En fredagskväll framför tv:n i Sverige

Nej, jag ser inte särskilt mycket på tv. Det gör nog inte människor som liksom jag är aktiva på webben. På nätet är det mycket mer dialog, kommunikaiton och flervägskommunikation – och det intresserar mig mer än att sitta ner och vara passiv mottagare.

Men eftersom jag var genomförkyld och därför inte var på jobbet fick jag mer tid än vanligt över så jag tänkte göra ett studiebesök i tillvaron för en tv-tittare i Sverige en fredagskväll.

Först lyckades jag zappa mig runt till olika nyhetssändningar. Den dominerande nyheten överallt var att svensken Ghezali, som tidigare suttit fängslad i den amerikanska Guatanamobasen i två år förmodligen gripits i Pakistan och beskylls för att ha anknytning till terroristerna i Al Quaida.

Frågorna hopar sig förstås. Har Guatanamolägret fungerat som ungdomsfängelser i Sverige brukar sägas göra, alltså skapa förhärdade brottslingar, att det fångarna inte kan innan de kommer dit av kriminella beteenden kan de efteråt? Alltså: om en ung man som inte är terrorist sätts i ett läger tillsammans med en mängd män som är terrorister eller sympatiserar med terrorister, är det inte möjligt att den som inte är terroristsympatisör från början blir det då?

Eller har den unge Ghezali en osedvanligt stor otur att vara på fel plats på fel tidpunkt?
Eller hur många människor grips i Pakistan och på vilka grunder?
Eller: en annan obehaglig tanke: har han hela tiden haft anknytning till Al Quaida?
Tankarna for runt, förstås.

Sedan kikade jag på Idol. En smal man med lockigt mörkt hår som stack ut under en svart stickad mössa kom in med gitarr och sjöng både rock och opera. Han heter Mehmed kom från Bosnien för två år sedan. Han var helt suverän. Hoppas han tar sig igenom alla auditiontillfällen och blir en av tio som tävlar sedan på allvar.

Och sedan var det dags för det omtalade såpprogrammet Kändisdjungeln.
Elva personer som kategoriserats som kändisar ska vara 16 dagar i djungeln och på något krystat sätt ska vi tv-tittare ringa och rösta vem av dem som ska utföra olika äckliga uppdrag som att ligga levande begravd med ormar.
Ska man rösta på den man gillar eller den man ogillar? Det är väldigt oklart vad vitsen är.
Att de elva så kallade kändisarna egentligen inte är stora kändisar hjäler förstås till att göra programmet mindre intressant. Krasst nog är det klart att det hade varit mer spännande om uppställningen varit Peter Stormare, Mikael Persbrandt och Jan Malmsjö och Sanna Kallur.
Till exempel.
Vinkännaren Bengt Fritjofsson (kanske felstavat, rättar det sedan) utstod ett av de mest äckliga test jag sett när hans ansikte stängdes in i en glasbur som fylldes med maskar, ödlor, ormar och andra kräldjur. En mask kröp till och med in i hans öra.
Imponerande av honom att stå tiden ut där.
Men det räcker inte för att programmet ska vara värt att ägna tid åt framöver.

Efter kändisdjungeln kikade jag runt i tv-tablåerna och det var mest tv-serier och/eller filmer som jag antingen sett eller kunde se lika bra över webben så jag stängde av och läste en bok. Och insåg att jag sett tv så det räcker för ett halvår.

Relaterat:
Kändisdjungeln
Aftonbladet
Expressen

Ghezali
Expressen
Aftonbladet
Svenska Dagbladet