Museum of Modern Art öppnar utställning om spel

Skribent:

Är spel konst? Museum of Modern Art (MoMA) vill bestämt hävda det i alla fall! I en unik bloggpost förklarar Paola Antonelli – som är Senior Curator på avdelningen för arkitektur och design – att spel visst är konst, men att de också är design och att det är den vinklingen de tänker beskåda verken från när de öppnar utställningen i mars 2013 med dessa spel i startfältet:

• Pac-Man (1980)
• Tetris (1984)
• Another World (1991)
• Myst (1993)
• SimCity 2000 (1994)
• vib-ribbon (1999)
• The Sims (2000)
• Katamari Damacy (2004)
• EVE Online (2003)
• Dwarf Fortress (2006)
• Portal (2007)
• flOw (2006)
• Passage (2008)

Canabalt (2009)

Det finns mycket intressant att se utifrån dessa spel, utifrån ett gammalt arkadspel som går ut på att äta prickar och undvika spöken för att få så höga poäng som möjligt (Pac-Man, 1980) till att bygga hus och ta hand om sina simmar (The Sims, 2000) – och då menar jag inte bara den tekniska utvecklingen som skett lavinartat de senaste årtiondena, utan också hur speldesign kan hjälpa oss utvecklas och organisera och se på livet på nya sätt. Ta bara det nydanande Portal, som går ut på att ta sig igenom flertalet testkammare med hjälp av ett gevär som skjuter en orange och en blå portal, och som måste användas vist för att klara av alla kluriga pussel, och flOw som mest är ett meditativt icke-spel. Istället för att skjuta på människor, utomjordingar eller allehanda monster ska du istället sväva iväg med vinden – och i rätt läge kan du mycket väl nå ditt inre och en högre förståelse för livet! Och hela denna unika bredd, som ändå finns representerad inom spelkulturen, kommer till sin rätt i startfältet för denna unika utställning.

Men det är heller inte allt. Det är senare tänkt att den ska fyllas på med dessa titlar:

Spacewar! (1962), an assortment of games for the Magnavox Odyssey console (1972), Pong (1972), Snake (originally designed in the 1970s; Nokia phone version dates from 1997), Space Invaders (1978), Asteroids (1979), Zork (1979), Tempest (1981), Donkey Kong (1981), Yars’ Revenge (1982), M.U.L.E. (1983), Core War (1984), Marble Madness (1984), Super Mario Bros. (1985), The Legend of Zelda (1986), NetHack (1987), Street Fighter II (1991), Chrono Trigger (1995), Super Mario 64 (1996), Grim Fandango (1998), Animal Crossing (2001), and Minecraft (2011).

Även om utställningens syfte är högst intressant, att arkivera och studera en klick spelhistoria utifrån dess design och användarnas möjlighet till interaktion, vore det ändå roligt om en ordentlig konstutställning gjordes utifrån den modernaste av kulturformer där estetiken hos till exempel gamla klassiker som Rez och Zone-mode i Wipeout, det spelbara poemet Dear Esther och konstnärliga försök att motarbeta spelindustrin med så kallade icke-spel: Rödluvan-versionen The Path och Bientôt l’été som båda frångår traditionell spelstil och berättarform för att försöka skapa någonting meningsfullt. En högre konstform – som får andra människor att tänka, känna, reflektera. För även om det finns många aspekter i spelen som gör dem till konst, tror jag allt att MoMA kan finna en värdig sammanfattning för att representera en historia och nutid som på ett värdigt sätt ringar in den modernaste av uttrycksformer; som ändå är ack så outforskat. Men precis som den dåvarande kuratorn John Szarkowski tog in fotografi på MoMA under 60-talet, och därmed gjorde det accepterat som konstform, kan de ännu en gång fungera som prejudikat inom konstvärlden. För vem vet? Om tio-femton år kanske konstskolor världen över även lär ut speldesign och dess historia på samma sätt som fotografi och film anses som modernt uttrycksform där nu …

Text: Fredrik Gertz

2 december, 2012

Det här inlägget har 1 kommentar.

  1. Jimmy skriver:

    Spel är helt klart en slags konst. Detta ska bli intressant! Yey!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *