LOL – Lots of Love, recensionen av filmen

Skribent:

LOL – Lots of Love
Betyg: 3
Premiär: 13 juni

Jag har alltid gillat filmer och tv-serier med high school-tema. Det är något magiskt med denna värld som varenda amerikan tagit del av och som till synes fungerat likadant genom hela historien. Vi svenskar kan relatera en del men inte till fullo då vårt högstadium och gymnasium långt ifrån hyser samma stereotypiska och dominerande tillvaro som high school verkar göra.

Vänner, familj, kärlek, lärare och popularitet är vad som snurrar i varje high school-ungdoms huvud. Och det gör det i Lolas också. I LOL får vi följa Lola, aka Lol, och hennes vardag präglar av alla saker nämnda ovan. På hemmaplan tampas hon med separerade föräldrar och i skolan med kärlek och vänner. Lolas vardag blir till ett ännu större kaos när hennes mamma läser hennes dagbok och får reda på alla Lolas hemligheter. Vad kan vara värre i en tonårings liv?

Även om jag har sett många andra filmer med samma tema som i LOL så gillar jag denna film. Miley Cyrus i rollen som Lola och Demi Moore som hennes mamma gör båda bra insatser. Skådespeleriet är dynamiskt och trovärdigt. Det finns självfallet många stereotypiska karaktärer i filmen, som i alla high schoolfilmer – den något alkoholiserade mormodern, den oförstående pappan, den snygga läraren, slampan, nörden, den perfekta killen och många, många fler. Men detta är ju det vi gillar med denna typ av filmer, i varje fall jag. Det är ju just det som är kärnan. Tryggheten i att man vet exakt vad man har att vänta sig. Jag gillar som sagt denna film, det är en bra high school-film. Och ja, det finns bra och dåliga high school-filmer. Jag brukar döma filmer utefter hur jag känner mig när jag kommer ut från biosalongen. Och denna gång kom jag ut med ett leende på läpparna.

En liten innovation denna film bjuder på är hur Lolas och hennes mammas liv sätts i relation till varandra och ger oss en liten insikt i hur föräldrars och tonåringars liv inte alls behöver vara så olika.

Text: Lisa Pousette Blomé

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

6 juni, 2012

Det här inlägget har Inga kommentarer.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *