Den goda människan från Sezuan
Teater Reflex i Kärrtorp
Regi: Kent Ekberg
Premiär 23 februari
För 20 år sedan satte regissören Kent Ekberg upp Brechts pjäs ”Den goda människan från Sezuan” i ett tält i Enskede och nu är det dags igen. Ekberg firar 30 år med sin folkliga teater och tycker fortfarande att teater måste förändra världen. Den stora folkensamblen på scenen är karaktäristisk för hans uppsättningar. Här är kollektivet viktigt.
Hur kan man vara en god människa i en ond värld? Shen Te, strålande gestaltad av Cecilia Nilsson är den goda människan. Ja, faktiskt den enda goda människan i Sezuan. Hon är en fattig, ensamstående mor som hankar sig fram som prostituerad. När gudarna kommer (från Bryssel ..!) och söker logi är hon den enda som ger dem husrum. Som tack ger de henne en sockerbutik. Det är en bakslug gåva för de vill testa hur hon klarar av sin nyvunna rikedom.
Vips dyker det upp en mängd släktingar och lycksökare som alla vill ha en del av denna sockerbutik. De utnyttjar Shen Tes goda vilja. Sockerbutiken (kapitalet) är en röd stålbur där släktingarna tränger sig in. Där hänger de i klasar och glufsar i sig Shen Tes varor. För att överleva utvecklar Shen Te ett ont jag, den manlige kusinen Shui Ta. Han är en skrupelfri affärsman, påminner om en maffiaboss i svarta solglasögon och randiga byxor.
Pjäsen sätter i gång en mängd tankar. Den helgonlika skökan är en figur som återkommer i konsten och litteraturen. Varför är det så ofta en kvinna som får vara den goda, den som offrar sig? Shen Te hjälper människor och de hånar henne som tack. I vår tid som präglas så mycket av individualism och egoism är pjäsens tematik förstås högaktuell. Det finns en ondska i själva samhällssystemet verkar pjäsen säga och makten har övergivit människorna. Men var finns solidariteten människor emellan? Bland folket? När Shen Te försvinner och den onde Shui Ta tar hennes plats börjar man sakna henne, hon som var god.. Det är så dags då.
Som sagt, det är en tänkvärd, levande pjäs med många fyndiga repliker och komik. I foajén går konstaplar runt och bjuder ut kulturaktier i Teater Reflex AB, det är dock inget skämt. Rättegångsscenen var stilig, den har jag fortfarande på näthinnan. Musiken, sången och ljudkvalitén kan nog förbättras. ”Den goda människan från Sezuan” får en att fundera på den mänskliga naturen. Vilket samhälle vill vi ha? Det tål att tänkas på.
Text: Ulrika Bergman
Foto: Jonas Jörnebring
