• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Recension av TV-serier

Recension av tv-serie: Snabba Cash 2

15 september, 2022 by Rosemari Södergren

Snabba Cash 2
Betyg 4
Premiär på Netflix 22 september 2022
Regi Jesper Ganslandt, Lisa Farzaneh, Måns Månsson
Skådespelare Evin Ahmad, Dada Fungula Bozela, Ayaan Ahmed, Khalil Ghazal, Adam Kais, Ardalan Esmaili, Baba Diop, Omar Abdulqadir, Tina Salih, Elbron Bella, Ali Alarik, Olle Sarri, Johan Jan Jonason, Yasmine Garbi m.fl.

Mentaliteten mellan en gängledare eller en företagsledare/riskkapitalist skiljer sig inte åt alltid. De kan båda vara kriminella och drivas av girighet och själviskhet och vara totalt hänsynslösa. Det var ett viktigt tema i första säsongen av Snabba cash och det är lika tydligt i denna andra säsong. Huvudpersonen Leya som spelas av Evin Ahmad hamnar än en gång i en svår valsituation.

Händelserna i säsong två startar ett år efter den första säsongen. Leya är en av Sveriges hetaste tech-stjärnor. Hennes företag står inför en börsnotering. Utåt sett ser hon ut att ha lyckats. Hon är så framgångsrik. Men hon sörjer Salim.

Jag gillar säsong två bättre än den första säsongen. Tvåan känns närmare verkligheten och är inte lika klichéartad. Vi får se hur klimatet på gatan blivit brutalare och då marknaden skriker efter droger börjar gängen utnyttja unga, gärna så unga att de inte kan straffas. Konkurrensen hårdnar mellan gängen. Den gamla gängledaren Ravy får hård brutal konkurrens.

Att vara så framgångsrik som Leya blivit har sina sidor och det finns brutala konkurrenter. En del tillhör både företagssidan, den utåt sett lagliga, och den kriminella. Gränserna är långt ifrån glasklara.

En ny karaktär dyker upp: Jamal, som varit skolkamrat med Leya. Jamal är verksamhetschef på grundskolan där han och Leya gick som barn. Han drömmer om att skapa goda förutsättningar för barnen och han kämpar för att de inte ska lockas in i kriminalitet. Jamal upplever ofta att han slår huvudet mot en vägg när han försöker få skolans ägare med på att satsa pengar för sådant som skulle vara bra för skolbarnen. Han är frånskild med en dotter i samma ålder som Leyas son. Han är nästan den ende karaktären som varken är kriminell eller girig riskkapitalist med anhang.

Leyas tidigare kopplingar till den undre världen kommer ikapp henne. Hennes väg korsar med bekanta som Ravy, Nala och Osman – allt i en skoningslös jakt på snabba cash.

Arkiverad under: Recension, Recension av TV-serier, Toppnytt

Recension av tv-serie: Uncoupled

28 juli, 2022 by Rosemari Södergren

Uncoupled
Betyg 3
Premiär på Netflix 29 juli 2022

Neil Patrick Harris spelar Michael vars liv blir helt upp och ned då hans partner gör slut efter 17 år tillsammans. Michael vill verkligen inte vara singel. Han är i 40-årsåldern och hatar att behöva ge sig ut på dejting-marknaden för att ragga upp någon ny man att leva med eller ha tillfälligt sex med. Det som tär kanske allra mest på honom är att han inte får något svar på varför utan partnern gör slut via ett SMS.

I åtta avsnitt får vi följa livet som ofrivillig singel-homosexuell man i New York. Miljön där det mesta utspelar sig är bland välbärgade, ibland också stenrika, New York-bor med ett intensivt uteliv och ofta också på gayklubbar. Det är miljöer och liv långt bort från min vardag. Jag undrar om jag ens under hela mitt liv kommer att få ihop lika mycket pengar som en del av dessa personer får in under en vecka. Men trots att människorna i seriens handling lever på ett helt annat sätt och med helt andra dyrare vanor än jag känns berättelsen ändå berörande och universell och allmängiltig.

Michael har gayvänner som alla är unika individer. Någon har hela tiden nya unga män som sexkamrater och andra gifter sig och söker en partner för livet och någon lyckas nästan aldrig träffa någon varken för en längre relation eller tillfällig sex, någon sörjer sin avlidne make i decennier. Det är berörande berättelser som vi alla kan förstå, oavsett sexuell läggning.

Att människor tycker att det är svårt att skiljas, det gäller nog i de flesta kulturer. Om serien i början kändes väldigt långt från mitt liv tog det ändå inte lång tid tills jag kunde känna med de olika människorna och deras bekymmer. Serien får oss att ändå känna igen hur människor reagerar. Michael får inget svar på partner om varför de separerar, men som tittare kan vi dra en hel del egna slutsatser om varför han blev lämnad. Han är rätt ego-fixerad och jag tror många kan känna igen sig eller andra i hur han grottar ner sig i hur synd det är om honom.

Jag tycker serien är både rolig och engagerande och det gick snabbt att se de åtta avsnitten.

Arkiverad under: Recension, Recension av TV-serier, Toppnytt

Recension av tv-serie: Stranger Things 4 -volym 2 – inte riktigt värd hajpen

2 juli, 2022 by Rosemari Södergren

Stranger Things 4 – volym 2
Betyg 3
Premiär på Netflix 1 juli 2022

En av sommarens mest hajpade tv-serie-släpp är nog volym 2 av den fjärde säsongen av Stranger Things. Förhands-spekulationerna om vad som skulle hända har gått vilda på olika forum som är engagerade i Stranger Things. Utan att avslöja vad som händer (vilket jag tycker är högst ofint att avslöja) kan jag konstatera att mörkret som återvände till Hawkins med stora illavarslande hot om världens undergång får möta motstånd av våra vänner. Det är spännande och ovisst in i det sista – och kanske ganska ovisst inför framtiden också. En sådan lyckad affärsidé som denna serien får minste en säsong till, det är uppenbart.

Jag kan ju knappt ens skriva om vad som hände i volym 1 i denna fjärde säsong. Det finns säkert en del som avvaktat med att kolla på säsongen till hela säsongen släppts. Varför dela upp den femte säsongen i två delar? För att kunna skapa hype och marknadsföra serien ännu mer? Konkurrensen mellan streamingtjänsterna har hårdnat och nu när det är hög inflation och många hushåll funderar på vad de kan spara in på kan streaming-tjänster ligga i farozonen att bli bortvalda.

Del 2 skiljer sig rätt rejält från många tv-serier då den endast innehåller två avsnitt men dessa är långa som en spelfilm. Avsnitt 8 är kring en och en halv timme långt och avsnitt 9 är drygt två timmar.

Mörkt är väl bara förnamnet på denna volym. Av och till ger serieskaparna oss små pauser av sentimentalitet av högsta graden för att vi ska kunna hämta andan. Jag tycker serien förlorat en hel del i kvalitet när den nu mer handlar om skräck i full action. Säsong 1 var utan tvekan den bästa. Volym 1 i denna fjärde säsong var ändå rätt bra och gav en del förklaringar och djupdykningar och överraskande återkomster. Men nja, sammandrabbningarna i denna sista volym tillhör inte det jag tycker är bra eller intressant med denna serie. Spännande? Jovisst. Det går inte att sluta att kolla, jag vill ju veta hur det ska gå. Det är rätt snyggt berättat med handlingen uppdelad på tre platser och våra hjältar är indelade i tre grupper som tar itu med hotet från mörkret på var sitt sätt, samtidigt.

Hur ska vi tolka vad Brenner och hans forskare gör i laboratorier och hur ska vi tolka de odjur som växer fram när gränsen mellan de olika världarna öppnas? Är det symboler för klimatförändringarna, kärnkraftens farlighet? Serien sätter igång funderingar, det är ett av seriens plus. Musiken är ett annat plus, förstås. Kate Bush har välförtjänt blivit upptäckt av en yngre generation.

För alla Stranger Things-nördar är fjärde säsongens volym 2 ett måste att se, självklart. Men den som lade av efter första eller andra säsongen behöver inte nödvändigtvis titta ikapp. Det finns rätt mycket annat att välja på också. Stranger Things säsong 4 – volym 2 är inte riktigt värd hajpen.

Arkiverad under: Recension, Recension av TV-serier, Scen, Toppnytt, TV Taggad som: Stranger Things

Recension av tv-serie: Stranger Things 4 – riktigt bra

25 maj, 2022 by Rosemari Södergren

Stranger Things 4
Betyg 4
Premiär på Netflix 27 maj 2022
Regissörer Bröderna Duffer (401, 402, 407, 408, 409), Shawn Levy (403, 404), Nimród Antal (405, 406)
Manusförfattare Bröderna Duffer (401, 402, 407, 408, 409), Caitlin Schneiderhan (403), Paul Dichter (404), Kate Trefry (405), Curtis Gwinn (406)

Säsong 4 av denna kultförklarade serie är säkert efterlängtad. De två första säsongerna av denna så speciella tv-serie, unik i sitt slag med en blandning av mystik, skräck och symbolism. var mästerliga. Allra allra bäst var säsong 1. Men i säsong 3 tog actionskräck-genren över för mycket och det hur inspirerad seriens skapare är av tv-spel blev för uppenbart. Säsong 4 balanserar elegant mellan den mystiska atmosfären i de första två säsongerna och skräckaction från den tredje. Det är spännande, emellanåt olidlig spännande, överraskande ibland, roligt och romantiskt gulligt några gånger också. Det är skickligt berättat, skickligt filmat och imponerande.

Serien utspelas under 1980-talet, handlingen i den första säsongen är från 1983 och den andra säsongen är 1984. Varje säsong tar ett år i taget. Åttiotals-känslan är en av seriens nostalgiska styrker. Tänk att det fanns en tid då ingen gick runt med mobiltelefon och inte kunde följa någon på Facebook. Redan denna så väl förvaltade tidsmiljö ger serien högt betyg. Även om säsong 3 var knepig här då Mike, Will och de andra som var barn och sprang runt i kortbyxor i de första två säsongerna fortfarande sprang omkring i kortbyxor men med långa ben och det såg jättelöjligt ut. I denna fjärde säsong har barnen fått bli de tonåringar som de är och både Mike och Will har äntligen fått på sig långbyxor.

Handlingen i denna fjärde säsong börjar sex månader sedan den stora striden i slutet av tredje säsongen, Battle of Starcourt. som ledde till stor skräck och förödelse i Hawkins. Kompisgänget är för första gången separerade. Will och Jomathan har flyttat till Californien tillsammans med sin mamma Joyce.

Kompisgänget, som är separerade för första gången, kämpar med efterdyningarna av slaget och försöker samtidigt navigera komplexiteten med gymnasiet. El, som nu går under namnet Jane, har liksom övriga börjat i gymnasiet, vilket inte är så kul för den som är lite udda. Men något skrämmande övernaturligt hot kommer och gånget måste på olika hålla sätta igång och försöka hysta upp mysteriet. Det blir spännande och läskigt och berörande. Räkna med en spännande ny säsong och att du får svar på en del frågor om El och laboratoriet i Hawkins.

Några intressanta nya karaktärer dyker också upp. Så vad som än händer i de två återstående avsnitten i denna säsong finns det säkert underlag för en femte säsong med tanke på de olika karaktärerna. Det är fascinerande och imponerande hur serieskaparna lyckas både mejsla ut de olika karaktärerna men samtidigt ge dem djup i sig, de blir trovärdiga människor även om de ibland målas upp med komik.

De första sju avsnitten i säsong 4, volym 1, har premiär 27 maj medan de sista två avsnitten, volym 2, kommer 1 juli. En fundering finns förstås: varför släppa säsongen i två omgångar? Siffror visar att Netflix förlorat ett stort antal prenumeranter i Storbritannien. Konkurrensen mellan streamingtjänster har hårdnat. Kriget i Ukraina och efterverkningar efter covid-19-pandemin har satt igång en inflation som gör att många familjers ekonomi försämrats. Det är naturligt att många börjar se över sina kostnader och väljer kanske bort en eller fler streamingtjänster. Samhället öppnat upp och det finns annat att göra än att sitta inomhus och kolla på tv-serier. Kan uppdelning av säsong 4 av en av årets säkert mest efterlängtade säsongspremiären på Netflix vara ett sätt att ”lura” prenumeranter att behålla Netflix under sommaren?

I rollerna: Winona Ryder (Joyce Byers), David Harbour (Jim Hopper), Millie Bobby Brown (Eleven), Finn Wolfhard (Mike Wheeler), Gaten Matarazzo (Dustin Henderson), Caleb McLaughlin (Lucas Sinclair), Noah Schnapp (Will Byers), Sadie Sink (Max Mayfield), Natalia Dyer (Nancy Wheeler), Charlie Heaton (Jonathan Byers), Joe Keery (Steve Harrington), Maya Hawke (Robin Buckley), Priah Ferguson (Erica Sinclair), Brett Gelman (Murray), Cara Buono (Karen Wheeler) och Matthew Modine (Dr. Brenner).

I övriga roller syns Jamie Campbell Bower (Peter Ballard), Joseph Quinn (Eddie Munson), Eduardo Franco (Argyle), Sherman Augustus (Lt. Colonel Sullivan), Mason Dye (Jason Carver), Nikola Djuricko (Yuri), Tom Wlaschiha (Dmitri), Myles Truitt (Patrick), Regina Ting Chen (Ms. Kelly), Grace Van Dien (Chrissy), Logan Riley Bruner (Fred Benson), Logan Allen (Jake), Elodie Grace Orkin (Angela), John Reynolds (Officer Callahan), Rob Morgan (Chief Powell), Amybeth McNulty (Vickie) och Robert Englund (Victor Creel).

Arkiverad under: Recension, Recension av TV-serier, Scen, Toppnytt, TV Taggad som: Netflix, Recension av tv-serie, Stranger Things, TV-serie

Recension av tv-serie: Clark – jag är kluven inför denna serie

4 maj, 2022 by Rosemari Södergren

Clark
Betyg 3
Premiär på Netflix 5 maj 2022
Regi Jonas Åkerlund
Manus Jonas Åkerlund, Fredrik Agetoft och Peter Arrhenius
Serie i sex avsnitt
I rollerna Bill Skarsgård, Sandra Ilar, Malin Levanon, Vilhelm Blomgren, Peter Viitanen, Hanna
Björn, Isabelle Grill, Björn Gustafsson, Robin Nazari and Alicia Agneson, Linus Wahlgren,
Alexander Karim, Christoffer Nordenrot, Daniel Hallberg, Rachel Mohlin, Henrik Lundström,
Arja Saijonmaa, Hans Erik Dyvik Husby, Agnes Lindström, Babben Larsson, Peter Järn, Henrik
Hjelt, Peter Apelgren, Staffan Kihlbom Thor, Rikard Ulvshammar, Freja Beha Erichsen, Amalie
Bruun, Wilson Gonzalez och Kolbjörn Skarsgård.

En serie som jag känner mig kluven inför. Clark Olofsson är bankrånare och en grov brottsling som blivit känd framför allt för sin roll i Norrmalmstorgsdramat där han kanske såg till att gisslan fick behålla livet. Hur skildras en kriminell som begått grova brott och samtidigt blivit något av en kändis som popgangster? Och hur skildras en barndom som kan förklara varför någon blir kriminell? Eller blev för fyrtio år sedan. Idag ser det svenska samhället ut helt annorlunda med förortsgäng i segregerade bostadsområden.

Hur skildras en nu levande person i en tv-serie? Det har sina svårigheter. Om personen är känd för positiva saker finns det en stor fälla att skildringen blir för enögt hyllande. Är personen en känd rockstjärna med drogproblem fastnar berättandet ofta i drogerna. Jag känner mig rätt kluven till denna tv-serie. Clark Olofsson (sedan 1991 under namnet Daniel Demuynck) är född 1947 och är känd som bankrånare, kriminell och den person som gav upphov till begreppet Stockholmssyndromet då han släpptes in till rånaren och gisslan på det ökända Norrmalmstorgsdramat 1973. Rånaren Janne Olsson krävde att Olofsson skulle komma till platsen. Olofsson hämtades och togs till banken, där han tillbringade sex dygn tillsammans med gisslan och Janne Olsson. Clark Olofsson fick personer i gisslan att sympatisera med honom istället för polis och myndigheter.

Men hur skildrar man en kriminell i en tv-serie på ett medmänskligt sätt där han både deltagit i våld och skadat människor men samtidigt är en människa som påverkas av sin uppväxt? Serien bygger på Clark Olofsson självbiografi och regissören Joans Åkerlund har valt att hålla en lätt komisk ton i serien. Jag tror att det är rätt sätt att ta sig an detta projekt. En mer djuplodande psykologisk skildring skulle kräva väldigt mycket av skaparna och skulle förmodligen inte sälja lika bra. Samtidigt finns en risk att göra det för skojigt, för underhållande. Det handlar trots allt om att människor blivit skadade av hans brott och knarket han spridit har tagit död på en hel del. Många drogmissbrukare dör av överdoser i Sverige varje år och det har knarkkungar skuld till.

En viktig del i Clark Olofsson liv som inte finns med i serien är att han tog examen på Journalisthögskolan i Stockholm. Vad betydde den utbildningen för honom? Den informationen saknar jag i serien och jag skulle vilja veta mycket mer om den tiden.

Serien ger en fiktiv bild av en av våra mest kontroversiella personligheter i modern svensk historia. Vissa delar är kul och hur sanna de är, det är inte så viktigt. När Clark Olofsson blev känd var under en tid i Sverige då många ville förbättra vården av de kriminella. Fängelser skulle mer bli vårdanstalter av brottslingar än platser för straff. Attityden att se möjligheter i varje brottsling att bli en god samhällsmedborgare kunde gå till överdrift, enligt Clark Olofsson skildring i sin självbiografi. Den delen skildras träffsäkert.

I rollen som Clark Olofsson som vuxen ser vi Bill Skarsgård och som Clark som barn ser vi en av Bills yngsta bröder, Kolbjörn. Bill Skarsgård är mycket bra i rollen. Vi kan se både hur manipulativ Clark kan vara men emellanåt skymtar också den sårade lilla pojken fram. Bills och Kolbjörns rollprestationer är en av seriens plus.

Bakgrund om regissören (från wikipedia):
Jonas Åkerlund är främst känd för sina musikvideor och han blev internationellt uppmärksammad för Madonnas ”Ray of Light” (1998). Bland de artister och grupper han gjort videor åt finns Candlemass, Blink-182, The Cardigans (My Favourite Game, 1998), Hollywood Undead, Maroon 5, Metallica, Rammstein, The Prodigy, The Rolling Stones, Roxette, Satyricon, The Smashing Pumpkins, Pink, Lady Gaga (Paparazzi, 2009 och Telephone, 2010), U2, Britney Spears (”Hold It Against Me”, 2011) och David Guetta. 2002 släpptes hans första spelfilm, Spun, och 2005 gjorde han en dokumentärfilm om Madonna, I’m Going to Tell You a Secret. I november 2005 ordnades en utställning med Åkerlunds filmproduktion på Dansmuseet i Stockholm.

Arkiverad under: Recension, Recension av TV-serier, Scen, Toppnytt, TV Taggad som: Bill Skarsgård, Clark Olofsson, Kolbjörn Skarsgård, Netflix, TV-serie

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 15
  • Sida 16
  • Sida 17
  • Sida 18
  • Sida 19
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 31
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Filmrecension: Djävulen bär Prada 2 – ljummen mellanmjölk

Djävulen bär Prada 2 Betyg 2 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Djävulen bär Prada 2 – ljummen mellanmjölk

Filmrecension: Medelklassen – bitvis väldigt rolig men också orealistisk

Medelklassen betyg 3 Svensk biopremiär 1 … Läs mer om Filmrecension: Medelklassen – bitvis väldigt rolig men också orealistisk

Stimulerande med oväntade sound – Forq hos Playhouse

24/4 2026 Valand i Göteborg (arrangör … Läs mer om Stimulerande med oväntade sound – Forq hos Playhouse

Lågmält vibrerande pärla – Hold Everything Lightly aV Isabel Rumble

Isabel Rumble Hold Everything … Läs mer om Lågmält vibrerande pärla – Hold Everything Lightly aV Isabel Rumble

Krönika: Bandet som försvann – och dök upp på Kapellet

Det finns kvällar som inte riktigt går … Läs mer om Krönika: Bandet som försvann – och dök upp på Kapellet

Recension: Rat Pack Rhapsody, när musiken bär mer än historien

Rat Pack Rhapsody, Kulturhuset … Läs mer om Recension: Rat Pack Rhapsody, när musiken bär mer än historien

Fyndigt och fånigt om vartannat när tvåsamhetens villkor dubbelexponeras – Han den andre på Göteborgs Stadsteater

Av Monika Isakstuen Regi, … Läs mer om Fyndigt och fånigt om vartannat när tvåsamhetens villkor dubbelexponeras – Han den andre på Göteborgs Stadsteater

Sammanhållet statement övertygar i sin innerlighet – Peaceful Warrior av Örjan Hultén

Örjan Hultén Peaceful … Läs mer om Sammanhållet statement övertygar i sin innerlighet – Peaceful Warrior av Örjan Hultén

Recension: Ingen reträtt – Avantgardet vägrar bli bekväma

Avantgardet - United States of Sverige - … Läs mer om Recension: Ingen reträtt – Avantgardet vägrar bli bekväma

Recension av tv-serie: Unchosen – bygger mest på klichéer

Unchosen Betyg 2 Premiär på Netflix 21 … Läs mer om Recension av tv-serie: Unchosen – bygger mest på klichéer

Filmrecension: Left-handed girl – färgsprakande, berörande film om en påhittig femåring vi bara måste älska

Left-handed girl Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Left-handed girl – färgsprakande, berörande film om en påhittig femåring vi bara måste älska

Filmrecension: Dead Man’s Wire – siktet inställt på att hålla det hela så lätt och enkelspårigt som möjligt

Dead Man’s Wire Betyg 3 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Dead Man’s Wire – siktet inställt på att hålla det hela så lätt och enkelspårigt som möjligt

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in