• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Linnea Amling

Hedwig And The Angry Inch – en omtumlande resa man aldrig vill ska ta slut

7 maj, 2016 by Linnea Amling

hedvigpressbild1

Hedwig And The Angry Inch
Manus John Cameron Mitchell och Stephen Trask
Översättning text Pia Gradvall
Översättning sångtexter Magnus Skogsberg Tear
Regissör Hugo Hansén
Musikaliskt ansvarig Kristofer Nergårdh
Koreografi Denise Holland Bethke
Kostymdesign Annsofi Östbergh Nyberg
Mask & perukdesign Erika Nicklasson
Scenografi Marcus Englesson
Premiär på Göta Lejon i Stockholm 6 maj 2016

Hedwig föds i Östberlin men hamnar, efter en misslyckad kärleksaffär med en amerikansk soldat, i USA där hon träffar Tommy. Tommy ska inte bara visa sig vara en utmärkt låtskrivarpartner utan han är även Hedwigs stora kärlek. Efter en misslyckad könskorrigering där Hedwigs kön opererats om till ett slags mellanting kan Tommy inte acceptera att Hedwig inte är en biologisk kvinna och lämnar henne. Med sig tar han alla låtar de skrivit tillsammans och med dom blir han världens största rockstjärna. Hedwig skaffar sig då ett eget rockband som hon döper till Hedwig and The Angry Inch. Tillsammans med sitt band drar Hedwig upp på turné i Tommy Gnosis spår och spelar i alla städer där han spelar.

Hedwig_press_5_Mattias_Edwall2Hedwig and The Angry Inch är en färgsprakande musikal om kärlek, svek och om att vara sig själv. Som Hedwig ser vi en helt magisk Ola Salo som i klackar, glitter och gigantiska peruker berättar Hedwigs historia med sång och dans. Tillsammans med sitt band, bestående av kapellmästare Kristoffer Nergårdh(keyboard), Conny Bloom(gitarr), Rebecca Meiselbach(trumor), Henrik Nilsson(bas) och Victor Hvidfeldt(gitarr), levererar de glamrocksdoftande powerlåtar till färgsprakande scenografi. Hedwigs sidekick och man, Yitzak, som spelas av Lisa Stadell är en tung partner och hennes magnifika röst tillsammans med Ola, jag finner knappt ord.

Låtarna har översatts till svenska och en sidostory som Beck-the musikal är vansinnigt rolig. Det är aldrig en tråkig stund på scen och med sina 100 minuter är Hedwig and The Angry Inch en omtumlande resa man aldrig vill ska ta slut. Man skrattar med Hedwig men man vill bitvis även bara rusa upp på scen och ge henne en stor kram.
Jag älskade Hedwig and The Angry Inch och jag vill verkligen att alla ska se den! Visst finns den som amerikansk film, men den är, enligt mig, inte ens i närheten av denna uppsättning. Min dejt för kvällen som valt att titulera sigsjälv som “musikalhatare” älskade föreställningen och satt som klistrad i sin stl under hela showen, så bara det är ett gott betyg. Musikalen spelas endast under maj månad så skynda att se den NU innan det är för sent.

Medverkande
Hedwig Ola Salo
Yitzak Lisa Stadell
Skszp /kapellmästare & keyboard Kristofer Nergårdh
Krzyzhtoff/gitarrConny Bloom
Zbigniew/gitarr Victor Hvidfeldt
Jacek/basHenrik ”Kisa” Nilsson
Schlatko/trummor Rebecca Meiselbach

Hedwig_press_6_Mattias_Edwall3

Arkiverad under: Recension, Scen Taggad som: hedwig and the angry inch, Musikal, Ola Salo, Recension, Scenkonst

Filmrecension: Från djupet av mitt hjärta

8 maj, 2015 by Linnea Amling

frandjupetavmitthjarta

Titel: Från djupet av mitt hjärta
Betyg: 3
Går upp på svenska biografer 8 maj 2015

Efter en familjetragedi har Madde svårt att se någonting annat än svart. Dagarna består av sängliggande, pillerknaprande och ständig ångest. I ett försök att göra någonting annat åker Madde med sin kusin Jessica på en campingresa. Med på resan är även Jessikas pojkvän Andy och hans bästis Robin. När gänget hurrande drar sina första paddeltag är det ingen av dem som anar vilket mörker de precis börjat paddla mot.
Från djupet av mitt hjärta är en orgie av vackra naturbilder och dramatiska toner. Även när filmen är som gladast på skärmen är det svårt att inte få magknip från biostolen. Man kommer på sigsjälv med att hålla andan när kameran svävar iväg mot det okända.

Från djupet av mitt hjärta är ett mörkt naturdrama regisserat av Magnus Hedberg (Sista dagen). I huvudrollen som Madde ser vi Felice Jankell som axlar rollen galant. Hennes sorg, ångest och smärta tränger rakt igenom bioduken och rätt in i hjärtat. I rollen som Jessica ser vi duktiga Jessica Raita och Andy och Robin spelas av Rasmus Luthander och Sven Boräng.
Hittills så bra, men varför bara en 3:a i betyg?

Det som börjar så bra slutar kanske inte riktigt som jag hoppats på. Jag fick en liten ”var det allt” känsla när ljuset tändes i salongen och eftertexterna började rulla. Jag vill inte avslöja någonting mer än så, för trotts det är filmen är så pass bra den första timmen att jag verkligen tycker att den är värd att se. Det visuella, musiken och de duktiga skådespelarna gör att jag ändå kunde lämna salongen nöjd. Och det är inte helt fy skam, jag är mycket nöjd.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen

Filmrecension: It Follows – lämnar filmen med blandade känslor

27 mars, 2015 by Linnea Amling

itfollows

It Follows
Betyg: 2
Biopremiär: 27/3

19-åriga Jay är en helt vanlig tjej i en helt vanlig småstad i USA. Hon går i skolan, hänger med kompisar och träffar killar. En dag träffar hon Hugh, han är artig, snäll och romantisk. Allt detta vänder dock efter en sexakt i en bil. Hugh flippar ut och Jay lämnas i spillror. Jay försöker återgå till sitt vanliga liv men hon känner sig ständigt iakttagen, förföljd. Det börjar dyka upp främmande människor och Jay och hennes vänner befinner sig snart i en kamp på liv och död.

Jag hade inga större förväntningar när jag satte mig i biostolen för att se ”It Follows”, när jag lämnade salongen hundra minuter senare gör jag det med blandade känslor. Å ena sidan gillade jag filmen, å andra sidan var den rätt kass. Nu ska jag berätta varför.

Att hitta en skräckfilm som faktiskt ska skrämma slag på folk år 2015 är väldigt svårt. Det är svårt att hitta filmer som är nytänkande i en genre där det mesta känns gjort. När det kommer till skräcken i ”It Follows” så bjuds vi mest på klassiska ”hoppa-till” moments med dörrar som beter sig konstigt, människor som hoppar fram från ingenstans och en huvudperson som mest går runt och skriker. Det blir tyvärr rätt hjärndött. Ondskan i denna film är i form av en demonklamydia som låter spännande på papper men i filmen får fenomenet ingen som helst förklaring vilket bara gör att det känns som en lam amerikansk reklamfilm som ska få ungdomar att sluta ha casual sex med varandra. Skådespeleriet i filmen är hyfsat, de kvinnliga skådespelarna är bättre och stabilare än de manliga.
Så vad var bra med filmen?

”It Follows” är väldigt snyggt gjord. Rent visuellt är den väldigt fin att titta på. Fina färger, fin klippning och väldigt bra musik. Den känns väldigt independent och nästan lite hipp och sånt gillar man ju.
Så är man sugen på något att slötitta på så är detta en perfekt film, men vill du bli vettskrämd och ha sömnsvårigheter så är det nog inte en film för dig.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen Taggad som: Filmrecension, Scen

Filmrecension: Wild Tales – intensiv, smart, mörk och hysteriskt rolig

26 februari, 2015 by Linnea Amling

wildtales

Wild Tales
Betyg: 5

Hur många gånger har du hamnat i en situation som känts så orättvis och dålig att du bara velat explodera? I episodfilmen Wild Tales får vi följa människor på bristningsgränsen i sex olika kortfilmer där hämnd i olika former är den röda tråden. Kärlek, familjerelationer och samhällsnormer är några av de faktorer som gör att filmens karaktärer bara får nog, bägaren rinner över.

Wild Tales är intensiv, smart, mörk och hysteriskt rolig. Eftersom de olika historierna egentligen inte har någon koppling till varandra vill jag inte berätta för mycket om handlingarna, det är så mycket twist and turns och jag vill inte förstöra upplevelsen för någon.

För regin står vi Damián Szifrons som även skrivit filmens manus. Filmen har ett flertal producenter men har uppmärksammats mycket för Pedro Almodovárs (Allt om min mamma, The skin I live in) medverkan. Skådespelarna är många och otroligt duktiga, speciellt Erica Rivas som spelar en hämndlysten brud som får allt annat än de romantiska bröllop hon fantiserat om.

Wild Tales har i skrivande stund vunnit ett flertal priser och nominerats till en Oscar för bästa utländska film 2015. På Academy of Motion Picture Arts and Sciences of Argentina vann filmen hela tio priser och då bland annat för Bästa film.

Jag rekommenderar alla att se denna fantastiska film, jag har redan berättat om den för alla jag känner och jag kommer nog att se den på bio minst en gång till. Det var längesen jag lämnade biosalongen med ett så stort flin på läpparna som efter denna film. SE DEN!

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension Taggad som: Filmrecension, Scen, Wild Tales

22 vinnare hyllades på Manifestgalan 2015

7 februari, 2015 by Linnea Amling

manifestgalan

22 vinnare hyllades på Manifestgalan 2015.
För trettonde året i rad arrangerades Manifestgalan på Nalen i Stockholm, den 6 februari. Manifestgalan arrangeras av Svenska Oberoende Musikproducenter (SOM) och lägger fokus på att hylla artister som släppt musik på oberoende bolag. I år vad det 22 kategorier där vinnare hade utsetts. Vinnarna har tagits fram av jurygrupper inom de olika kategorierna.

Med på denna manifestnatt var den stentuffa rapparen Cleo som ledde galan med bravur. Mellan prisutdelningarna bjöds på grym livemusik från Västerbron, FATTA man och Zhala.

Vinnare och motiveringar:
Manifest och SKAPs pris för årets kompositör
Istället för en motivering har vi lånat en haikudikt av Gunnel Vallquist för att beskriva vinnarens musik:
Orkanen nalkas.
Fly inte. Stanna.
Ditt skydd: i stormens öga.
Vinnaren av Manifest och SKAPs pris för årets kompositör är:
Alice Boman – EP II / Skisser (Adrian Recordings)

Manifest och SKAPs pris för årets textförfattare
Med sina sinnesvidgande och sagolika texter färglägger vinnaren den gråa vardagen. Hen får oss att förstå att livet är mycket större och vackrare än vad man vid en första anblick tror.
Vinnaren av Manifest och SKAPs pris för årets textförfattare är:
Anna Ahnlund – Omnejd (Havtorn Records)

Punk
Med glimrande melodier som vapen och bitande texter som ammunition, gör årets vinnare en träffsäker albumdebut. I ett samhälle där varenda slant räknas, levererar de klassisk punkrock med både hjärta och hjärna. Årets vinnare i kategorin punk/hardcore är:
Gamla Pengar – Här kommer kriget (Beat Butchers)

Barnmusik
Poetiska funderingar som tar barns tankar om alternativa liv på allvar.
Till stämningsfulla, svängiga och jazziga toner utforskar vi de fantastiska världar som skulle kunna vara våra!
Vinnaren i årets Barnmusik är:
Nina Persson och Martin Östergren – Musiken från filmen: Tänk om…(LEE Film)

Hårdrock
Det finns inga genvägar till storhet, det vet detta vinnarband. Därför har de tagit senvägar för att ge samtiden en chans att hinna ikapp. I kalenderdagar räknat har det gått nitton år, men musikaliskt överbryggar de alla avstånd – inte minst genom de tusentals band som har studerat deras skivor som om de vore sprängskisser. Årets hårdrock/metal är:
At the Gates – At war with reality (Century Media Records)

Dans
Vinnaren i Årets dans har med sin bestående mystik och musikaliska estetik visat både hängivenhet och fokus i en berättelse genom ljus och mörker. En akt som genom sitt uttryck låter publiken följa med på ett äventyr i ett ständigt expanderande landskap. Vinnaren i Årets dans är:
Shxcxchcxsh – Linear S Decoded (Avian)

Synt
För att med ett album fyllt till kängskaftet med uppskruvat tempo och smattrande basgångar, som kastar lyssnaren ut på en åktur med hög energifaktor, ironiska blinkningar åt klichéer fast med en originell twist, går årets pris i kategorin synt till:
Wulfband – Wulfband (Progress Productions)

Dansband
Med en förmåga att utnyttja hela den musikaliska bredd som finns i både nutid och dåtid har årets vinnare i kategorin dansband skapat ett album som ger många igenkännande leenden, men man har också tillfört eget musikaliskt skapande som visar på den otroliga musikalitet som finns i det här bandet. Årets dansbandsplatta är:
Casanovas – Hon ska bli min (Atenzia Records)

Pop
Vi har nyfiket följt det här musikaliska projektet ända sedan tiden då det mest handlade om att skapa sjukt snygga remixer av andras låtar. Glädjande nog är det helt egna debutalbumet precis så dimmigt elektroniskt och suggestivt lager på lager-nyanserat som vi hoppats på. Vinnare av årets pop är:   
Bam Spacey – 1998 (Luxury)

Visa
För en sällsynt lyckad kombination av snabbfästande melodier, en luftigt lyhörd produktion och texter som är fulla med politik, men aldrig tappar bort poesin. Årets visa går till:
Stefan Sundström – Nu var det 2014 (Rödtjut förlag)

Hiphop
2014 var ett bra år för kommersiell hiphop men det finns alltid otroligt mycket bra svensk hiphop som tvingas stå i skuggan av mainstream, och Stockholm. Med varierade flyt, avancerade och välartikulerade rimscheman lyckas årets vinnare berätta sin historia utan att någonsin tumma på hjärta och hjärna. Det är inte lätt att vara en MC. Men i år är Manifest-vinnaren verkligen en lyricist av rang. Vinnare av Manifest hiphopkategori 2015 är Parham med sitt album Pojk!
Parham – Pojk (SwingKids)

Rock
Med låtsnickeri av högsta klass, en härlig känsla för melodier och med en kärleksfull tillbakablick tar dom oss på en resa genom powerpop och punkrock utan att låta som ett retroband. Powerpop som det borde låta på 2000-talet. Årets vinnare i kategorin bästa rock är Impo & the Tents
Impo & the Tents – Peek After a Poke (Alien Snatch)

Jazz
För en effektiv och lyckosam förening av skenbart disparata uttryck: det noterade med det fritt improviserade, det lekfulla med det sofistikerade, det traditionsbundna med det experimenterande. Allt utfört i en fin avvägning mellan smakfullhet och oblyg fräckhet, vilket sammantaget visar prov på ett moget och spännande konstnärskap. Årets jazzplatta är:
Cecilia Persson – Open Rein (HOOB records)

Singer/songwriter
En skiva med makalösa låtar som på samma gång låter såväl trevande som självklara. Som i sin ursprungliga form skrotades eftersom det lät för bra, och i stället spelades in på kassett. Lo-fi på riktigt. Independent på riktigt. Singer-songwriter på riktigt. Låt inte det faktum att han kommer från Borås hindra er att upptäcka 2014 års bäst bevarade Americana-hemlighet – det här är nämligen knappast musik du hittar på postorder.
Manifestgalans singer/songwriter-pris går i år till:
Rambling Nicholas Heron – Freetown Hwy (Rambling Nicholas Heron)

Årets Live
Med ett brinnande engagemang och med en stenhård agitatorisk punkanda har hon förvandlat sina konserter till politiska och queerfeministiska väckelsemöten.
Svensk musik och livemusik har kanske haft sitt bästa år hittills, men den som under 2014 klarast lyste upp livehimlen alla kategorier var – Silvana Imam.
Silvana Imam (RMH/Playground Music)

Årets Musikvideo
De svepande skuggorna och den mystiska stämningen gör den vinnande videon oförutsägbar på ett kreativt och lekfullt sätt. Från något som verkade mardrömslikt blir istället ljus och full av lek som kan få dem mest jordade vuxna att längta tillbaka till barndomen.
Vinnaren av 2014 års bästa musikvideo är:
Per Störby Jutbring – Dance of the Diaper Fairy (Hoob Records)
Regi: Per Störby Jutbring http://youtu.be/U9NDAzS9YxM

Årets klubb
För sin schyssta musik och de mest engagerade klubbesökarna, som kommer för klubbens trevliga miljö och spännande musik. Besökare beskriver den som ett stort vardagsrum där man alltid träffar vänner och klubben där allt verkligen är möjligt. Har du inte varit där har du en stor upplevelse framför dig, väl värd inte bara en omväg utan en separat resa till Växjö.
Årets Klubb 2014 är: Kafé de Luxe, från Växjö.

Årets nykomling
Med popen som ledstjärna väver denna artist samman melodier till drömlika scenarios, och med ett väl utvecklat kreativt koncept ligger världen för deras fötter. Vinnare årets nykomling Manifest 2015 är:
Earth Kids http://earthkids.se

Rytm
Med strängar, harmonier, organiska slag som bryter av, höjer upp och förlänger ens andetag. Med en fantastiskt len och stark stämma som rytmiserar över pukor, klockor, flöjter och maraccas. Med drömmar som svävar över vågor på havet och som vinden mellan favelans gränder. Med detta får vinnaren Årets rytm-juryn att luta sig tillbaka och ge högsta betyg till det album som blandar jazz, bossa och AfroSamba på ett smakfullt och samtida vis. Vi höjer våra glas för svensk afrobrasiliansk musik och utbringar ett fyrfaldigt leve till Miriam Aïda AfroSamba Orchestras skiva ”É de Lei!”
Miriam Aïda AfroSamba Orchestra – É De Lei (Connective Records)

Experimentellt
På färd genom amerikanska landskap
i sprakande loopar som böljar hypnotiskt.
Med nylon och stål
klingar pulsen i C.
Årets Manifestpris i kategorin Experimentellt går till:
The Gothenburg Combo – Guitarscapes (The Gothenburg Combo)

Folk
Detta akustiska album präglas värdighet och återhållsamhet med röster, koror och gitarr i centrum. Porlande vackra korasolon och meditativa klanger vävs in i varandra och sångerna på woluf, franska, engelska och svenska känns nära och intima. De handlar om livet, Afrika och världen, det lilla och det stora. I en sång uppmanar Afrikas ledare att stoppa krigen, i en annan hyllas en senegalesisk kvinnokämpe som slogs mot de franska kolonialisterna, dog i fängelse som 24-åring och idag bl a fått namnge ett fotbollsstadium i Dakar. Med sin varma, behagliga ljudbild är detta duons bästa, ett underbart album.
Årets folkmusikalbum är:
Sousou & Maher Cissoko – Africa Moo Baalu (Jaliya Connection)

Årets Indie
Hon är indie i ordets bästa bemärkelse. Utan vare sig manager eller skivbolagsfolk i ryggen har hon lyckats ta över Europa med sin musik. Från köksbordet har hon manövrerat såväl skivsläpp som promotion och videoidéer, samtidigt som hon skrivit, spelat, sjungit och producerat ett av senaste årets mest hyllade popalbum.
Med blod svett och tårar har hon fortsatt att utveckla sin konstnärlighet och samtidigt jobbat stenhårt som bakgrundsmusiker och duettpartner i episka Don’t give up på världsturné med Peter Gabriel.
En rörande enig jury vill tilldela årets indie till:
Jennie Abrahamsson

Arkiverad under: Musik

  • Gå till sida 1
  • Gå till sida 2
  • Gå till sida 3
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Gå till sida 26
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Frida och Fritiof
Mikael Jensen

Spel kan skapa beroende

Viktigt om spel
Casinohex.se
Casino utan svensk licens

Nytt

Expressen sviker journalistikens uppdrag

Journalistik har en viktig uppgift i ett … Läs mer om Expressen sviker journalistikens uppdrag

Sverige får en dagstidning med fokus på kultur

Kultursajten Opulens satsar och bli en … Läs mer om Sverige får en dagstidning med fokus på kultur

Lyssna: Van Morrison

Van Morrison har släppt första singeln … Läs mer om Lyssna: Van Morrison

Filmrecension: Erna i krig

Erna i krig Betyg 3 Svensk premiär - … Läs mer om Filmrecension: Erna i krig

Filmrecension: Raya och den sista draken

Raya och den sista draken Betyg … Läs mer om Filmrecension: Raya och den sista draken

Följ oss på Facebook

Kulturbloggen
Online casinon utan svensk licens
https://casinoutansvensklicens.casino
https://vasacasino.se/, men bilden alt text:
Casinogringos
casinonutanlicens.nu
Casinoutanreg.com
Spela casino utan licens på casinoorbit.com
Svenska Casinobonusar
Hitta rätt casino bonus i Norge.

En resurs med info om finska casinon.

Kategorier

  • Blandat
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Filmrecension
    • Musikalrecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Opera
    • Teater
    • TV
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dramaten ekonomi Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie journalistik Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik Roskilde samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik tv TV-serie USA Video Way Out West

Kulturbloggen Twitter

Tweets by Kulturbloggen

Bloggportaler

Bloggtopp bokbloggar 2017
Blogglista.se 

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2021 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in