Streber
Dramaten, Målarsalen
Premiär: 5 oktober 2013
Regi: Olle Jansson
Premiären på Stig Dagermans Streber äger rum på Dramaten den femte oktober, på Dagermans 90-årsdag. 59 år efter författarens död släcks ljuset abrupt och gallret på scenen lyser likt tusentals stjärnor. Manuset är bearbetat, kostymerna effektfulla, sminket realistiskt och skådespelarna visar inte ett tecken på överspel. Långa dialoger. Djärv humor i olägliga situationer – desto mer passande. Streber väcks till liv igen.
Fyra vänner. En bilverkstad – den socialistiska förebilden i ett kapitalistiskt samhälle. Blom – Mattias Silvell – har dock andra planer för verkstaden; för att förverkliga sin klassresa, för att inte behöva känna sig mindervärdig manipulerar han sina tre vänner i att tro att utgifterna på verkstaden är större än inkomsterna. Papperna blir påskrivna – verkstaden blir såld –, de tre arbetarna har inget val. På en tidigare mörk plats på direktörens – den som uppmanar Blom att sälja – lyser nu en grön triangel, bland tusentals andra.
Tre vänner, en svikare. Blom får titeln föreståndare, han köper en vit skinnsoffa och tar hem champagneflaska och silverklänning till älskarinnan. Hon sitter på skinnsoffan, i den gula kappan han betalt. Det ligger en blöt näsduk intill henne. Hon beskriver Blom som ett svin. Inte blir Blom kallad för föreståndare av de andra heller – Streber är den sanna titeln.
Relationen blir krossad, vännerna krossas. Blom står ensam i sin nyköpta smoking. Kanske behövs det en streber, en skurk; annars kanske inte godheten hos hjältarna skulle uppskattas. Kanske behövs det skurkar som offrar sina närmaste relationer för att ekonomin ska fungera? Skurkar, offer – finns det en skillnad? Bloms egoism ifrågasätts inte, den är inte mindre närvarande än trianglarna på direktörens karta. Den kompromisslösa önskningen om sin egen framgång framför vännernas liv är en akt av naivitet, mer naiv än den lilla verkstaden i Bloms ögon. För även Blom blir krossad.
I rollerna:
Blom: Mattias Silvell
Fru Blom: Nina Fex
John Nilsson: Christopher Wagelin
Fru Nilsson: Nina Fex
Inga Nilsson: Emma Mehonic
Åke: Rasmus Luthander
Pelle : Johannes Wanselow
Sekreteraren: Emma Mehonic
Direktören, Falskspelaren: Eva Melander
Regi: Olle Jansson
Bearbetning: Olle Jansson, Ninna Tersman
Scenografi, ljus, videodesign: SUTODA
Kostym: Nina Sandström
Musik: Anthony Linell
Peruk och mask: Nathalie Pujol
Foto: Roger Stenberg
Text: Anastasia Brink