Också priserna i kemi, fysik och medicin är en slags kultur

Se bilden här, från Kungliga Vetenskapsakademin. Det är en bild på cellnivå, som har med årets Nobelpris i Kemi att göra:

Årets Nobelpris i kemi belönar studier av en av livets mest grundläggande processer: när ribosomer omvandlar informationen i DNA till liv. Ribosomer tillverkar proteiner, som i sin tur sköter kemin i alla levande organismer. Eftersom ribosomerna är fundamentala för livet, är de också perfekta mål för nya antibiotika.

Det är fascinerande hur vacker verkligheten är. Bilden är som ett konstverk.

Den här veckan är forskningens stora vecka, med tre stora Nobelpris.

Annars brukar jag mest vänta på torsdagens prisutdelning: Nobelpriset i litteratur. Men nu när jag jobbar som webbredaktör på den fackliga organisationen Naturvetarna har veckans tre första priset varit lika heta:

Det har varit lite lustigt att alla tre prisen gått till tre personer.
Tre forskare fick dela kemipriset: Venkatraman Ramakrishnan, Thomas A Steitz och Ada Yonath..
Tre forskare fick dela fysikpriset: Charles Kao, Willard Boyle och George Smith
Tre forskare fick dela medicinpriset: Elizabeth Blackburn, Carol Greider och Jack Szostak

Jag har lärt mig massor den här veckan, just för att vi förstås på jobbets sajt måste ha artiklar om dessa tre vetenskapspriser. En duktig vetenskapsjournalist har skrivit artiklar som jag lagt ut på Naturvetarnas sajt. Nästa steg är nu att jag ska leta reda på fler som ska kommentera dessa Nobelpris.

Här är de tre artiklarna på Naturvetarnas hemsida:
Pris för ritningarna på cellens proteinfabrik
Pris för lysande insatser
Medicinpris för kromosomernas stabiliserande ändar

Bloggare som tagit upp Nobelpriserna i kemi, fysik och medicin:
Al Hamatzav, Naturvetarna student, GreenSwedenBlog och Vetenskapsnytt.

Fast nu har går jag förstås som många kulturbloggare och än spekulerar kring vem som får litteraturpriset. Svaret får vi i morgon, torsdag kring lunch.

DN har kollat vad vadslagsningsfirmorna säger:

Loppet är alltså till synes helt öppet. Men att döma av de två största vadslagningsfirmorna på området – brittiska Ladbrokes och svenska Unibet – handlar det om ett begränsat urval namn. Av de tio namnen med lägst odds är i skrivande stund sex stycken de samma på listorna – amerikanska Joyce Carol Oates, israeliske Amos Oz, algeriska Assia Djebar, amerikanske Philip Roth, italienske Claudio Magris och japanske Haruki Murakami. De löpande förändringarna är inte stora. Alla de tio första namnen ligger under 14 i odds, vilket fjolårets pristagare, fransk-mauritiske Jean-Marie Gustave Le Clézio, gav.

Nå, tillbaka till där jag började det här inlägget. Att priserna i kemi, fysik och medicin också har med kultur att göra. Då tänkte jag inte bara på att verkligheten ofta överträffar dikten. Som att bilden på cellnivå ser ut som ett konstverk och visar hur komplicerade vi människor är.

Överlag är det ofta, ofta så: verkligheten överträffar våra fantasier. Och fantasierna använder vi för att förstå vår verklighet.

I mina ögon är forskare konstnärer på sitt sätt. De skapar något. Något som andra kan bygga vidare på och som kan vara till nytta för mänskligheten.

Relaterat:
Dagens Nyheter om kemipriset, Svenska Dagbladet,
Dagens Nyheter om medicinpriset, Dagens Nyheter om fysikpriset.

DN om vem som får litteraturpriset.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

7 oktober, 2009

Det här inlägget har 3 kommentarer.

  1. […] Jag har lärt mig massor den här veckan, just för att vi förstås på jobbets sajt måste ha artiklar om dessa tre vetenskapspriser.Read more at http://kulturbloggen.com/?p=13562 […]

  2. […] Jag har lärt mig massor den här veckan, just för att vi förstås på jobbets sajt måste ha artiklar om dessa tre vetenskapspriser.Read more at http://kulturbloggen.com/?p=13562 […]

  1. Malin Sandström skriver:

    Mycket bra artiklar hos Naturvetaren, tack för tipset!

    Att det blir just tre naturvetenskapliga pristagare är egentligen inte så märkligt; det är nämligen tre som är det maximala antalet personer som får dela samma pris, och många naturvetenskapliga forskningsgenombrott kräver samarbeten. Ofta handlar det om en hel serie inblandade, eller om någon som tagit första steget medan andra gjort de (för mänskligheten viktiga) praktiska tillämpningarna, och så vidare. (Säkert skulle de som bestämmer pristagarna i vissa fall vilja ge till mer än tre personer). Ensamma naturvetenskapliga Nobelpris är faktiskt rätt ovanliga!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *