Särart och tonträff frodas oavsett stilistisk influens – Kungen och Vi av Fröken Elvis

Skribent:

4

Fröken Records

Producent: Fröken Elvis, Nils-Petter Ankarblom och Joakim Barfalk

25:00

  Foto Sabina Donsér

Vilket sammanträffande! En kvinnlig arbetskamrat har under våren lobbat för Fröken Elvis vars föreställning hon gillat. I samma veva som hon tipsar om att jag kan se dem i Göteborg ( 13/7 Villa Belparc), kommer i mitt flöde recensionsförfrågan av  CD som släpptes i våras.  Skivan står stadigt på egna ben,  utgör liksom föregångaren underlag för deras frejdiga (?) föreställningar. Man använder själva ord som ”humor, värme och lite allvar.”  Medveten om att en  dimension saknas, märker jag efter åtskilliga genomlyssningar hur musikaliskt slipade och mångsidiga den begåvade kvintetten är. En skillnad är att här består merparten  musik av eget material, inramat av två låtar förknippade med the mighty Elvis Presley jämte en traditionell irländsk sång.

Bortsett från Lise Bodelius vars  trombon jag hört i fantastiska Bohuslän Big Band, känner jag inte till medlemmarna. Läst mig till att de träffades på KMH.  Svänggängets naturliga frontfigur Camilla Fritzén är sångpedagog och röstcoach, har mångårig vana att stå på scener i olika sammanhang i Stockholm. Flera av musikerna har andra band i gång parallellt. Fröken Elvis uppger att de sysslar med akustisk musik som rör sig emellan visa, pop och jazz. De använder sig av tre- eller fyrstämmig kör och påstår med rätta att det klingar väldigt svensk.  Vad beträffar sättningen  har de märkligt nog skippat både piano och dragspel. Lisa Bodelius och Sanna Andersson  behärskar allsköns instrument.  Undrar hur många byten de gör live?  Enda män som kompletterar är Joakim Barfalk på mandolin och piano från Nils-Petter Ankarblom i ett spår. Behöver det i övrigt ens göras en poäng av att bandet är enkönat?

Faller och Jag vill bara dansa med sin riviga uppbyggnad och medryckande refränger, måste vara en dröm för varje smart musikläggare i P4, samma  bedömning kan appliceras på balladen I ett annat land samt covern på välkända Suspicious Minds (med s karaktäristisk tonartshöjning).  Fröken Elvis gör intelligent vispop, både den klämmiga och vackra dröjande varianten. Första låtarna  på albumet doftar rockabilly medan andra kompositioner har stråk av bluegrass, dixie eller till och med boogie. Vi hör knäppande på strängar, trumvispar och utdragna trombontoner.  Kanske just för att mycket av text & musik har en hurtig lustfylld dragning , får en visa som I himmelen något av chockverkan över sig.  Den skildrar så att det verkligen känns,  hur ont det gör att mista en kär vän. Tonspråket påminner om  väna Sofia Karlsson. En definitiv höjdpunkt!

Texterna präglas av charmig språkglädje som stundom skiftar till  allvarsamma betraktelser. Alla verser har inte samma tyngd. Men deras grej är ju delvis att varva skojiga nonsensrader med renodlat seriösa bidrag. Relationer emellan könen är ett förväntat gångbart tema som odlas med framgång.  Camilla Fritzén ska ha beröm för allt skrivjobb och för sin vokala förmåga ( mycket kapabel men en smula opersonlig röst). Varje ord och stavelse når fram med god tajming oavsett tempo i ett fint mixat ljud. Gruppens raffinerade naturliga stämsång får mig att tänka på svenska Red Hot Mamas.

Flerstämmig skön sång och låtar som absolut håller måttet  är som sagt plusfaktorer. Dock, vad som verkligen sticker ut på Kungen och vi är andra saker som redan framskymtat. För det första att kvintetten utan tvekan behärskar det musikaliska hantverket. De är proffs som samverkar läckert tillsammans. För det andra ska upprepas att kvintetten erbjuder ett dignande smörgåsbord av genrer. Dur och moll samsas på en CD som gärna hade fått ha längre speltid. Och slutligen måste betonas att damerna har attityd.  De kan vara stolta och ödmjuka, underfundiga och bitskt bittra; men aldrig mjäkiga eller näpna. Utan att vara kaxiga har de samma artistiska ambition / attityd som Dixie Chicks och på närmare håll kan jämförelser dras till Pernilla Andersson eller Kajsa & Malena (som jag liverecenserat i vår).  Någon direkt motsvarighet musikaliskt hittar jag inte, vilket hedrar en spännande grupp vars koncept har beröringspunkter med göteborgsbaserade Tappra Mödrars Kapell.  Efter närmare tio genomlyssningar utdelas snudd på högsta betyg.

Fröken Elvis består av Camilla Fritzèn, Josefin Berge, Maria Olsson,  Lisa Bodelius och Sanna Andersson.

 

 Foto Sabina Donsèr

 

23 juni, 2017

Det här inlägget har Inga kommentarer.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *