Boken om Tommy Körbergs liv som artist: Sjung tills du stupar

Titel: Sjung tills du stupar
Författare: Tommy Körberg berättat för Klas Ekman
Förlag: Albert Bonniers förlag
Utgiven: 201209
ISBN: 978-91-0-012980-4
Formgivning och illustration: Kristin Lidström

Tommy Körberg är en mycket mångsidig artist och har varit det i snart femtio år. Som liten bodde han ensligt med mormor och morfar och han misstänker själv att ensamheten och tystnaden var av godo och att hans ”pipa” härstammar från den tiden – gick han omkring och sjöng i sin ensamhet? Redan som femåring sjöng han på en scen i Ronneby och han tror själv att hans förmåga att sjunga räddade honom från mobbarna i skolan. Hans mamma sjöng också och han är evigt tacksam för att hon lärde honom andningsteknik, men några musikutbildningar har han aldrig gått.

Han uppträdde med Maniacs, Tom & Mick, i Schlagerfestivalen 1969 med Judy min vän, i storband med Berndt Egerbladh, med Monica och Carl-Axel Dominique och Solar Plexus, Made in Sweden och Jojje Wadenius, irländsk folkmusik i skolprojekt, Svea Hund med Hasse och Tage (ett av de bästa minnena från hela hans karriär). Han skriver själv att han blir matt av att rabbla upp allt han gjorde på 70-talet. Sen följde det långa samarbetet med Stefan Nilsson, 650 föreställningar Chess på 80-talet, Sound of Music med Carola, fler stora shower, BAO, skådespelande, m.m. m.m. Jag vet inte om det finns någon musikalisk genre som han inte prövat och han verkar inte ta avstånd ifrån någon. Det musikaliska experimenterandet beskrivs bäst i första halvan av boken. Den andra halvan är mer en uppräkning av jobb, händelser och kända människor han jobbat med och träffat som artist och en del reflektioner. Han skriver att han måste få utvecklas, är livrädd för att förstenas och undrar hur han ska få tid till alla projekt han vill förverkliga framöver? Vår nutida tendens att stoppa artister i fack ”så att man vet var man har dom ”vänder han sig kraftfullt emot.

Han beskriver hur han river av sina ljudinspelningar och tar sig ut från studion fortast möjligt, vilket märks tycker jag när jag lyssnat på några av hans inspelningar.

Det är en hel del sex, drugs and rock’n rollhistorier och förmodligen är Tommy Körberg ovanligt rak och öppenhjärtig. Och rolig. Men ibland blir talespråket i boken luddigt. Formgivningen är dock tilltalande och strukturen gör att man med lätthet läser vidare. Jag läste boken med stort intresse framför allt för den roliga beskrivningen av det tidiga musikexperimenterandet och hans inspirerande beskrivningar av sitt förhållande till musiken.
Han skriver att ”min historia är fylld av framgångar, men till lika stor del mänskliga tillkortakommanden”. När detta skrivs har han nyligen vunnit en plats i finalen för Melodifestivalen med gruppen Ravaillacz. Framgång igen alltså.

Text: Anna Vikström