Främling – ett stycke nutidshistoria med Bert Karlsson i centrum – föreställningen helt nedlagd

Främling Manus: Gertrud Larsson Regi: Alexander Öberg Scenografi: Zofi Nilsson Kostym: Ulrika van Gelder Mask: Linda Sandberg Musikarrangemang: Peter Tikkanen Ljus: Jörgen Haimanas Pressvisning på Riksteatern, Hallunda 2 oktober 2016 (Premiär i Skövde 6 oktober) Nu kom beskedet att föreställningen läggs ned helt. Det blir ingen premiär i Skövde och föreställningen kommer inte att turnera runt om i Sverige. Ett pressmeddelande från Riksteatern skriver: Uppsättningen Främling som skulle haft premiär 6 oktober och sedan turnera runtom i Sverige i höst ställs in. – Jag måste tyvärr konstatera att föreställningen Främling inte har nått det slutresultat vi hoppats på. Vi på…

Fortsätt läsa…

Donna Juanita – en härligt nostalgisk resa genom Hasse & Tages sångtexter

Donna Juanita Sångtexter Hans Alfredson och Tage Danielsson Av Erik Norberg och Johanna Garpe Regi Johanna Garpe Scenografi Lars Östbergh Kostym Kersti Vitali Rudolfsson Ljus Erik Berglund Mask Katrin Wahlberg Koreograf Roger Lybeck Kapellmästare Carl Bagge Musik av bland annat Franz Schubert, Gunnar Svensson, Hoagy Carmichael Donna Juanita är en härligt nostalgisk resa genom Hasse & Tages sångtexter, med en något så när hyggligt röd tråd i berättelsen där Gina Dirawi än en gång imponerar, denna gång i rollen som Anita som blir Donna Juanita. Gina Dirawi är en ung kvinna som verkar lyckas med allt hon tar sig för.…

Fortsätt läsa…

Skymningsrök – rolig och absurd och djupsinnig i all sin enkelhet

Skymningsrök Av Noah Haidle Översättning Pamel Jaskoviak Regi Viktor Tjerneld Scenografi och kostym Franciska Alberte Premiär på Göteborgs stadsteater 23 september 2016 Skymningsrök är ett drama av en förhållandevis ung dramatiker. Noah Haidle är 37 år och har hunnit skriva flera manus, både till teater och film och fått flera priser inom scenkonst redan. Skymningsrök är ett av hans senaste draman, den hade sin urpremiär 2013. Det finns förvånande få uppgifter om Noah Haidle på Internet. Inte ens på engelska wikipedia finns det särskilt mycket. Räkna med att om ytterligare tio år är han världskänd som dramatiker. Det är kul…

Fortsätt läsa…

25 september, 2016

Dylansällskapet – rolig men också tragisk, komisk och tragikomisk

Skribent:

Dylansällskapet Av Dennis Magnusson Regi Dennis Sandin Scenografi Sven Haraldsson Kostym och mask Patricia Svajger Ljus Ulf Englund Ljud Lisa Norman Musik Mikael Svanevik – premiär på Lilla scenen, Stadsteatern 24 september 2016 Vänskap mellan män är något som jag tror både män och kvinnor ibland funderar över. Inte för att vi inte tror att den finns, utan för att kvinnors vänskap (med både män och kvinnor) på något vis verkar vara självklarare än mäns relationer med varandra. Jag har ingen statistik som är säkerställd på något vis, men det jag hör från både män och kvinnor i min vänskapskrets…

Fortsätt läsa…

Tankar om ”Gräs” på Marionetteatern

Skribent:

Gräs Koreografi och iscensättning Claire Parsons Scenografi Anna Nyberg Kostym Bitte Palm Mask Gunilla Pettersson Ljus Olof Carlsson Kompositör Mikael Svanevik Dockor Kay Tinbäck Du Rées Dockteaterinstruktion Helena Nilsson Marionetteatern, Stadsteatern i Stockholm, premiär 16 september 2016 Jag är uppvuxen med talesättet ”gräset är alltid är grönare på andra sidan” det vill säga att man aldrig är nöjd och belåten med det man har närmast sig. Därmed är det alltid bättre någon annanstans än där du står. Det är en väldigt cynisk och tråkig inställning kan man tycka, men helt fysiskt är det hållbart. Det gröna närmast dig (där du…

Fortsätt läsa…

17 september, 2016

Fadren – Mustig könskamp på Klarateaterns scen

Skribent:

Fadren  Av August Strindberg Regi: Mellika Melouani Scenografi: Lars Östbergh Kostym: Maria Geber Ljus: Bengt Gomér Mask: Ulrika Ritter Ljud: Michael Breschi, Håkan Åslund Musik: Kajsa Grytt  Premiär 2 september 2016 på Klarascenen, Stockholms stadsteater Öppningsscenen är smått absurd. Den starke mannen, Strindbergs ryttmästare i stram officersuniform, sitter stel och allvarlig på en stol i en borgerlig salong medan pigorna runt honom städar sig till orgasm. Han avbryter till slut irriterat och in kommer i stället pastorn, som i broderligt samspråk ska hjälpa honom med råd rörande den besvärliga hustrun. Strindbergs idéer möter samtiden i Klarateaterns uppsättning av Fadren. Pjäsen…

Fortsätt läsa…

3 september, 2016

Soppteater: En tröst i hösten – lagom melankolisk revy

Skribent:

En tröst om hösten En revy i tiden – av Adde Malmberg Regi Adde Malmberg Premiär 2 september 2016 på Klara Soppteater Hösten är här, även om det hittills varit en mild och varm september. Men hösten är här, om inte annat märks det på att kvällarna mörknar tidigare och det finns en viss kyla i morgonluften. Och framför allt: vardagslivet med alla plikter är igång igen. Klara soppteater är verkligen en perfekt teaterupplevelse under lunchtid. Den öppnar 11.45, teatern börjar 12 och slutar vid 13. För den som arbetar inte alltför långt från teatern kan det fungera som en…

Fortsätt läsa…

2 september, 2016

Falla ur tiden på Dramaten – en sorgeritual som griper mig på många plan

Falla ur tiden Bygger på boken Fallen ur tiden av David Grossman Regi Suzanne Osten Översättning Ervin Rosenberg Scenografi och kostym Rikke Juellund Musik och ljud Anders Niska Koreografi Soledad Howe Peruk och mask Lena Bouic Wrange Premiär den 27 augusti 2016, Elverket, Dramaten ”Falla ur tiden” på Elverket på Dramaten i regi av Suzanne Osten är mer än en föreställning, det är mer än ett drama, det är en sorgeritual för var och en som förlorat ett barn. Scenverket bygger på David Grossmans verk ”Fallen ur tiden” och precis som den inte går att placera i något enskilt fack…

Fortsätt läsa…

28 augusti, 2016

Den goda viljan – en lyckad överföring av en roman till teater

Den goda viljan Regi Eirik Stubø Scenografi och kostym Kari Gravklev Ljusdesign Ellen Ruge Peruk och mask Mimmi Lindell Premiär den 26 augusti 2016, Lilla scenen på Dramaten Den goda viljan är berättelsen om Ingmar Bergmans föräldrar när de var unga i början av 1900-talet. Regissören har valt att bygga föreställningen på boken, romanen av Ingmar Bergman, istället för att bygga på tv-serien eller filmen. Det är ett bra val, det fungerar utmärkt och blir riktigt, riktigt bra. Trots att föreställningen är nästan fyra timmar går tiden snabbt och det känns aldrig långt. Jag sugs in i berättelsen, in i…

Fortsätt läsa…

27 augusti, 2016

Huset vid nattens ände – en föreställning för inbitna Bergman-fans

Huset vid nattens ände Fritt efter Ingmar Bergman Regi och scenografi Sebastian Hartmann Kostym Adriana Braga Peretzki Ljusdesign Lothar Baumgarte Videodesign Voxi Bärenklau Peruk och mask Melanie Åberg Premiär på Dramaten 25 augusti 2016 ”Huset vid nattens ände” är ett fantasieggande namn på en föreställning. Nog är denna föreställning kreativ så det sprakar om det – fast lite för mycket, för utdraget. Föreställningen är mer ett collage genom Bergmans universum än ett drama. Det är som att ha hamnat i ett drömvärld av den tyske regissören Sebastian Hartmanns syn på Bergman. Det är mycket skrik, mycket ångest och framför allt…

Fortsätt läsa…

26 augusti, 2016

Kallocain på Teater Reflex, en musikalisk resa i mänskligt mörker

Skribent:

Kallocain av Karin Boye Regi Love Almquist och Eiralin Brook Med teatergruppen Den Nya Generationen, Teater Reflex, Kärrtorp Premiär 16 juni 2016. Ur programpresentationen: ”Leo Kall, kemist i Världsstaten, har uppfunnit sanningsserumet kallocain. Med sitt nya medel hoppas han att alla kvarvarande hinder för statens medsoldater att till fullo uppgå i den stora gemenskapen ska försvinna. Men Leos ambitioner blir störda av både hans chef, Edo Rissen, och hans fru Linda. Ett maktspel uppstår, där Leo, Linda, Rissen och polischefen Vay Karrek alla är inblandade, och Leo slits mellan sin underliggande privatsentimentalitet och den fullständiga lojalitet till staten han eftersträvar.…

Fortsätt läsa…

Fröken Rosita – håll tummarna för att det blir nypremiär

Fröken Rosita Av Federico Garcia Lorca Översättning Lars Bjurman Regi Thommy Berggren Scenografi Anna Asp Kostym Lotta Petersson Föreställning som recenseras: 9 juni 2016 Federico Garcia Lorcas drama Fröken Rosita är ett poetiskt drama som är både tragedi och delvis en komedi. När detta skrivs är det tyvärr bara en föreställning kvar. Vi får hålla tummarna på att Stockholms stadsteater lyckas få ihop ensemblen till en nypremiär så småningom. Föreställningen har absolut sevärd och har skickliga skådespelare som Anita Ekström, Gunilla Nyroos, Ingvar Hirdwall och Sten Ljunggren i rollistan. Som alltid när det handlar om ett drama av Garcia Lorca…

Fortsätt läsa…

Tove! Tove! Tove! – en stor konstnärlig upplevelse

Skribent:

Tove! Tove! Tove! En fri tolkning av Tove Ditlevsens liv och verk Gästspel från Det Kongelige Teater Av Konstnärskollektivet Sort Samvittighed Iscensatt av Elisa Kragerup Koreografi Signe Fabricius Scenografi och kostym Ida Marie Ellekilde Ljusdesign Sara Åkerlund Clemmensen Musik Jeanett Albeck Premiär 31 maj 2016 Klarascenen, Stockholms stadsteater En rörande performance om ett kaosartat författarliv . Den danska författaren Tove Ditlevsen hade ett dramatiskt och tragiskt privatliv, som hon skildrat ärligt i sina memoarer och i sin diktning. Det danska konstnärskollektivet Sort Samvittighed, som gör ett kort gästspel i Stockholm, gestaltar hennes liv i två föreställningar på Klarateatern. Tove! Tove!…

Fortsätt läsa…

Karlsson på taket på Dramaten – roligt, livat och lajban för alla åldrar

Karlsson på taket Av Astrid Lindgren Regi Alexander Öberg Scenografi Sören Brunes Dramatenpremiär 28 maj 2016, Stora Scenen Karlsson på taket, världens bästa Karlsson, gjorde succé i Göteborg – och självklart måste huvudstaden få uppleva detta speciella äventyr med denna lagom tjocka man med propeller som gillar när det är roligt, livat och lajban. Annars är han inte med. Och nog blev det roligt, livat och lajban och publiken som till stor del bestod av människor under tioårsåldern hängde med och levde sig in i vad som hände. Gissa om barnen blev arga på det elaka hembiträdet, fru Bock, givetvis…

Fortsätt läsa…

How to become Swedish in 60 minutes – en stor skrattfest

Skribent:

How to become Swedish in 60 minutes” Manus Bjarni Thorsson Regi Sigurdur Sigurjonsson Studion, Kulturhuset i Stockholm den 21 maj 2016 Att vara nationalistisk förknippas nog av många svenskar som något ganska problematiskt. Vi är ett folk som inte gärna vajar med vår blå-gula flagga och skriker Sverige. Ja det ska möjligen vara till ett fotbolls-VM och under påverkan av en mellanöl. Föreställningen med namnet ”hur att bli svensk på 60 minuter” är en lättsam show för utlänningar på semester eller tillfälligt besök i den svenska huvudstaden. Men det visade sig att ungefär två tredjedelar av publiken faktiskt var svenskar.…

Fortsätt läsa…

I lodjurets timma – ett drama med så många nivåer och som bärs upp av ypperliga skådespelare

I lodjurets timma Av Per Olov Enquist Regi Johannes Holmen Dahl Scenografi och kostym Magdalena Åberg Premiär 13 maj 2016, Lilla scenen, Dramaten Det är våldet som inte har någon förklaring som vi har så svårt att förstå, säger den präst som kommer till det behandlingshem eller förvaring där pojken är förvarad. Prästen har blivit kallad dit av Lisbeth, en kvinna bland personalen då ett experiment urartat och pojken dödat en katt och försökt begå självmord. Pojken är inlagd där då han mördat två personer som bodde i hans döde morfars hus. Jag tror att prästen menar att det vi…

Fortsätt läsa…

Rampfeber på Dramaten – skruvat, hysteriskt – men ibland för mycket

Rampfeber Av Michael Frayn Regi Alexander Mørk-Eidem Scenografi och kostym Erlend Birkeland Ljus Ellen Ruge Peruk och mask Barbro Forsgårdh, Nathalie Pujol Premiär 16 april, Stora scenen, Dramaten Den ofta hyllade regissören Alexander Mørk-Eidem har efter tio år på Stockholms stadsteater tagit steget till den svenska nationalscenen Dramaten (även om han tidigare, 2004, regisserat Henrik Ibsens Kungsämnena i en nordisk samproduktion där). Vad väljer han då att sätta upp i sin Dramatenpremiär som regissör? ”Rampfeber” som är en fars – och mer än en fars, en metafors, metateater, en fars om en fars. Handlingen kretsar kring en regissör och ett…

Fortsätt läsa…

Djärvt halvdokumentärt collage med uttalat tema – The Misfits på Backa Teater

Skribent:

The Misfits Av Mattias Andersson Regi Mattias Andersson Scenografi & kostym Anna Heymowska Musik & ljud Jonas Redig Koreograf Tove Sahlin Backa Teater i Göteborg 9/3 Kickstartar med en kringgående rörelse . Sitter efter premiären på restaurang, tittar på den formidabla utsikten, fokuserar blicken på Burgårdens gymnasium, kommer på att till sommaren är det 40 år sedan jag jag gick ut. Sex år senare råkade jag bo på Sagogången, inte långt ifrån Selma Lagerlöfs torg. På fritidsgården det året ser jag konsert med ett rutinerat Ebba Grön. I början på 1990-talet ser jag Trettondagsafton då Backa Teater huserade i en…

Fortsätt läsa…

Tankar kring ”Kamouflagemönster i rörelse”

Skribent:

Kamouflagemönster i rörelse Koncept, text och koreografi: Katja Seitajoki i samarbete med Allison Ahl, Pauline Reibell, David Dioubaté och Kajsa Sandström Scenografi och kostym: Majli af Ekenstam Ljusdesign: Kerstin Weimers Ljudkomposition: Sofia Jernberg och Lisa Ullén Textkomposition: Sophie Helsing Premiär 9 april 2016, Turteatern När man hör ordet kamouflage förväntar man sig något som vill dölja sig i något annat eller något som är något som aldrig får synas. Kanske till och med någon form av kameleontbeteende utmed vägen? Lägger du till rörelse på det, så trodde nog jag att färg och form skulle hänga ihop i samklang på något…

Fortsätt läsa…

Ordvig polarisering hanteras strålande – De skyddsbehövande på Folkteatern i Göteborg

Skribent:

De skyddsbehövande Av Elfriede Jelinek Översättning/Bearbetning Magnus Lindman Regi Yngve Dahlberg Scenografi/Kostymdesign Nina Fransson Kompositör/livemusiker Albin ”Nibla” Hallberg Folkteatern i Göteborg den 7 mars 2016 Förvisso okoventionellt, men mycket berättigat ska först Magnus Lindman hyllas. Den ganska nya dramaturgen på Folkteatern har översatt. Han har vanan inne i, gjort flera översättningar av den tungrodda nobelpristagaren, om vilken dramaturgen skrivit upplysande i programmet. Denna gång har han lyckats klockrent, åstadkommit en ymnig översättning som både roar och oroar. Ibland for tanken till Montecore av Jonas Hassen Khemiri, vars roman är till brädden fylld av liknande språklekar. Är likaledes befogat att strö…

Fortsätt läsa…

« Föregående sida Nästa sida »