Cabaret på Stockholms stadsteater – stark, gripande, vacker, sexig, underhållande och skrämmande

Cabaret

Cabaret
Musik John Kander · Sångtexter Fred Ebb
Baserad på pjäs av John Van Druten
Text Joe Masteroff
Berättelse Christopher Isherwood
Musik John Kander
Sångtexter Fred Ebb
Regi Ronny Danielsson
Koreografi Roger Lybeck
Scenografi Lars Östbergh
Kostym Annsofi Nyberg
Musikaliskt ansvarig Joakim Hallin
Ljus Hans-Åke Sjöquist
Mask Mihra Lindblom
Premiär 19 september på Stora scenen

Berättelsen talar till våra känslor och det ska till ett stenhårt hjärta för att inte bli berörd, både av den omöjliga kärlekshistorien mellan den unga författaren och cabaret-artisten och av alla människors olika sätt att vägra se vad som håller på att ske, där de gömmer undan problemen genom att hänge sig åt nöjeslivet och konsumtion. Berättelsen utspelar sig i Berlin under 1930-talet, under mellankrigstiden mellan första och andra världskriget.

Berättelsen är nog känd för många av oss. Filmen Cabaret med Liza Minelli har setts av många, både på bio, video, dvd och i olika tv-sändningar. Den unge författaren Clifford Bradshaw (han har i alla fall gett ut en bok så då kan han väl kalla sig författare) tar sig till Berlin under 1930-talet för att hitta inspiration till sin nästa bok. Han hamnar i ett utflippat Berlin där nattlivet vibrerar. Redan första kvällen hittar han till Kit Cat Club – tillhåll för artister, författare och konstnärer. Och där i strålkastarljuset går Sally Bowles upp på scenen för att sjunga. Sally Bowles, flickan med de gröna naglarna som gör vad som faller henne in. Nu riktar hon sin blick mot honom. Just mot honom.

Sarah Dawn Finer och Albin Flinkas får absolut väl godkänt för sina insatser i rollerna som Clifford och Sally. Men den kärleksberättelse som vår allra allra högsta betyg och är helt mästerlig är de äldre paret hyresvärdinnan Fräulein Schneider och den judiske butiksägaren Herr Schultz. Lill Lindfors och Johan Rabaeus är storartade och jag vill krama om dem, skaka om dem och uppmana dem att fly. Men det går ju inte. Vi är alla fast i tiden. Då, tiden före andra världskriget, visste människorna inte vad som skulle ske.

När Stockholms stadsteater nu sätter upp denna storartade berättelse ligger fokus på teaterkonsten – de flesta av rollerna görs av skådespelare som kan sjunga, som Albin Flinkas. Bara få av rollerna bärs upp av sångare, som Sarah Dawn Finer och Lill Lindfors.

Premiären fick stående ovationer och det tror jag beror på såväl skådespelarna och berättelsen och föreställningen i dess helhet med oerhört skickliga dansare och helt utflippade dansscener och en fantastisk stark scenografi tillsammans med ljussättningen där vi ser höga betongmurar till vänster och en stor röd ridå framför orkestern och röda fåtöljer för nattklubben. På sidorna utnyttjas balkongerna får att ge gestaltning åt hur ledande nazister under föreställningens gång växer i sin makt.

CabaretOch så förstås: mannen som bär hela föreställningen och som alltid är helt suverän: Robert Fux som Konferencieren.
– För mig är konferencieren en länk mellan dåtid och nutid som uppträder på kanten till en avgrund. En underjordisk gestalt som med showens och satirens hjälp pekar på hur snabbt ett samhälle kan raseras om dess medborgare förlorar tron på demokrati, öppenhet och medmänsklighet. Att få göra musikaldebut i en roll som ibland kommer brännande nära mitt eget livs erfarenheter känns verkligen stort och spännande, säger Robert Fux i ett pressmeddelande.

I samma pressmeddelande säger regissören Ronny Danielsson att han sätter upp Cabaret med inspiration från dagens Sverige.
– Likheterna mellan 30-talets Berlin och dagens Europa är dessvärre slående. Då var det ingen som kunde ana hur det skulle sluta. Cabaret är en påminnelse om att inte ta något för givet. Vi får inte glömma vilka mekanismer som möjliggjorde nazismen, andra världskriget och förintelsen. Hur skulle vi själva ta ställning om vårt liv stod på spel? säger Ronny Danielsson.

Den prisbelönta musikalen Cabaret om Weimarrepublikens Berlin före nazisternas maktövertag bygger på Christopher Isherwoods klassiker ”Goodbye to Berlin” (1939). Musikalen hade premiär i New York 1966. 1972 gjordes den legendariska och flerfaldigt Oscarsbelönade filmen Cabaret med Liza Minelli som Sally Bowles. Ronny Danielsson har satt upp Cabaret flera gånger tidigare men menar att det aldrig känts mer angeläget än nu att berätta denna historia.

Cabaret i den här uppsättningen är i allra högsta grad sevärd och även om den har starka paralleller till vår tid är den samtidigt underhållande och färgstark – och det finns helt klart de som kan se den och applådera och gå därifrån utan att begripa vad som står för dörren i vårt samhälle. Precis som människor kunde då. Det är livet och om föreställningen gjordes ännu tydligare skulle den troligen förlora sitt konstnärliga värde. Den är stark, gripande, vacker, sexig, underhållande och skrämmande.

Cabaret

I rollerna:
Sally Bowles Sarah Dawn Finer
Konferencieren Robert Fux
Clifford Bradshaw Albin Flinkas
Fräulein Schneider Lill Lindfors
Herr Schultz Johan Rabaeus
Ernst Ludwig Philip Zandén
Fräulein Kost Maja Rung
Max Lars Bethke
Pojken Elliott Boqvist/Arvid Roos/Vilhelm Siljeholm
Artisterna på Kit-Kat-Klubben:
Dansare Tony James-Andersson
Dansare David Dalmo
Dansare Martin Redhe Nord
Dansare Hanna Carlbrand
Dansare Niklas Löjdmark Chressman
Dansare Paula Santa Eufemia
Dansare Elin J. Kortesalmi
Dansare Lisette Pagler
Dansare * Mira Andersson
Dansare * Anna-Hanna Rosengren
Kapellmästare/musiker Joakim Hallin
Musiker Jan Levander
Musiker Dan Strömkvist
Musiker Johan Granström
Musiker Mats Äleklint
Musiker Elin Andersson

* Praktikanter från Högskolan, Scen & Musik Gbrg
Foto: Petra Hellberg

20 september, 2015

Det här inlägget har 2 kommentarer.

  1. […] kulturbloggen om cabaret […]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *