Filmkrönikan: stor filmvecka både på bio och dvd

För filmälskare finns det massor att göra i helgen. Flera mycket bra filmer går upp på biograferna och en hel den bra släpps på dvd också. Margin Call är en av de filmer jag tycker ingen bör missa. I min recension gav jag filmen betyg 5 och jag skrev bland annat: Det är en fascinerande skildring och naknare än så har nog aldrig den kapitalistiska ideologin och dess följder skildrats. Den kommer att vara högaktuell när den når de svenska biograferna i mars. Finanskraschens vågor skvalpar väl som mest över Europa då. Regissören J.C. Chandor låter kameran berätta med täta…

Fortsätt läsa…

Bridesmaids – skruvad komedi med välkänd amerikansk sensmoral

Bridesmaids Betyg 3 DVD-premiär i Sverige 23 november 2011 Biopremiär: 22 juli 2011 Bridesmaids är en komedi som driver med den amerikanska övre medelklassens bröllopshysteri och med kvinnoroller. När den släpptes på biograferna i Sverige fick den enormt positivt mottagande av kritiker. Jag missade den på biograferna och såg därför emot dvd-premiären med stora förväntningar. Annie, spelad av Kristen Wiig, är en ung kvinna som trasslat till det mesta i sitt liv. Pojkvännen eller vad nu han ska kallas, är mån om att de ska vara självständiga så de sover aldrig över hos varandra utan har sex och sedan får…

Fortsätt läsa…

23 november, 2011

Hultsfred dag 2: Duck Sauce, The Budos Band, Johnossi och Erasure

Dag 2 slapp Hultsfredsfestivalen regnet i alla fall. Några droppar kanske föll emellanåt men det var inget som direkt störde. Dag 2 kanske var den dag där programmet var minst publikdragande. Fram till Johnossi stod på scen var det ganska folktomt utomhus. Oskar Linnros spelade på Red Stage, inne i ett stort tält, så där var rätt packat med publik. Vid 18-tiden drog elektroniska duon i Duck Sauce igång, ett av de nyare elektroniska banden, eller DJ:s. Duck Sauce är en amerikansk/kanadensisk DJ-duo bildad 2009. Gruppen består av Armand Van Helden och A-Trak. Under sommaren och hösten 2010 fick gruppen…

Fortsätt läsa…

Getaway dag 3 och sammanfattning

Skribent:

Getaway dag 3 och sammanfattning Sista dagen på festivalen och solen strålar som aldrig förr. Det är är tråkigt att festivalen snart är slut men samtidigt ska det bli rätt skönt att komma hem. På campingen har det blivit betydligt mycket lugnare än det var i början. Även de mest hårdbitna krökarna sitter lugnt i sina solstolar och hetsdricker vatten. Jag har personligen inte så många band jag vill se denna sista dag,så dagen spenderas mest med att glida runt på campingen och äta thaimat. Det första bandet jag anstränger mig för att verkligen se blir Dia Psalma, som var…

Fortsätt läsa…

Recension av Monster Magnet, Ghost och Alice Cooper (Getaway Rock)

Skribent:

Tre recensioner från spelningar på Getaway Rock 2011, dag 1 Monster Magnet Monster stage Betyg 3 Varje gång Monster Magnet spelat i stan så har jag lyckats missa dem. Jag kan inte kalla mig själv ett hardcore fan av gruppen, men bekanta till mig som sett dem har alltid sagt att de är ett grymt liveband. På skiva så tycker jag att de låter grymma. Så när de spelar på Getaway känner jag absolut att det är ett band jag inte kan missa. Bandet går på i tid. Publiken är rätt gles till en början men fylls på under konsertens…

Fortsätt läsa…

Skivrecension: FM Belfast med Don’t Want To Sleep

Skribent:

Artist: FM Belfast Titel: Don’t Want To Sleep Betyg: 3 Releasedatum: 3 juni Ja FM Belfast härstammar från Island, men glöm allt du har lärt dig om typisk isländsk musik. Glöm bort det där med att sjunga på låtsasspråk. Glöm storslagna arrangemang. Glöm ljudet av vidderna. Eller vänta, glöm inte drivkraften och viljan att sticka ut. De lyckas med något som inte alla helt bemästrar, de spelar inte bara musik, det spelar även på sin publik. Efter ihärdigt turnerande så märks det att FM Blefast vet exakt vilka knappar de ska trycka på. Som lyssnare vill du släppa alla hämningar…

Fortsätt läsa…

Guillemots släpper månadens skiva – Walk The River

Skribent:

Band: Guillemots Album: Walk The River Betyg: 4 Utgivningsdatum: 18 April 2011 Efter att ha sålt guld med sitt soloalbum (”Fly Yellow Dream”) återförenas Fyfe Dangerfield med resten av Guillemots-gänget för att återigen släppa en harmonisk, melodisk skiva. En skiva som precis som bandets första (till viss grad även ”Red”) är exceptionell på att väcka starka känslor och beröra. Den här gången har de verkligen överträffat sig själva och gjort sin mest melodiska och finslipade skiva hittills. Varje spår är unikt och återspeglar galant olika känslor samtidigt som de som vanligt är inne och nosar på olika genrer. Som till…

Fortsätt läsa…

Whitesnakes nya album ”Forevermore” är en rätt förutsägbar fortsättning på den förra skivan

Skribent:

Artist: Whitesnake Titel: Forevermore Betyg: 4 Utgivningsdatum: 2011-03-25 Den nya är skivan ”Forevermore” är en rätt förutsägbar fortsättning på den förra skivan från 2008 ”Good to be Bad”, och eftersom den fick ju både fick god kritik och sålde bra så är det nog ingen dum ide. Jag provade på skoj att blanda skivorna för att höra om det hänt något, nix, mer av samma, om än ännu lite tyngre. Och det ju inte nödvändigtvis något negativt. Whitesnakes sound sattes till stor del under 80-talet av gitarrduon Bernie Marsden och Micky Moody, och naturligtvis av Coverdales sång. Sången är den…

Fortsätt läsa…

Radiohead: The King Of Limbs – inte särskilt djärvt

Skribent:

Grupp: Radiohead Album: The King Of Limbs Betyg: 2 Datum: 28 Mars 2011 Få band av i dag har en sådan integritet och auktoritet som Radiohead. Framtoningen är allvarlig och konstnärlig. Ambitionerna högt ställda. Gud nåde den recensent eller rockkonnässör som inte lyssnar andäktigt och sedan levererar en välformulerad åsikt om det bandet har åstadkommit. Många slår nästan knut på sig själva i jakten på lämpliga ord och referenspunkter. Som om åsikterna till varje pris måste vara lika experimentella som musiken. (Man krånglar förstås till det i onödan. Det enda man behöver säga är ju att Radiohead gör en krautrock-twistad…

Fortsätt läsa…

Gullinkväll på Fasching

Skribent:

Svenska jazzlegender återförenas. Bengt Hallberg (piano), Jan Allan (trumpet), Georg Riedel.(bas), Gunnel Mauritzson (sång). En nostalgisk, lite vemodig magisk kväll. Kvällen inleddes med stycken av Lars Gullin. Jan Allan framförde Tunnelbanesången. En underfundig närmast sakral spelning. En tolkning av ”Decent Eyes ” framkallar en rysning hos publiken. Bengt Hallberg, Jazzens grand old man i Sverige inleder en härlig ”Tea for two” på flygeln. Han fortsätter med George Gershwins ”But not for me.” Man känner jazzhistorien susa genom lokalen. Fräsch musik med 70 år på nacken. Det märks att Hallberg är synnerligen efterlängtad på scen efter en längre tids frånvaro från…

Fortsätt läsa…

Funeral for a friend – en vän som man verkligen vill begrava

Skribent:

Artist: Funeral for a friend Titel: Welcome home armageddon Betyg: 1 Utgivningsdatum: 15/3 2011 Jag önskar att jag var 13. Inte för att det var kul att vara 13, det var horribelt, men hade jag varit 13 så kanske jag hade kunnat relatera till Funeral for a friends nya skiva. När jag var 13 visste jag nämligen ingenting om musik. Allt som krävdes för att jag skulle köpa en skiva var att kilarna i bandet hade svarta emoluggar och gillade att sjunga om smärta och att vara hatad. Hur musiken sedan lät var ingenting att bry sig om. ”Welcome home…

Fortsätt läsa…

Skivrecension: J Mascis – Several Shades Of Why

Artist: J Mascis Titel: Several Shades Of Why Betyg: 3 Utgivningsdatum: 2011-03-15 J Mascis, frontfiguren i det legendariska altrockbandet Dinosaur Jr. Släpper efter en lång paus ytterligare en soloskiva efter Martin & Me 1995 och det relgiuös-andlinga temaalbumet J and Friends Sing and Chant for Amma. När Mascis spelar solo är det rent ljudmässigt en stor kontrast till Dinoasur Jr matta av ljud. Dinosaur Jr är det absoluta beviset för den elektriska musikens överhet. Beviset för rockens känslomässiga tyngd. En distad gitarr, en repetetiv bas och en batterist skapar ljuvligt (o)ljud som inte går att slita sig från. Att J…

Fortsätt läsa…

Ginger Trees nya album Along With The Tide – ett band som blir spännande att följa

Skribent:

Band: Ginger Trees Titel: Along With The Tide Betyg: 4 Releasedatum: 09 Feb 2011 Jag har saknat bra svenska progressive-rock band, men nu finns det äntligen något att glädjas över. Ginger Trees, trion från Borås, har släppt sin andra platta, som precis som föregångaren bär på samma underbar 70-talskänsla. ”Along The Tide” är en intressant skiva, i vilken jag tycker kunna urskilja inslag av bl.a. Rush, Uriah Heep och Pink Floyd. Det märks att själva textskrivandet inte har varit bandets största prioritering, men den fantastiska sången jämnar ut upplevelsen. Några spår känns lite svaga och det verkar inte vara någon…

Fortsätt läsa…

Skivrecension: Jonas Schwartz – I Keep My Eyes Wide Open EP

Skribent:

Band: Jonas Schwartz Titel: I Keep My Eyes Wide Open EP Betyg: 2 Releasedatum: 14 Januari 2011 Tredje och sista delen av Jonas Schwartz EP-trilogi som ska bilda debutskivan är nu utgiven. Första delen var bra, andra delen var fantastisk, så förväntningarna inför den tredje delen blev ganska höga. Tyvärr besvaras de inte riktigt. Visst, skivan har sina höjdpunkter och det går inte att påstå att den är dålig, men den hamnar i skymundan av föregångarna ”Am I Even Close” och ”Sisiphus” som känns lite mer energiska, lite mer levande. Som en helhet kommer låtarna från “I Keep My Eyes…

Fortsätt läsa…

Josh T. Pearson med albumet The Last of the Country Gentlemen, en femma

Skribent:

Artist: Josh T. Pearson Album: The Last of the Country Gentlemen Betyg: 5 Utgivningsdatum: 2011-03-14 Det har varit tyst om Josh T. Pearson de senaste tio åren. Efter att hans band Lift To Experience släppte hyllade The Texas-Jerusalem Crossroads gick de skilda vägar och frontmannen gick upp i rök. Sedan 2009 har Pearson varit bosatt i Paris där han tillsammans med bland andra Bosque Brown regelbundet uppträtt på creperiet West Country Girl. Man kan nog lugnt konstatera att det senaste decenniet varit tufft för Josh T. Pearson. Med ett utseende som hamnar någonstans mellan Charles Manson, Roky Erickson och en…

Fortsätt läsa…

Kulturbloggen recenserar R.E.M:s nya album Collapse Into Now

Skribent:

Artist: R.E.M. Titel: Collapse Into Now Betyg: 3 Utgivningsdatum: 7 mars 2011 Det är i år närmare trettio år sedan R.E.M. gick in i studion för att spela in Cronic Town, deras första EP. De album som följde på debuten är alla klassiker. Med album som Murmur, Reckoning, Fables Of The Reconstruction och Document byggde bandet sakta men säkert upp en fanskara som bara växte efter varje album. Det hela kulminerade med albumet Automatic For The People som gjorde R.E.M. till ett av världens populäraste rockband. Sedan dess har de aldrig kunnat nå upp till den där nivån igen. Deras…

Fortsätt läsa…

Klassisk hiphop med EPMD på Strand

Skribent:

Det är tydligt att det är proffsunderhållare på scen när EPMD gör ett kort besök på Strand i Stockholm. Hiphoplegenderna, med ett antal klassiska album i ryggen, där debuten Strictly Business från 1988 är ett måste, visar direkt var skåpet ska stå. De dömer ut ”fast-food hip-hopen” och hyllar avlidna legender som Notourius B.I.G., 2pac och Guru. De meddelar att de representerar giganter som De La Soul, A Tribe Called Quest och Wu-tang Clan. Konstaterar att Kanye West fått en hit med en låt som egentligen är deras. (Golddigger) Publiken är med på noterna och är barnsligt förtjust i deras…

Fortsätt läsa…

Alla älskar Black Swan

Black Swan Betyg: 4 Filmen Black Swan hyllas av kritikerna. Natalie Portman fick en Oscar för bästa kvinnliga huvudroll för sin tolkning av balettdansösen Nina. Black Swan utspelar sig i balettmiljö, Nina är en hårt tränande ung balettdansös som fått chansen att få gestalta huvudrollen i den klassiska dansföreställningen Svansjön. Nina bor fortfarande hemma hos sin mamma, som en gång fick ge upp sin karriär som balettdansös när hon blev med barn och födde Nina. Nu ska Nina uppfylla alla hennes förväntningar och bli den berömda dansös hon aldrig blev själv. Nina är den typen av kvinna som ska göra…

Fortsätt läsa…

Skivrecension: Destruction med Day of Reckoning

Skribent:

Artist: Destruction Titel: Day of Reckoning Betyg: 4 Utgivningsdatum: 2011-02-18 Första spåret The Price var nästan övermäktigt. Jag var tvungen att ställa om till trash metal mode och lyssna igen. Destruction bjuder inte på den lite tama och trötta ”big four” varianten som vi fått på senare år. Nej, det här är tillbaka till tunga gitarrer och den aggressivitet som formade trash metallen i begynnelsen. Det handlar alltså inte om vacker skönsång och list producerad hårdrock. Det jag uppskattar med Day of Reckoning är att det inte bara handlar om fart och kraft utan också en rejäl portion finess med…

Fortsätt läsa…

Skivrecension: Mommyheads: Delicate friction

Skribent:

Artist: the Mommyheads Titel: Delicate friction Betyg: 4 Utgivningsdatum: 2011-03-18 Mommyheads har en brokig historia bakom sig; bildades 1987, gav ut några hyllade album, splittrades 1998 och återförenades igen efter nära 10 år. Det här är andra skivan efter comebacken. Musiken är huvudsakligen powerpop med inslag av indiepop och brittisk proggresive, eller helt enkelt Progressive powerpop. Mommyheads har beskrivit sig själva som en länk mellan XTC och the Band. Amerikanska City boy tycks också vara en inspirationskälla, åtminstone i de två första låtarna med sina skarpa gitarrer och keyboards. Här hörs även influenser från Big stars hårdare låtar. Resten av…

Fortsätt läsa…

18 februari, 2011
Nästa sida »