Gåsmamman versus Bron

gasmamman

Bron, den dansk-svenska tv-serien har hyllats av många kritiker. Den tredje säsongen har nyligen avslutats på Sveriges Television. Gåsmamman är en tv-serie med åtta avsnitt som går på C More. Gåsmamman har en imponerande lista över medverkande skådespelare som Alexandra Rapaport, Gustaf Hammarsten, Shebly Niavarani och Magnus Roosmann plus andra artister som Tommy Körberg och Grynet Molvig.

Gåsmamman har i reklamen inför seriestarten marknadsförts som en serie i klass med Bron. Jag tycker inte det är någon korrekt jämförelse. Serierna har inte likheter. Det betyder inte att Gåsmamman skulle vara dålig. Båda serierna är bra, fast på helt olika sätt. I reklamen står bland annat att Gåsmamman är den bästa serien sedan Bron. Nja, säger jag. Jag tycker Gåsmamman slår Bron på de flesta punkter. Gåsmamman är helt enkelt bättre.

Gåsmamman handlar om trebarnsmamman Sonja (spelas av Alexandra Rapaport) som lever ett bekymmersfritt liv med sin älskade familj. Maken Fredriks marijuanaverksamhet ger familjens ekonomi en guldkant. Familjen bor i ett fint hus i Stockholm och varifrån familjen får pengarna bryr sig Sonja inte så mycket om. Hon är dessutom uppväxt med en pappa som också försörjer sig med kriminella affärer.

Tillvaron slås dock i spillror när Sonjas man skjuts ihjäl mitt framför ögonen på deras yngsta son Linus. Sonja tvingas att öppna sina ögon och ta reda på vad hennes man sysslade med och hon tvingas in i ett livsfarligt spel med både den organiserade brottsligheten och polisen för att skydda sina barn. Hon kan inte längre vara säker på vilka som är hennes vänner och vem hon kan lita på.

Skillnaderna med Bron är stora.
Bron är en tydlig svensk-dansk produktion där handlingen utspelar sig i både Sverige och Danmark och där skådespelarna är från båda länderna. Gåsmamman känns väldigt svenskproducerad även om det finns några få norska skådespelare med och en liten, liten del av handlingen i de senare avsnitten utspelas på norsk mark.

Huvudpersonerna i de två serierna skiljer sig rejält. Saga i Bron är polis och har Asperger, vilket skildras med att hon har svårt att ha någon nära relation till någon människa och hon är helt utan känsla för vad som är rätt att säga i olika situationer. Hon är helt ärlig utan förmåga att bädda in något på ett snyggt sätt. Saga skildras också på ett sådant sätt att vi som tittare aldrig kommer henne nära, det är svårt att identifiera sig med henne, även om de flesta av oss tittare sympatiserar med henne. Vi kommer aldrig in i hennes tankar. Sonja i Gåsmamman är däremot en karaktär som jag dras in i. Som tittare upplever vi världen, samhället och händelserna med henne. Vi kommer henne nära, ibland så nära att jag vill skaka om henne och säga till henne att inte gå på vissa saker.

Bron har tre säsonger, de första två säsongerna hör ihop som en helhet och säsong tre är fristående. Jag tycker att säsong 3 var bäst. Det är rätt ovanligt att en serie kan överträffa sig själv. Gåsmamman har jag svårt att tänka mig en säsong två på. Fast, osvuret är bäst.

Bron är absolut en bra serie med duktiga skådespelare, fast Sagas problem med Asperger blir tjatigt och överdrivet skildrat i alla säsongerna. Jag känner alldeles för många människor i det verkliga livet som har Asperger för att tro på Brons skildring av Saga. Det är svårt att tro på att de övriga poliserna skulle tillåta en person med så stora problem få jobba med så stort ansvar. Tyvärr är det svenska arbetslivet för trångsynt för att kunna acceptera en sådan kollega. Våldet som sker i Bron är svårt att tro på, alla säsongernas mördare är svåra att tro på som verkliga.

Båda serierna har en mängd duktiga skådespelare, som gör bra ifrån sig. Båda serierna är spännande. Men Gåsmamman är en mycket mer trovärdig berättelse och därför känner jag mer för karaktärerna. Där är en hel del våld också i Gåsmamman, rå våld, men det sker på ett sätt som är trovärdigt. Den enda karaktären jag har svårt att tro på är Shebly Niavaranis polisman. Det beror inte på skådespelarens insats, han är duktig och gör rollen bra. Det är hur rollen är skriven som gör att den är svår att tro på.

Gåsmamman är producerad av Endemol Sweden i samarbete med C More och Discovery Networks. Richard Holm (Johan Falk-filmerna) har regisserat och för manus står Camilla Ahlgren (”Bron”) och Martin Asphaug (”Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö”).

Urpremiären för tv samt streaming var på C More 26 november 2015, och två nya avsnitt har sänts varje vecka under fyra veckor, det vill säga serien innehåller totalt åtta avsnitt. Från och med deras premiärdatum streamar man avsnitten när man själv vill. Serien kommer till Kanal 5 våren 2016.

17 december, 2015

Det här inlägget har Inga kommentarer.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *