Filmrecension: Brev från månen – ett mästerverk om kärlekens verkliga natur

Brev från månen
Betyg 5
Svensk biopremiär 2 juni 2017
Regissör: Nicole Garcia
Originaltitel: Mal de Pierres
Baserad på Milena Agus hyllade roman Onda stenar.

När jag hörde filmen beskrivas väntade jag mig en romantisk film om passionerad kärlek. Jag är lite allergisk mot skildringar av passion som om det är höjden av kärlek. Passion brinner – men förstör också mycket i sin väg och kan vara oerhört egoistisk. Marion Cotillard senaste film, Brev från månen, är något helt annat, det är en djup skildring av kärlek.

En zenbuddistisk lärare beskrev en gång det som finns bortom våra illusioner, det som är verklighetens kärna, existensens essens.
– Det som finns förbi alla illusioner är kärlek. Men det är en total kärlek – inte det som vi känner till som kärlek, det är inte kärlek i form av ett begär att äga utan istället förutsättningslöst, att älska utan att dela in i kategorier, utan att värdera.

När jag ser denna helt underbara film blir jag påmind om detta svar om vad som är verklighetens grund och kärna.

Filmen handlar om Gabrielle (Marion Cotillard) och börjar när hon är tonåring. Hennes sexualitet börjar vakna och hon är passionerat förälskad i en av sina lärare, en man som redan är gift och som inte vill ha någon affär med en elev som Gabrielle.

Gabrielle bor på en välmående gård på franska landsbygden tillsammans med sina föräldrar och sin lillasyster. På gården finns några spanska gästarbetare. En av dem, José, är på avstånd intresserad av Gabrielle.

Då Gabrielle blir mer och mer galen i sin blinda förälskelse i sin lärare bestämmer hennes mamma att hon antingen måste läggas in på mentalsjukhus eller gifta sig med José, som de uppfattar är en snäll och skötsam man.

Gabrielle går till slut med på att gifta sig med José – men hon är inte särskilt snäll mot honom. Hon är tydlig mot José att de inte ska ha något sexliv tillsammans, för henne är han bara en möjlighet att få flytta hemifrån och komma bort från föräldrarna.

Jag tänker inte fortsätta och berätta hela filmen. Den har många oväntade vändningar och är mycket välgjord och är en film jag tänker på mycket efteråt – och som jag helt klart skulle kunna se flera gånger. Den följer inte alls de klichéer som jag trodde den skulle ha när jag läste vad filmleverantören skriver om filmen:
Gabrielle är fångad i ett kärlekslöst äktenskap, byggt på föräldrarnas förväntningar snarare än passion. Ständigt sjuk reser hon till en alpinsk kurort, och väl där faller hon för mystiske löjtnanten André. Gabrielle slits nu mellan säkerheten hos sin make, och den brinnande låga som väckts av André. Brev från månen är ett glödande romantiskt drama baserat på Milena Agus hyllade roman Onda stenar.

Den beskrivningen håller jag inte med om. På ytan kan det se ut som att det är filmens handling, men det är långt ifrån vad filmen handlar om.

Brev från månen visades i tävlan under Cannes filmfestival och nominerades till åtta César-priser, den franska motsvarigheten till Oscar.

Marion Cotillard, som spelar Gabrielle, fick 2008 en Oscar i kategorin bästa kvinnliga huvudroll, för rollen som Edith Piaf i La vie en rose (2007).

31 maj, 2017

Det här inlägget har Inga kommentarer.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *