Filmrecension: Django – jag vill sitta kvar i salongen och se den igen och igen och igen

Django
Betyg 5
Svensk biopremiär 3 november 2017

Django är den vackraste och mest berörande film jag sett på länge, länge – och dessutom bygger den på verkliga händelser. Django är en av världens främsta gitarrister och musiker under andra världskriget. Han håller till i Paris och hyllas och de tyska nazi-ockupationsstyrkornas ledande officerare blir hänförda och bestämmer att Django ska på turné i Tyskland. Problemet är bara att Django är av romskt ursprung och många romer skickas till koncentrationsläger av nazisterna.

Django heter egentligen Jean Reinhardt. Han föddes 23 januari 1910 i Liberchies nära Pont-à-Celles, Hainaut, Belgien, död 16 maj 1953 i Fontainebleau, Seine-et-Marne, Frankrike. Han var en belgisk-fransk självlärd jazzgitarrist av romsk härkomst. I Nationalencyklopedin beskrivs han som ”en av jazzens mest virtuosa och stilbildande gitarrister”. Wikipedia berättar:
Han tillbringade huvuddelen av sin barndom bland romer i Paris utkanter. Där spelade han gitarr och violin från tidig ålder, ibland också professionellt. När Reinhardt var 18 år drabbades hans hem av en brand och hans ringfinger och lillfinger på den vänstra handen brändes så svårt att de växte samman. En kirurg lyckades med att sära på fingrarna men de var i fortsättningen av liten nytta när det gällde att spela gitarr. Helt inställd på att fortsätta sitt gitarrspel ordnade han en helt egen strängsättning.

Under det ockuperade Paris i 1943 står denbriljanta och bekymmerslösa på toppen av sin karriär. Han spelar sin swing-jazz på stadens bästa arenor och konsertställen. Men det nazistiska propagandadepartementet vill skicka honom på turné i Tyskland. Samtidigt kommer rapporter om romer som dödats av nazister.

Filmen är snyggt fotad och har så mycket bra musik. Skådespelarna är enormt bra och Reda Kateb som spelar Django måste bara få några filmpriser för sin enastående insats. Det är en film som slukar mig totalt. Jag vill sitta kvar i salongen och se filmen igen och igen och igen.

24 oktober, 2017

Det här inlägget har Inga kommentarer.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *