Filmrecension: Krig – skrämmande och träffsäker

Krig
Betyg 4
Biopremiär 27 oktober 2017
Regi Goran Kapetanović

En film som vänder sig till ungdomar och tar upp krig och konflikter och benar upp vad som sätter igång krig och vad som göder krig. Handlingen utspelar sig bland barn och ungdomar i en förortsliknande miljö. Den är skrämmande bra, men något förenklad, förmodligen för att målgruppen framför allt är ungdomar – men egentligen handlar filmen minst lika mycket om vuxna människor. Jag tror att filmen något förlorar på att den förenklar frågeställningarna och ibland är för pedagogisk och tydlig. Kanske måste den vara så om barn och ungdomar är målgruppen. Men den skulle kunna bli ett mästerverk om den vreds några varv, vände sig till vuxna och lät karaktärerna bli lite mer begripliga.

Filmen kan ses på flera sätt och har flera nivåer i sin handling. Den skildrar krigets mekanismer, den skildrar hur hierarkier och mobbning kan byggas upp på en skolgård, den skildrar en del av dagens samhälle, fast allt på Goran Kapetanović unika sätt, med en blandning av absurda inslag och samhällsrealism.

Det började som en lek. Barnen i ett område har fått en skatepark inne i en gammal lada. Barnen samlas kring var sin ledare från var sin gård:
Mira och Omar härskar över var sin gård med strikta regler och lagar som håller konflikten i balans.

Men så flyttar Malte dit. Han är en speciellt person, han är fixerad vid krig, historiska slag och spelteori. Han vill helst sitta hemma med sina böcker och tennsoldater men hans mamma tvingar honom att gå ut för att hon tycker att han behöver hitta kompisar.

Malte hamnar mitt i bråken mellan gängen och med sina kunskaper om hur krig ska föras ser han till att konflikten eskalerar flera steg.

Det är skrämmande och flera scener är ruggigt träffande. Situationen får en ny intressant vändning när det visar sig att Omar, det ena gängets ledare, hellre vill ha fred än hämnas. Lite övertydligt har Omar affischer på Gandhi i sitt rum. Handlingen blir nu mer mångfacetterad och det vinner filmen på.

Där jag tycker filmen haltar är när det gäller karaktärerna. I några situationer ändrar de sig lite mer än vad som verkar troligt. Malte ser jag egentligen inte som en realistisk skildring av en pojke utan han är en metafor för ledande män som för folk in i krig. Jag tänker på en del av de andra barnens reaktioner, att de lyder lite väl blint och vänder kappan efter vinden. Å andra sidan är människor oberäkneliga när de lever under sådant tryck som ett krigstillstånd är. Utan tvekan är detta en film som det kommer att talas mycket om i skolor.

Regissören Goran Kapetanovic vann en Guldbagge för bästa regi 2017 med filmen Min faster i Sarajevo. Goran Kapetanović är utbildad vid Stockholms Dramatiska Högskolas regilinje och har regisserat flera kortfilmer bland andra En familj och Kiruna-Kigali som var shortlistad för en Oscar. Han har med sina kortfilmer vunnit 19 internationella priser på festivaler världen över.

Manusförfattare Jannik Tai Mosholt tog examen från Den Danske Filmskoles manuslinje 2005. Han har sedan dess arbetat med spelfilm och skrivit manus till flera internationella tv-serier som Borgen och Follow the Money. Just nu skriver han på The Rain som är Netflix första skandinaviska originalserie.

16 oktober, 2017

Det här inlägget har Inga kommentarer.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *