• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Erik Åman Laakso

Stefan Sundström ger sig ut på turné

8 oktober, 2019 by Erik Åman Laakso

Med färska skivan “Domedagspredikan” i bagaget ger sig Stefan Sundström ut på vägarna igen. På onsdag den 9 oktober spelar han i Gävle och sedan fortsätter turnén till den 7 december då han avslutar i Örnsköldsvik. Hela spelschemat hittar du här. Kulturbloggen fick en liten pratstund med artisten när han nyss kommit hem från två spelningar i Norge.

Foto: Jeanette Andersson, United Stage.

Stefan Sundström har värmt upp inför turnén med några spelningar i Norge och har precis käkat frukost med Manfred Mann Earth band som också spelat i Halden dagen innan. Jag börjar med att fråga vad han ser fram mest mot på den kommande turnén.

– Att komma in i matchen igen. Senaste turnén som Stefan Sundström var fyra fem år sedan. Att komma ihåg gamla texter är en utmaning så det är ett av målen. Under de åren har jag spelat bland annat med ett norskt band, Likholmen. Bland annat på en festival i Nordnorge där det tog fjorton dagar att ta sig till festivalen. Eftersom jag inte flyger fick jag åka tåg till Narvik, buss till Lofoten och sedan Hurtigrutten till spelplatsen.

Hur har processen med nya skivan sett ut?

– Inspelningarna har gått helt i min egen takt på mina villkor. Skivbolaget vill ju ofta ha insyn och jag gillar inte det riktigt utan vill köra min process. Jag har satt ihop musiker som jag tror ska funka ihop och det har det gjort. Men på turnén åker jag själv den här gången.

Jag läste idag, i ett helt annat sammanhang, att en sak man kan säga helt säkert om domedagspredikanter, är att de har haft fel. Hur är det den här gången?

– Nä den här gången har jag rätt! *Stort garv* Nej men allvarligt talat så är det vad jag säger på plattan. Domedagen inträffar hela tiden för många människor runt om i världen. De som bidragit minst till den globala uppvärmningen är de som drabbas värst och vi som bidragit mest klarar oss bäst ifrån konsekvenserna.
De klassiska domedagsföreställningarna är destruktivt att ha som målbild. Vi bestämmer själva vilken väg vi ska ta och hur vi ska ta oss ur det. Mänsklighetens stora framgång är att vi kan samarbeta. Det gör oss unika som djurart. Vi kan utöva empati för andra individer och vi visar det exempelvis att vi som art kan ta hand om våra ungar i 20 år. Den empatin kan vi också använda i andra sammanhang.

Kommer tekniken att lösa mänsklighetens problem?

– Tekniken finns redan. Solenergin skulle kunna försörja hela jorden med all el man kan behöva, men inte minst oljemarknaden vill fortsätta sälja olja. Samma sak inom jordbruket. De stora aktörerna vill fortsätta sälja konstgödsel men vi skulle kunna förändra jordbruket med andra metoder. Exempelvis genom att använda allt vårt biologiska avfall till näring. Så tekniken finns men de stora ekonomiska aktörerna kämpar emot att kunna genomföra förändringarna.

Hur ser du på den stora rörelse som uppstått genom exempelvis Greta Thunberg?

– Det är livsfarligt att fokuset läggs på henne som person och hennes eventuella diagnoser istället för att fokusera på klimathotet. Mediadramaturgin gör att fokus läggs på fel saker och på konstiga saker. Greta är kanon men fokus kan inte ligga på henne och den hon är eller inte är, fokus måste ligga på de frågor som hon hjälpt till att lyfta upp.

Plattan Domedagspredikan finns ute på Spotify och andra streamingtjänster och går också att köpa i eventuella skivaffärer samt i samband med de kommande konserterna. Första konserten på hösten turné är alltså på Gävle teater på onsdag.

Arkiverad under: Scen Taggad som: Domedagspredikan, Stefan Sundström

Muskelrock Efterfest på Tyrolen i Blädingen

8 september, 2019 by Erik Åman Laakso

Mitt i mörka och kyliga september satsar Tyrolen på en hårdrockfestival för en kväll. Det är med en tung uppställning av artister de genomför festivalen. De gick ut stenhårt med en verklig legend, en virtuos på de egendesignade gitarrerna av märket Sky Guitar. Riktigt balla gitarrer men jag återkommer till det. Uli Jon Roth var kvällens huvudakt.

Foto: Maria Laakso Åman

Trots en del strul med tekniken inledningsvis visar bandet varför Uli Jon är en legend. Melodiös hårdrock med fantastisk skicklighet på den åttasträngade gitarren. Drömska och luftiga solon som aldrig blev tråkiga att lyssna på. Känslan av utomjordisk kontakt var påfallande. Att Uli Jon spelar på en gura vid namn Sky Guitar ter sig naturligt i detta kosmiska sound. Drömfångaren som hänger från gitarrhalsen har verkligen gjort sitt jobb i att förmedla något utöver det vanliga till musikskaparen.

Uli Jon Roth har varit en föregångsfigur inom melodiös hårdrock sedan tidigt sjuttiotal. Med framgångar såväl som soloartist, som med det klassiska rockbandet Scorpions från Hannover, har UJR förtjänat sin position som inspiratör för tusentals gitarrister runt om i världen. Bland de som räknar Uli som en stor inspiratör kan nämnas namnkunniga strängbändare som Yngwie Malmsteen, Randy Rhoads, Axel Rudi Pell och Steve Vai. Det är inte fy skam.

Konserten på Tyrolen visar varför han är en sådan stor källa till inspiration. Den förhållandevis stora publiken som samlats inne på dansbanan Rotundan får valuta för inträdet under den här drygt en och en halv timme som bandet spelar. Eftersom det är festival får vi inte den tretimmarskonsert som är utlovad till Malmö ikväll men det gör inte så mycket. Vi får ju fyra band till efter att Uli Jon Roth och hans eminenta band gått av scenen. Måste verkligen lyfta sångaren Niklas Turmann från Hannover i Tyskland. Sjukt bra röst som passade ypperligt till den luftiga och drömska hårdrocken som bandet förmedlade.

De övriga fyra banden som spelade på den här minifestivalen var Hällas, Minami Deutsch, Ambush och Illmara. Hällas var gamla bekanta som vi såg förra året på Muskelrock och i år på Sweden Rock Festival. Jag gillar verkligen det bandet. Härlig progmetal med ett väldigt eget sound som inte liknar mycket annat jag hört. Det här Jönköpingsbandet har framtiden för sig. Japanska Minami Deutsch beskrivs som ett band inspirerat av krautrockband som “Can and Nau”, men med en förkärlek för techno. Den extremt långa inledningen med sköna flummiga basgångar och luftigt svävande toner for ut över den frusna publiken på lilla utescenen Joddelero. Jag tror det hade behövts mer värmande musik så dags i det frostiga vädret. Underställströja eller skoteroverall hade underlättat njutningen, men det var absolut inte bandets fel. De gjorde allt rätt. Black metal-bandet Illmara faller inte riktigt mig på läppen men utifrån reaktionerna fungerade de utmärkt som varmhållare i höstnatten. Lokala bandet Ambush från Växjö samlade ihop publiken inne på rotundan där och gav publiken full valuta för pengarna.

Årets musikevent på Tyrolen är slut och vi kan se fram emot nästa sommar. Jag lovar dig som är intresserad av variationsrik och bred repertoar har mycket gott att se fram emot nästa år. Följ Tyrolen på Facebook och ta del av allt smakfullt de erbjuder.

Just ja, gitarrerna var det. Uli Jon Roth designade i mitten av åttiotalet sina egna gitarrer. Gitarrer som säljs och produceras av hans eget företag Sky Guitars. Verkligen spejsad design med belysning i både kropp och hals. Uli själv spelade mestadels på en åttasträngad gura. Hur han får ihop fingrarna på den övergår mitt förstånd. Den billigaste gitarren på webbsidan ligger på 16000 dollar så det är way över min budget för instrument.

Arkiverad under: Scen Taggad som: Muskelrock, Tyrolen i Blädinge, Uli Jon Roth

Ulf Lundell i Huskvarna Folkets Park

25 augusti, 2019 by Erik Åman Laakso

Sommaren är inte riktigt över än, men augusti drar sina sista suckar och Ulf Lundells sommarturné 2019 är över. Vi var på den näst sista spelningen på turnén. I Huskvarnas vackra folkpark i fredags.

Foto: Maria Laakso Åman

Högt över Vättern ligger folkparken uppe på berget. Sedan 1925 har folk vallfärdat till folkparken för att lyssna på de artister som just för tiden varit i ropet. Inne i teaterladan hänger affischer med Ulla Billquist och Lasse Dahlquist bland många andra. Just nu ikväll är det en av vår tids stora som står på scen. Ulf Lundell, med en mer än 40 år lång karriär är han fortfarande en stor publikattraktion. Publiktillströmningen har enligt arrangören varit god över hela landet och alla inblandade är mycket nöjda över sommarens turné. Detsamma måste nog sägas gälla publikens reaktioner. Det har varit glada miner och lyckliga ansikten på väg hem genom natten på alla de platser vi varit och lyssnat.

Konserten håller på ganska exakt tre timmar och det är en fullmatad upplevelse med välkända låtar, galna och underhållande mellansnack och ett band som är på erkänt gott spelhumör. Det handlar om musiker som känner varandra väldigt väl och som vågar bjuda på sig själv fullt ut. I vanlig ordning är det lite spänt, utan att vara nervöst, de första tre-fyra låtarna, men sen släpper det och bandet spelar ut för allt vad de är värda. Breda leenden, roliga spelövningar och gott kamratskap tillåts prägla konserten.

Det är nästan omöjligt att plocka ut vad som är bäst på en konsert av det här slaget. Under sommaren har Lundell och bandet spelat 57 olika låtar, om jag räknat rätt. Varje konsert innehåller omkring 23 olika låtar. Varje kväll är det någon låt man saknar men i gengäld får man någon annan låt som inte spelat tidigare. Som ett fundament i låtlistan ligger 8-9 låtar som varit med på alla spelningar. Tranorna Kommer har använts som inledning på samtliga gig. Öppna Landskap har också spelats på alla konserter, ikväll lyckas de till och med få allsången att fungera. Om Sommaren har utgjord fonden till varje kvälls längre mellansnack. Ett mellansnack som varit jäkligt roligt, mellan varven helt absurt och alltid underhållande. Exakt hur mycket av innehållet i mellansnacken, som varit sanning, har jag ingen aning om. Men jag gissar att det börjar med sånt som faktiskt hänt och någonstans på vägen spårar det ur i en skröna av sällan skådat slag. Spelar ingen roll faktiskt. Det är kul och publiken garvar och Lundell plirar med blicken .

Den här ljumma sensommarkvällen är ytterligare en kväll på det segertåg Ulf Lundell varit ute på i sommar. Dagen efter turnéavslutningen i Göteborg, skriver Ulf på sitt Instagramkonto Badgerspixx: “Tack för sommaren 2019! Ses 2020!” Det är inte bara publiken som fått mersmak. Lundell och bandet vill fortsätta. Jag hoppas på en konserthusturné som inleds vårvintern 2020 och som väldigt gärna får gå över i en sommarturné till. Jag är supernöjd med allt det här bandet bjudit oss på men om jag ändå får lägga in några önskningar så är det: Mer blås (trumpet, trombon och fler saxar), fler stråkar, några kvinnliga röster som kan lägga snygga överstämmor; samt en lång spelning på Sweden Rock Festival där bandet får ösa på med värsta Sluggerhumöret.

Här har ni spellistan till samtliga låtar som spelats på den här sommarens turné:

Arkiverad under: Scen Taggad som: Ulf Lundell

Progg- och visfestivalen på Tyrolen

18 augusti, 2019 by Erik Åman Laakso

När Tyrolen i Blädinge bjuder in till festival, vet man att det alltid kommer vara toppklass på artisterna. Den här kvällen var inget annorlunda. Vad sägs om Contact, Merit Hemingsson, Nynningen och Mikael Ramel? Utöver dessa legendarer bjöds vi på minst lika vassa förmågor av lite yngre snitt. Maja Johansson, Stina Künstlicher, Franska Trion och duon Siri Karlsson gladde publiken.

Foto: Maria Laakso Åman

Trots det ganska sura vädret var det en relativt stor skara åhörare som vågat sig ut och stämningen var god hos både publik och artister.

Contact var tidiga ut på kvällens festival och en stor publik samlades inne på Tyrolens dansbana Rotundan. Ted Ström och Lorne DeWolfe utgör stommen i bandet och det går inte att säga något annat än att de är levande legender inom den svenska proggen, såväl den politiska proggen som den musikaliska. En underbar timme tillsammans under det vackert målade trätaket.

Contact.
Maja Johansson med band.

Ute på Joddelero tog sedan Maja Johansson vid. Hennes sköra men samtidigt starka stämma och hennes energirika spelstil på den vackra Stratocastern gick hem hos mig och publiken. Det blyga och tillbakadragna mellansnacket blev en skön kontrast till hennes musik. En mycket trevlig bekantskap att göra. Vi kommer garanterat få höra mer av henne framöver.

Nynningen.

Klockan 20 var det så dags för kvällens huvudattraktion Nynningen. Även här talar vi om ett band som står stadigt med rötterna i såväl den musikaliska som den politiska proggen. Nikke Ström och Tomas Forsell får anses höra till inventarierna i musikrörelsen. Här hade de satt samman ett helgjutet program på exakt en timme. Inget band fick mer speltid än så. Såväl publiken som musikerna ville ha mer men på Joddelero satt redan Merit Hemmingsson redo så en timme var det vi fick. Bandet förstärktes av ljuvliga Matilda Magnusson som också fick framföra två låtar från hennes platta med covers på Björn Afzelius låtar.
Nynningen och Matilda Magnusson kommer tillbaka till vårt län i slutet av Augusti när de spelar på en gratisfestival i Linnéparken i Växjö.

Matilda Magnusson förstärkte Nynningen.

Merit Hemmingsson är ytterligare en legend inom den svenska musikrörelsen. Hennes grymma versioner av traditionell svensk folkmusik är något utöver det vanliga. Det blev möjligen en smula introvert och malplacerat utomhus. För mig funkar den här sortens musik allra bäst på klubb, eller ännu hellre i lurar hemma i höstmörkret.

Merit Hemmingsson.
Mikael Ramel.

Mikael Ramel band till dej tog sedan vid inne på Rotundan. Mikael Ramel har haft en lång och framgångsrik karriär inom den progressiva rockmusiken, inte minst som medlem av Fläsket Brinner några år på sjuttiotalet och senare som mottagare av KaRamelodiktstipendiet 1986, och allt mellan det och nu. Helt sjukt vilken fantastisk artistlineup Tyrolen återigen lyckats få till. Med på scen den här kvällen var även Kenny Håkansson från bland annat Kebnekajse, samt den briljanta keyboardisten Mats Öberg.

Kenny Håkansson.

För oss fick det även sätta punkt för kvällen men rapporter låter göra gällande att Franska Trion som avslutade festivalen gjorde en kanonspelning. Tyrolens progg- och visfest har verkligen etablerat sig som en viktig musikfestival. Se till att du inte missar nästa gång för här lever musikhistorien.

Arkiverad under: Scen Taggad som: progg, Tyrolen i Blädinge, visfestival

Tyrolen sensommarprogram är tilltalande

9 augusti, 2019 by Erik Åman Laakso

Det avslutande programmet på Tyrolen är väldigt starkt enligt mitt sett att se på saken. Augusti och september bjuder på några riktigt vassa föreställningar. Pop nonstop är minifestivalen som ger sensommaren en raketstart. Den här lilla godbiten till festival är upplockad i Tyrolens utbud sedan Emmabodafestivalen fått lägga ned. Det vakuum som uppstod för indiepop ska fyllas och Tyrolens vänner har onekligen hittat ett tilltalande artistuppbåd för att få jobbet gjort.

Slowgold, eller Amanda Werne som hon heter, var i Blädinge redan förra sommaren så det var riktigt skoj att se henne och bandet igen. Jag gillar den mjuka popmusiken som hon levererar med självförtroende och styrka. Hon är värd en större publik än vad som var fallet så här tidigt på kvällen. Hoppas hon får återkomma med en senare speltid.

Efter en kort paus äntrar Jens Lekman den lilla scenen inne på rotundan. För mig är hans show kvällens höjdpunkt och behållning. Det är roligt, smart och medryckande. Han sjunger väldigt bra och för enda gången under kvällen går faktiskt rösten fram över musiken.

Pale Honey tar vid efter ytterligare en kort paus. Under pausen dundrar popmusiken ut över den charmiga lilla folkparken utanför Alvesta i Småland. Inne på rotundan har publiken blivit större när det är dags för Pale Honey. Tyvärr får inte ljudteknikern ordning på ljudet. Det går inte att höra sången som något mer än att det framförs ljud. Det är riktigt trist och väldigt ovant för att vara på Tyrolen. Det brukar vara kanonljud här.

Avslutande Familjen erbjuder en tung och suggestiv show. Väldigt tilltalande. Med ett konstant motljus från scenen är det hopplöst att få några bra bilder, och med tanke på att sången igen går fram över ljudmattan blir det en lite märklig underhållning. Som gjort för en ravefest men kanske inte riktigt optimalt för en popkonsert. Nåväl, jag diggar känslan och nerven hos bandet för det träffar verkligen mitt i magen.

Missa nu inte för allt i världen sommarens avslutande schema på Tyrolen. Olles Onsdagar fortsätter hela augusti med öppet hus och motorträff. 17 augusti är det progg- och visfest med legendariska Nynningen och Contact tillsammans med jazziga Franska trion och flera andra akter. Kalabalik den 23-24 augusti är åter på Tyrolen. Det är nionde året i rad som modern synth, postpunk och elektronisk musik kommer ljuda över betesmarken i Blädinge. Med ett tjugotal band från stora delar av världen och med en publik som är redo att dansa dygnet runt i 36 timmar, tror jag det återigen kan bli episkt. En annan episk händelse på Tyrolen är när legenden Uli John Roth spelar på dansbanan den 7 september. Underbara Hällas kommer också spela på denna efterfest till Muskelrock.

Ja ni hör ju själva. Det är mycket på gång där nere på den mest fantastiska spelplatsen landet har att bjuda på.

Arkiverad under: Scen, Toppnytt Taggad som: indiepop, pop nonstop, Tyrolen i Blädinge

  • « Go to Föregående sida
  • Gå till sida 1
  • Gå till sida 2
  • Gå till sida 3
  • Gå till sida 4
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Gå till sida 35
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Frida och Fritiof
Mikael Jensen

Spel kan skapa beroende

Viktigt om spel
Casinohex.se
Casino utan svensk licens

Nytt

Filmrecension: Quo Vadis, Aida – Utan tvekan en av de starkaste filmerna som skapats under 2000-talet

Quo Vadis, Aida Betyg 5 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Quo Vadis, Aida – Utan tvekan en av de starkaste filmerna som skapats under 2000-talet

Bokrecension: Pojken från skogen av Harlan Coben – några kvällars underhållning i alla fall

Pojken från skogen Författare Harlan … Läs mer om Bokrecension: Pojken från skogen av Harlan Coben – några kvällars underhållning i alla fall

Filmrecension: Slalom – angelägen och konstnärligt välgjord

Slalom Betyg 4 Svensk biopremiär 5 mars … Läs mer om Filmrecension: Slalom – angelägen och konstnärligt välgjord

Åre Sessions satsar digitalt – Molly Sandén, Fricky, Jesper Tjäder m.fl bland de medverkande

I väntan på att åter kunna arrangera en … Läs mer om Åre Sessions satsar digitalt – Molly Sandén, Fricky, Jesper Tjäder m.fl bland de medverkande

Lyssna: Wolf Alice – The Last Man on Earth

Wolf Alice, från Storbritannien, vinnare … Läs mer om Lyssna: Wolf Alice – The Last Man on Earth

Följ oss på Facebook

Kulturbloggen
Online casinon utan svensk licens
https://casinoutansvensklicens.casino
https://vasacasino.se/, men bilden alt text:
Casinogringos
casinonutanlicens.nu
Casinoutanreg.com
Spela casino utan licens på casinoorbit.com
Svenska Casinobonusar
Hitta rätt casino bonus i Norge.

En resurs med info om finska casinon.

Kategorier

  • Blandat
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Filmrecension
    • Musikalrecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Opera
    • Teater
    • TV
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dramaten ekonomi Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie journalistik Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik Roskilde samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik tv TV-serie USA Video Way Out West

Kulturbloggen Twitter

Tweets by Kulturbloggen

Bloggportaler

Bloggtopp bokbloggar 2017
Blogglista.se 

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2021 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in