Titel: Blodsmagi
Författare: Tessa Gratton
Förlag: Wahlströms
Utgiven: 201301
ISBN 9789132159404
Det krävs en speciell teknik för att få böcker som Blodsmagi att fungera. Tessa Gratton äger den skickligheten. Att kunna spela upp en tonårsvärld och få den att fungera ihop med magi. Inledningsvis är Blodsmagi som första boken om Harry Potter. Silla vet ingenting om den magiska världen. Hennes värld är uppfylld av hennes föräldrars plötsliga död, den lilla sovande småstadens skvaller och den nyinflyttade killen. En dag får hon en bok av en okänd avsändare som kommer att åter en gång vända upp och ner på hela hennes liv. För att avslöja sanningen om sin familj gör hon vad som helst, om det så ska krävas allt hennes blod.
Trots det decenniestora hoppet från målgruppen, slukar jag boken med hull och hår. Den fina kärlekshistorien som utvecklas med Nick andas Twilight, identitetssökandet Harry Potter och berättarstrukturen Dödsritten. Trots detta ihopsatta pussel är den unik i sitt slag. Gratton lyckas nämligen med en sak som man sällan stöter på, att kunna ge sina individer ett unikt språk, en egen röst. Delarna om Nick är underbara, hans undertryckta ilska, frustration och rastlöshet återspeglas oerhört graciöst.
Grattons försök till att göra boken så nära nutidens moderniteter kan dock kännas lite krystade. Att läsa scener som utspelar sig per sms eller på Facebook är lite som sexscenernas svarta hål. Det blir liksom bara inte bra. Hur de lever sina tonårsliv förstås gott och väl ändå.
Historien är spännande och blodig, väldigt blodig. I bland gränsar det nästan till skräck. Och i bland brister man ut i skratt. Det är en ovanligt mångfacetterad liten kärlekshistoria detta, med många härliga bihistorier. Och så är boken väldigt vacker att titta på.
Text: Cecilia Rådén