Titel: Norrsken
Författare: Cecilia Skybäck
Förlag: Bokförlaget Forum
Utgiven: 2014-05
ISBN: 9789137141367
Cecilia Stiernfors – fångad i en sfär av korsetter, etikett och föråldrade normer – bär på en förtärande hemlighet. Cecilia har begått en handling, oacceptabel för hennes överklassposition, i Sverige, under 1800-talets mitt. Hemligheten avslöjas i och för sig långt in i romanen men är egentligen inte svår att gissa sig fram till. Bland personer och platser hon känner väl befinner hon sig ändå på osäker mark. Tillbaka från Schweiz i det skånska residenset Rosenlund – sitt barndomshem – får Cecilia förbereda sig inför ett bröllop hon inte är intresserad av. Vid sidan av detta bröllop finns dessutom den riktiga kärleken i form av en ung konstnär vid namn Ludvig.
1800-talet bjuder på impressionism, fotografiet, alltfler järnvägsspår och fler kvinnliga konstnärer. Under 1800-talet dyker Brontësystrarna och Jane Austen upp. De förstnämnda tre systrarna publicerar sina romaner under pseudonymerna Acton Bell, Currer Bell och Ellis Bell – de utger sig själva för att vara män. Norrsken utspelar sig under detta 1800-tal vars samhällsnormer i Sverige skilde sig – en hel del – från dagens. Relevant i romanen är könsnormerna.
Brontësystrarna, Jane Austen – berömda klassiska romaner som idag läses världen över, kanske på grund av en eskapism till samhällsskildringar bortom den nuvarande epoken. 1800-talets rådande regler, traditioner och normer är idag exotiska, för att inte nämna kläderna och frisyrerna. Detta exotiska för oss samhälle skildrar Cecilia Skybäck i Norrsken. Likt de nämnda författarna ställer hon i sin planerade bokserie de kvinnliga karaktärerna i centrum – inte det allra självklaraste författardraget under 1800-talet –, skapar romantiska bekymmer och framställer kvinnan som självständig i omständigheter som i få fall tillåter henne att vara det. Till en början oroar jag mig som läsare för att Cecilia – romanens huvudkaraktär – kommer att framställas som alltför modern för att framstå som en trovärdig överklasskvinna. Det är lätt skett om man skildrar en annan tid, ett annat samhälle, men Skybäck överraskar med att senare i romanen få Cecilia att handla på ett sätt som verkar stämma överens med hennes bakgrund.
Om bara Skybäck undvikit kärleksförklaringarna jag har för mig att jag hört minst tusen gånger någon annanstans hade romanen troligtvis verkat annorlunda på mig – bättre. Förhållandena, bekymren och dramat i Norrsken hör till de delar av romanen som intresserade mig mindre. I jämförelse med huvudkaraktärens tydliga karaktär är resten suddiga och ofta – med ett antal undantag – svartvita när det kommer till personligheterna. Däremot är förhållandet mellan Cecilia och sin lillebror någonting alldeles särskilt. Som jag förstår det är Norrsken första boken i en serie, jag ser därför den romanen som en väldigt lång inledning till någonting som kan bli intressant, särskilt om de andra karaktärerna framhävs.
Text: Anastasia Brink