• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Toppnytt

Göteborgs Stadsteater spelåret 2017 /18 – Nyskrivet varvas med klassiker

3 september, 2018 by Mats Hallberg

Foto troligen Ola Kjelbye

Göteborgs Stadsteater

Säsongen 2017-18

Vet inte vad det beror på att höstsäsongen drar igång några veckor senare i Göteborg, än på motsvarande institutionsteatrar i huvudstaden. En slags ”tjuvstart”  genomfördes emellertid i slutet av augusti, i och med den sedvanliga internationella dans- och teaterfestivalen. Kommande säsong på Stadsteatern / Backa Teater presenterades inför två fullsatta salonger under Kulturkalaset. Jag bevittnade ett av dessa  identiska evenemang.  Alltid inbjudande att få någon slags introduktion till alla uppsättningar. Vilka som lyckas i sina ambitioner går förstås aldrig att veta i förväg,  oklokt att ens spekulera i. Möjligen med undantag för Anders Jansson (känd från humorprogram i SVT) och återkommaren Jakob Eklund, har man inte anlitat stjärnor utifrån. Konstnärlige ledaren på Göteborgs Stadsteater Pontus Stenshäll, var konferencier i gul kostym och hatt, under den halvannan timme som presentationen varade. Ett aber var att han valde att prata utan mikrofon, vilket gjorde det onödigt knepigt att uppfatta allt vad han berättade. Så gott som samtliga som kommer medverka i de olika produktionerna, kom skuttandes ner för trapporna och intog scenen inledningsvis.  Preludium och övergångar ansvarade  en garvad skara musiker för,  en samspelt liten teaterorkester vars förnämlige kapellmästare förstås heter Bernt Andersson. De spelade stiligt och soft  musik av Miles Davis om jag inte missminner mig.

SEPTEMBER: Vecka 37 startar ständiga publiksuccén Lunchteatern. Vill man förvissa sig om biljetter gäller det att köa när dessa släpps. Numera heter hon som sammanställer dessa populära gästspel Marie Delleskog, till vardags skådespelare på teatern. Vi fick höra en smäktande sång ur programmet Je Ne Regrette Rien med ackompanjemang på dragspel. Något märkligt att första premiären på stora scen sker mitt i veckan. 12/9 är det nämligen dags för mig och mina kollegor, att recensera Till varje pris, en fars om politikens kattrakande som tacksamt nog utspelas i Almedalen, påstods handla om makt och missförstånd. Adde Malmberg står för både manus och regi, medan Anders Jansson gör en av huvudrollerna, flankerad av bland andra Carina M Johansson, Eric Ericson och  Malin Cederbladh. En avsiktligt småstressig scen utgjorde vårt smakprov. Två dagar senare är första datum för Smärtan på Lilla scen, efter en bok av Marguerite Duras som jag har i bokhyllan. Emilie Strandberg regisserar författarens dagboksanteckningar. Under presentationen läste Carina Boberg ett kort utdrag medan video visades. Studion öppnar 28/9 med becksvart, fast dråplig,  samtidsdramatik betitlad Allt gott i världen.  Presenterades som hörspel med fyra röster visuellt inramade av ett allseende öga. Är en nyskriven pjäs av Paula Stenström Öhman som likhet med Adde Malmberg kommer att regissera sin egen text.  Malmberg är dubbelt aktuell eftersom det blir nypremiär  20/9 på mycket uppskattade Sgt. Pepper´s Lonely Heart´s Club Band med världens bästa Beatles-tolkare Pepperland (före detta Lenny Pane) och ciceronen själv i samspråk med olika gäster. (Min recension = https://kulturbloggen.com/?p=112358) För att illustrera 50-års minnet framförde Mikael Isacson lustigt nog Strawberry Fields Forever. 

SENARE I HÖST: Att Stenshäll gav oss varje karaktärs kännetecken i Kung Lear, när nio kostymerade skådespelare svassade runt honom, fick sin naturliga förklaring när han talade om att han själv tar sig an regiskapet. Premiär för den Shakespeare-tragedi jag såg i Stockholm för några år sedan  27/10.  Lika kittlande att se fram emot på stora scen är Fanny och Alexander 14/12, första gången som Eva Bergman sätter upp något av hennes världsberömda fars verk. Göteborgaren Jakob Eklund förstärker ensemblen.  På Studion kommer Upprorets poet spelas från och med 23/11, ett feministiskt projekt om en ikonisk poet från Iran, ett samarbete med Riksteatern och RATS teater. På Lilla Scen iscensätter Carolina Frände angelägna tankar ur amerikansk färsk bok av Timothy Snyder, vars grogrund är senaste valet i USA.  Om Tyranni  har premiär 7 december.

EFTER NYÅR: Så långt fram i tiden, så jag tillåter mig att vara ytterst summarisk. 23/1 sätter Anna Pettersson upp Förbjuden ingång som bygger på Victoria Benedictssons dagböcker. Gestaltar henne hör Mattias Nordkvist ( varit tjänstledig för att spela in SVT-serien Vår tid är nu), som gjorde mesta möjliga av sin entré på höstsamlingen för allmänheten. Superspännande grepp att tilldela honom en sådant här köttstycke till monolog! Hilda Hellwig regisserar Lärda kvinnor av Molière med premiär 15/2. Den avlöses på stora scen av kultmusikalen Little Shop of Horrors (5/4).  På Studion ges samtidsdramatik – Shirins vargar från och med 8/3 – skriven av 25-åriga Johanna Svalbacke på temat offer och förövare. Säsongen avslutas med en tragikomisk dystopi,  sceniska ljudverket Ship of Fools (25/4) skapat av en uppmärksammad konstnärsduo som jobbar med hybridformat.

Hans Wretling

Backa Teater ryms under Stadsteaterns paraply. De gör sofistikerad teater för barn och ungdom, ofta baserad på dokumentärt material. Deras prisade konstnärlige ledare Mattias Andersson berättade, att det var tolfte året för honom som presentatör. Andersson tågade in på scen tillsammans med en ensemble på sjutton personer. Med tanke på hur svårt det är få tag i biljett som utomstående, gör jag inte någon grundlig genomgång av utbudet. Till att börja med har Skuggorna av Mart nypremiär, en pjäs jag recenserade och analyserade en smula bistert. Höstens stora, nya uppsättning är en så kallad dokufiktion döpt till DNA – dansa nära anhörig. Målgruppen är 15+ och premiärdatum  20/10 i en dansföreställning där fyra skådespelare dansar och samtalar med sina riktiga mödrar. Övervägande kvinnor ansvarar för uppsättningen.. 7/12 har Backa Teater premiär på vad som verkar enormt raffinerat, nämligen Vad vi pratar om när vi pratar om ekonomi med tolv år som minimiålder. Manus baseras på en barnanpassad bok av en grekisk ekonom.  Lika intressant verkar europeiska samarbetsprojektet Hierarchy Of Needs (2/3) vara, som involverar en debuterande dramatiker som kommit från Syrien, tre tidsdimensioner, Mattias Anderssons metodik och danskompaniet Twisted Feet. Uppsättningen ska turnera utomlands. Rikard Lekander kommer sätta upp en urban fantasy genom en variant på Flickan med svavelstickorna (29/3). Får ses av barn från 6 år. I maj utlovas festivalhelg med teater i världsklass.

Obs För mer detaljerad info se Göteborgs Stadsteaters exemplariska hemsida!

 

 

 

Arkiverad under: Scen, Teater, Toppnytt

Europapremiären av U2 – känns som en stor upprepning

1 september, 2018 by Thomas Johansson

U2

Mercedes-Benz Arena Berlin

Betyg: 2 (om du såg showen 2015) 3 (om du inte sett den förut)

Kommer inte U2 till Sverige får vi komma till U2. Ifjol valde vi att se dom i Dublin och år blev det Europa-premiären i Berlin.

Det är snyggt, det är en ganska vuxen publik, men det är i princip samma show som 2015. Då hette den Innocence + Experience och nu har orden bytt ordning, Experience + Innocence. Scenen är densamma, med en lång skärm som sticker ut mellan huvudscenen och den lilla e-scenen.

Den som påstår att rock och politik inte hör ihop, har aldrig varit på en U2-konsert. Här är det mycket politik, även om jag personligen tappade mycket av Bono trovärdighet när han ertappades att finnas med i Panama-läckan, har det inte stoppat den politiska predikanten Bono. Här döper han om det tyska partiet AFD till alternativ för demokrati. Showen börjar med att det visas bilder från olika sönderbombade platser under och efter andra världskriget, och det känns jättekonstigt att publiken applåderar bilderna av ett sönderbombat Berlin.

Biljett-priserna för en U2-konsert ligger nu på smärtgränsen vad många är beredda att betala. Mannen bredvid oss hade försökt att sälja två biljetter han hade till show nummer två, men folk tackade nej, för att de var för dyra, trots att han sålde de till samma pris han köpt dom för, 235 euro styck. Det priset är ingen pris från en svarta-börs-handel utan det pris som står på biljetten. Det är dyrt att se U2 numera.

Vid den förra svängen så var det fyra shower i Globen, och storleken på den nya versionen är i princip identisk med den 2015, så varför då välja bort Globen? Anledningen är nog att det var en inställd show sist, på grund av att en man blev insläppt med ett vapen. Det slutade med en inställd show och en extradag i Stockholm. Inget som uppskattades då, och nu blev det ingen show i Stockholm, vare sig 2017 års turné eller årets. Miss gissning är att det hänger ihop med vad som hände i Stockholm 2015.

Ändå har den som såg showen 2015, inte så många nyheter här. Visst, det spelas sju låtar från fjolårets skiva ”Songs of Experince”, nya låtar för publiken, men sanningen är väl att många av dessa sånger inte kommer att klara av att ta sig in i U2-måste-låtar-att-spela-live. De ersätter låtarna från ”Joshua Tree” och jag saknar ”Where the streets have no name” och ”I still haven’t found what i am looking for och ”With or without you” för att nämna tre låtar från den skivan. Visst, kanske modigt av bandet, och dom var nog lite less på dom efter 2017-års shower där dom spelade hela Joshua-tree skivan live. Ändå är det något jag saknar här, och dom tillhör de mest spelade låtarna av hela urvalet av U2-låtar.

Det är många video-sekvenser som är återanvända från 2015. Det året startade showen med en stor glödlampa. Jag han tänka tanken att den inte var kvar i år, men jag hade fel. Den dök nu upp sist i showen. Innan dess blev vi bjudna på en

2 timmar och 17 minuter lång show. Den startar med att bandet står i den långa skärmen, tydligen med dubbelt så hög upplösning som skärmen 2015, men det känns ändå som en upprepning. Vi är över 17 000 personer på plats.

Jag får känslan att det blivit lugnare runt U2, ingen svensk media på plats som jag ser. Stora delar av de amerikanska showerna blir inte så omskrivna. Det finns inte längre några överraskningar, det är snyggt, men var finns energin och det nya vilda. Det finns tre passager i showen där energin i arenan ökar, publiken för vad den kan, få sitter på sin sittplats men ändå saknas något. Publiken har inte kommit till ett väckelsemöte för EU, men det är ungefär vad det ser ut som, när bandet vecklar ut en gigantisk EU-flagga och räknar upp vilka länder som finns i Europa.

Bandet väljer att avsluta konserten med låtar från den nya skivan, men är kanske inte den starkaste avslutningen. Känslan jag har när jag går ut på kvällen, att det var väl kul, men känner inget känsla att jag vill se någon till show under denna sväng, det räcker så här.

 

Låtlista

The Blackout
Lights of Home
I Will Follow
Red Flag Day
Beautiful Day
The Ocean
Iris (Hold Me Close)
Cedarwood Road
Sunday Bloody Sunday
Until the End of the World
Elevation
Vertigo
Even Better Than the Real Thing
Acrobat
You’re the Best Thing About Me
Summer of Love
Pride (In the Name of Love)
Get Out of Your Own Way
New Year’s Day
City of Blinding Lights

Extranummer
One
Love Is Bigger Than Anything in Its Way
13 (There Is a Light)

Arkiverad under: Musik, Recension, Toppnytt

Bildgalleri: Europe på Gröna Lund

1 september, 2018 by Redaktionen

Joey Tempest

Europe på Gröna Lund
31 augusti 2018

Europe, det svenska hårdrocksbandet från Upplands Väsby slog igenom med många hitlåtar under 1980-talet och tidiga 1990-talet, som ”The Final Countdown”, ”Prisoners in Paradise”, ”Rock the Night”, ”Superstitious”, ”Seven Doors Hotel”, ”Carrie”, ”Open Your Heart,” ”Let the Good Times Rock” och ”Cherokee”, innan de gjorde ett uppehåll.
Efter comebacken i början på 2000-talet har de även fått nyare hitlåtar som ”Got to Have Faith”, ”Hero”, ”Always the Pretenders”, ”Last Look at Eden”, ”New Love in Town”, ”Not Supposed to Sing the Blues” och ”Firebox”. Den största publik som Europe har haft var under millenniespelningen 31 december 1999 (i Stockholm) och deras längsta spelning var på Sweden Rock Festival 2013. Europe har släppt nio studioalbum, 29 singlar, tre livealbum, tre kompilationer och en EP, dessa har tillsammans sålt över 25 miljoner exemplar.(Uppgifter från Wikipedia).

Självklart hör det till att Europe ger en ösig hårdrockskonsert på Gröna Lund innan sommaren går över i höst.

Foto: Desiree Woltze

Arkiverad under: Musik, Toppnytt Taggad som: Foto, Gröna Lund, Hårdrock, Konserter, Rockmusik

Popaganda: Dagsrapport dag 1: Jens Lekman, Little Dragon och Slowdive

1 september, 2018 by Jonatan Södergren

Popagandas första dag går i höstens tecken. Inte bara är det duggregnet och den överhängande känslan av att sommaren är över som bidrar till det, utan även spelschemat känns välkurerat, från Pale Honeys hypnoyiska post-punk till Slowdives sällsynt lyckade återkomst, till den höstlika kulissen.

Dagen börjar med att Jens Lekman plikttroget inviger den stockholmska poppfesten inför de allra tidigaste besökarna varpå Pale Honey, som på scen är utökat till en trio, sveper in publiken i suggestiva melodier och ett närmast hypnotiskt driv. De tillhör helt klart landets mest intressanta gitarrdrivna band och duggregnet utgör en perfekt inramning för deras psykedeliska, Warpaint-doftande post-punk.

Little Dragon utgör ett välkommet undantag när de injicerar en välbehövlig dos elektrifierad funk mitt i allt sommarregn, och med en lika dansant som smittsam show som, visserligen kanske når sitt klimax relativt tidigt in i setet med Ritual Union, får de flesta läppar att le.

Därefter kliver Slowdive på den lilla scenen och inleder med en majestätisk version av Slomo som transcenderar det redan sällsynt lyckade comeback-albumet. Det är inte bara deras gamla material som har åldrats likt ett fint vin utan deras nya låtar med låtar som No Longer Making Time och Sugar for the Pill
– känns precis lika vitala som något de gjort tidigare och utgör ett utsökt komplement till hits som Alison , When the Sun Hits samt svansången Golden Hair vilken avslutar min första dag av årets Popaganda så storslaget som det bara går.

Arkiverad under: Musik, Recension, Toppnytt Taggad som: Konserter, Musik, Musikfestival, Popaganda, Popmusik, Recension

Bildgalleri: Thåström på Gröna Lund

31 augusti, 2018 by Redaktionen

Thåström på Gröna Lund
30 augusti 2018

Thåström, en av landets numera mest folkkära artister, gav en konsert för ett fullsmockat Gröna Lund. Iklädd vit kostym och svart hatt bjöd han på både nya och gamla låtar från sin stora repertoar.

Kortfakta från wikipedia:
Sven Joakim ”Pimme” Eriksson Thåström, född 20 mars 1957 i Vantörs församling,är en svensk sångare och låtskrivare, känd för sin solokarriär och som frontman i banden Ebba Grön, Imperiet och Peace, Love and Pitbulls. 1986 hade filmen Den frusna leoparden premiär där Thåström spelade huvudrollen Kiljan. Även Peter Stormare och Christian Falk hade framträdande roller i filmen.

Foto: Desiree Woltze

Arkiverad under: Musik, Toppnytt Taggad som: Gröna Lund, Musik, Punk, Thåström

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 764
  • Sida 765
  • Sida 766
  • Sida 767
  • Sida 768
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 841
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Filmrecension: 28 Years Later: The Bone Temple – bästa och mest underhållande filmen i serien

28 Years Later: The Bone Temple Betyg 3 … Läs mer om Filmrecension: 28 Years Later: The Bone Temple – bästa och mest underhållande filmen i serien

Filmrecension: Kiss of The Spider Woman – utdraget som tuggummi på en skosula

Kiss of The Spider Woman Betyg 1 … Läs mer om Filmrecension: Kiss of The Spider Woman – utdraget som tuggummi på en skosula

Pjäsen Rage – en blandning av tv-serien White Lotus och skräckfilmen Funny Games, sätts upp på Dramaten

Rage Foto: Carl Bengtsson/Studio … Läs mer om Pjäsen Rage – en blandning av tv-serien White Lotus och skräckfilmen Funny Games, sätts upp på Dramaten

Filmrecension: Daaaaaali! – som om Dali hade ett finger med i filmens produktion

Daaaaaali! Betyg 4 Svensk biopremiär 16 … Läs mer om Filmrecension: Daaaaaali! – som om Dali hade ett finger med i filmens produktion

Christina Ouzounidis, Malin Axelsson och Cristina Caprioli tilldelas teaterkritikernas tre priser för spelåret 2025 – Ett hederspris går till Manne af Klintberg

Christina Ouzounidis, Malin Axelsson och … Läs mer om Christina Ouzounidis, Malin Axelsson och Cristina Caprioli tilldelas teaterkritikernas tre priser för spelåret 2025 – Ett hederspris går till Manne af Klintberg

Helgjutet med anstrykning av americana – Take Me Home med Eva Hillered

4 Eva Hillered Take Me … Läs mer om Helgjutet med anstrykning av americana – Take Me Home med Eva Hillered

Kulturhuset Stadsteatern sätter upp en hemvävd thriller om mjuka män och kärva känslor

Hampus Hallberg, Andreas Kundler och … Läs mer om Kulturhuset Stadsteatern sätter upp en hemvävd thriller om mjuka män och kärva känslor

Uppdrag granskning firar 25 år

Ett pressmeddelande berättar: Uppdrag … Läs mer om Uppdrag granskning firar 25 år

Skammens förödande konsekvenser skildras strålande med församlingsarbete som nav – 7 sorters tystnad på Göteborgs Stadsteater

Text och regi: Pauila Stenström … Läs mer om Skammens förödande konsekvenser skildras strålande med församlingsarbete som nav – 7 sorters tystnad på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: The Little Sister – undviker komplicerade frågor

The Little Sister Betyg 3 Svensk … Läs mer om Filmrecension: The Little Sister – undviker komplicerade frågor

Filmrecension: Sound Of Falling – prisad men lite för mycket ambivalens

Sound Of Falling Betyg 3 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Sound Of Falling – prisad men lite för mycket ambivalens

Många höjdpunkter på Göteborgs filmfestival kan ses online

Göteborg Film Festivals program för 2026 … Läs mer om Många höjdpunkter på Göteborgs filmfestival kan ses online

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in