människor som försöker lösa olika problem. Det blir väldigt realistiskt, säger regissören Linda Ritzén.

I centrum för berättelsen står Birgitta, som när Arbetsförmedlingen omorganiserar blir arbetslös. Samtidigt får hon ärva sin mammas lägenhet på Trädgårdsgatan, en adress som bokstavligen delar Helsingborg mitt itu. I ett Norr och ett Söder. Här väcks minnena av mamma och mormor åter till liv.

Trädgårdsgatan premiärvisas digitalt 20 februari på Helsingborgs stadsteaters webbplats. Föreställningen är gratis.

I rollerna: Sasha Becker, Evamaria Björk, Birgitta Rydberg och Ulla Tylén
Av: Jörgen Dahlqvist
Regi: Linda Ritzén
Scenografi och kostym: Yvonne Eriksson
Maskdesign: Julia Westerlund
Ljusdesign och musik: Jörgen Dahlqvist

För den som väntar på att få gå på teatern IRL, i realiteten och inte online, berättade teaterchefen Kajsa Giertz att ensemblen repeterar regelbundet och bygger scener. När restriktionerna ändras och gör det möjligt att öppna teatern är de förberedda och kan inom tre veckor ha premiärer på flera föreställningar.

Dramatens digitala teaterfestival visar en ny spännande väg

by

Succé för Dramatens digitala teaterfestival, skriver Dramaten i ett pressmeddelande:

Den digitala teaterfestivalen Lessingtage 2021 Digital: Stories from Europe lockade publik och media från hela världen och visade möjligheterna med internationellt kulturellt samarbete i en tid av nationella nedstängningar. –Att få presentera all denna högklassiga scenkonst i olika tonlägen och formspråk till en svältfödd publik i Sverige och globalt, om än digitalt, har känts mycket stimulerande. Jag hoppas det kan bidra till hopp och inspiration för både teaterskapare och publiken post-pandemin, säger Mattias Andersson, teaterchef och konstnärlig ledare för Dramaten.

Med omkring 30 000 visningar (varav 15 000 unika besökare) från hela världen och en bred internationell mediabevakning får den första digitala Lessingtagefestivalen anses som mycket lyckad. Festivalen sågs på fem kontinenter, i länder som Japan, Sydafrika, Egypten, Israel och Förenade Arabemiraten.

Festivalen, som pågick mellan den 20 och 30 januari, uppmärksammades i en lång rad tidningar, bland annat New York Times och The New Yorker.

–Utifrån de extremt problematiska förutsättningarna som teaterkonsten just nu befinner sig i är jag mycket glad att vi ändå lyckades genomföra festivalen. Att till varje pris fortsätta ansträngningarna för internationella samarbeten, trots i princip stängda gränser, är ett styrkebesked på konstformens sanna universella grundkaraktär, säger Mattias Andersson.

–Vi kunde faktiskt använda pandemin som en möjlighet att återsamla teatervärlden – såväl i Europa som i resten av världen, säger Joachim Lux, konstnärlig ledare för Thalia Theater.

Lessingtage 2021 Digital: Stories from Europe var ett samarbete mellan Thalia Theater i Hamburg, Dramaten och det europeiska teaternätverket Mitos21. Festivalen inleddes med Thalia Theaters livesända Paradies flood/hunger/play. Dramaten bidrog med Mattias Anderssons uppsättning av Idioten från 2016. Under festivalen visades föreställningar från åtta länder.

Festivalen var inte bara en fortsättning på Stories from Europe, Dramatens internationella teaterprojekt från i våras, utan också Thalia Theaters tolfte årliga kulturfestival Lessingtage, uppkallad efter den europeiska upplysningstänkaren Gotthold Ephraim Lessing.

Dramatens uppsättning av Idioten finns att se på Dramaten Play till den 31 mars.

Kejsarens nya kläder på Malmö Stadsteater blir streamad familjeföreställning

by

Foto från repetitionerna: Emmalisa Pauly

Familjeföreställningen Kejsarens nya kläder har filmats och kommer att streamas via hemsidan, berättar ett pressmeddelande från Malmö Stadsteater.

Sedan i november har Malmö Stadsteater pausat sin publika verksamhet. Ett beslut som är baserat på regeringens och Länsstyrelsen i Skånes åtgärder för att stoppa smittspridningen.

Teatern skriver:
Vi är mitt uppe i en pandemi och för oss innebär det att vi inte spelar offentliga föreställningar och har dragit ned på vår verksamhet, men vi förbereder alltjämt för att ha föreställningar att erbjuda när vi får möjlighet att ta in publik igen.

Just nu har vi filmat familjeföreställningen Kejsarens nya kläder och kommer att streama den för publik via hemsidan. Den streamade versionen blir en minst lika fartfylld och färgsprakande föreställning med mycket skratt, fantasi och glimten i ögat.