PARADIS: KÄRLEK
Betyg: 5
Premiär: 8 februari
Theresa tycker att hon är gammal. Theresa tycker att hon är ful. Theresa vill bli älskad. Theresa vill att någon tycker att hon är vacker.
Paradis: Kärlek är en österrikisk film regisserad av Ulrich Seidl. Den tar plats på en semesterort i Kenya. Majoriteten av besökarna är kvinnor i medelåldern. De umgås, skrattar och har roligt. Samtalen de för handlar mestadels om utseende. De är tjocka. Deras bröst hänger. De har börjat tappa könshåret. Alltmedan samtalen fortlöper arbetar hotellpersonal. Kvinnorna är vita. Hotellpersonalen är svarta. Kvinnorna skrattar åt hotellpersonalens hudfärg. De skrattar åt att hotellpersonalen inte talar som dem. Hotellpersonalen skrattar också. För att de måste.
Theresa vill känna sig älskad. Theresa vill att någon rör hennes bröst på ett speciellt sätt.
Mellan solstolarna på hotellgården och stranden är ett staket uppställt. På andra sidan staketet står försäljarna. Alla svarta. I solstolarna ligger de medelålders kvinnorna. Alla vita. Staketet vaktas av patrullerande vakter. De har uniform och batong.
Theresa går ibland över staketet. Theresa vill inte köpa någonting av försäljarna som flockas kring henne. Theresa vill att någon ser henne i ögonen, i hennes hjärta.
En av kvinnorna har tagit en man i ortsbefolkningen till sig. Hon är hans Sugar Mama. Hon är i 50-årsåldern. Han är inte ett år över 30. Hon har köpt en motorcykel till honom. Hon menar att hon investerat i honom. Hon visar upp honom för sin väninna. Hon visar hans armar. Hon visar hans ben. Hon säger att han är ett fint exemplar. Hon talar om honom som om han vore ett djur. Eller en slav. Kvinnorna skrattar. Mannen skrattar också. För att han måste.
Theresa träffar Munga; en av männen ur ortsbefolkningen. Theresa tycker att han är ung och vacker. Theresa får höra att hon är vacker. Theresa berättar hur hon vill att han ska kyssa henne. Theresa berättar hur hon vill att han ska smeka hennes bröst.
Fyra av kvinnorna har tagit in en svart man till sitt hotellrum. De har gett honom pengar. De vill att han tar av sig kläderna. Mannen dansar och tar av sig kläderna. De befaller att han ska dansa på afrikanskt vis. De befaller honom att räcka ut tungan. Mannens penis är slak. De bestämmer sig för att tävla om vem som kan lyckas få den att stå. När de tröttnat på mannen ger de honom pengar och kastar ut honom. Kvinnorna skrattar. Mannen skrattar också. För att han måste.
Theresa känner sig förrådd. Theresa har gett Munga mycket pengar. Theresa har fått höra att Munga har en sjuk syster. Theresa har fått höra att Mungas syster egentligen är hans fru. Theresa sliter Munga i håret. Theresa kallar Munga feg. Theresa förnedrar Munga. Theresa slår Munga. Theresa vet att Munga inte kan slå tillbaka.
På ena sidan staketet står ortsbefolkningen. De behöver pengar. De säljer smycken till de vita kvinnorna. De uppvaktar de vita kvinnorna. De säger att de älskar de vita kvinnorna. De ligger med de vita kvinnorna. De blir hånade av de vita kvinnorna. De blir förnedrade av de vita kvinnorna. För att de måste. På andra sidan staketet står de vita kvinnorna. De köper smycken av ortsbefolkningen. De skrattar åt ortsbefolkningen. De ligger med ortsbefolkningen. De hånar ortsbefolkningen. De förnedrar ortsbefolkningen. För att de känner sig gamla och fula.
Theresa frågade aldrig om någon ville älska henne. Theresa frågade aldrig om någon ville smeka hennes bröst. Theresa frågade aldrig om någon ville kyssa henne. Theresa frågade aldrig om någon ville se henne i ögonen, i hennes hjärta.
Text: Franz Ung
Hej! Det verkar vara en intressant film som du skildrar i din text. Du benämner texten som en recension när den snarare är enligt min tolkning en sammanfattning med ett uttänkt och bra upplägg! Inga av dina tankar kring filmen kommer fram! Kanske bra att tänka på till nästa recension!
Tack så mycket för responsen och berömmet! Filmen är starkt temabaserad och min tanke var att genom mitt sätt att skriva fånga känslan temat ville förmedla istället för att raljera om filmens längd, foto, skådespelarinsatser med mera. Det är dessutom intressant att tänja på gränserna för vad som kan kallas en recension, vad en recension innebär och så vidare. Men det kan absolut tänkas att jag gick lite ”överbord” denna gång. Nästa recension kommer att bli mer traditionell.
Framför allt tycker jag att det är kul att filmen också visas i Sverige! Inte så ofta att en österrikisk film beväger sig utanför den tyskaspråkiga gränsen.
Din recension fångade känslan väldigt bra! Det är ju samma sätt du skrev det på som filmen berättar på. Kort, knappt men ändå intensivt och färgfullt.
Hoppas iaf att översättningen till svenska gick bra, för jag själv tycker att filmen lever av den naturliga och vårdagsaktiga språkstilen.
Trots allt är jag också mycket nyfiken vad du tyckte om filmen. Den är ju lite speciell också… 😉
Tack så jättemycket för berömmet!
Ja, det känns riktigt roligt att filmen går upp på bio här i Sverige. Hoppas den får många besökare, så att fler filmer i samma serie även kommer att få biopremiär här.
Jag gillade filmen väldigt mycket! Ett viktigt tema berättat med mestadels tragiska, men ibland även humoristiska medel (dock självklart en väldigt mörk form av humor). Det var en väldigt drabbande film och många scener kändes som ett knytnävsslag i magen.
Tyckte filmen var jättebra för mig som kvinna det var befriande att se icke perfekta kvinnokroppar för såhär se vi ut.!!! De flesta!