Filmrecension: Prövningen – ett drama från Rumänien

Skribent:

Prövningen
Betyg 3
Svensk biopremiär 10 februari 2017

Läkaren Romeo Aldea vill att dottern Eliza skall studera i London efter gymnasiet. Hon måste bara klara slutproven. När hon blir överfallen så kan hon inte prestera på topp. Desperat vill fadern hjälpa henne och han hamnar i ett labyrint med tjänster, gentjänster och mutor.

Jag trodde att filmen skulle handla mycket om korruptionen i det rumänska samhället. Ett samhälle där många just nu protesterar mot oegentligheter. Och visst finns de där som en helt accepterad del av samhällslivet. Ingen verkar egentligen fundera på om det är fel. Men det är också en film om relationer. Fadern som välvillig och dominant är van att bestämma och ordna allt. Ingen kan ifrågasätta hans goda motiv men vad gör det med omgivningen? Han vill absolut att hon skall åka till London. Han har skyddat sin dotter hela livet och nu tror han inte att hon skall klara sig om hon stannar i Rumänien. När han säger ”Hon har aldrig behövt konfronteras med bekymmer. Det viktiga är att hon kommer ut. Jag har tagit hand om allt” så är det mycket filmens tema. Men bakom ligger också besvikelsen i att hans generation inte kunde ändra systemet. Systemet som är uppbyggt med korruption från toppen och nedåt.

Det är en film med många trådar. Överfallet på dottern och Romeos försök att hjälpa henne är filmens huvudspår men sedan spretar den åt olika håll. Romeos relationer till maka och älskarinna visas men vi får aldrig några förklaringar. Tjänstemännen som undersöker korruption. Varför sker fönsterkrossning och sabotage på bilen? Vad har pojkvännen sagt och gjort? Det är frustrerande med dessa trådar och man skulle vilja att regissören Christian Mungiu hade utvecklat dem och knytit ihop filmen. Relationen far och dotter är intressant och den utveckling som sker mellan dem men ingenting går egentligen på djupet. Det gör att filmen känns lite lång. Adrian Titieni är övertygande som den kraftfulle fadern. Det är han som bär fram filmen. Övriga skådespelare är bra men ganska anonyma bredvid Titienis lysande prestation.

När filmen slutar står frågan fortfarande öppen: Hur påverkas individen av det korrumperat samhälle? Vi har istället fått se en film om en far som börjar upptäcka att dottern blivit vuxen.

9 februari, 2017

Det här inlägget har Inga kommentarer.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *