Filmrecension: Passengers – en ofantligt snygg rymdfilm


Passengers
Betyg 4
Svensk biopremiär 21 december 2016

Om du älskar filmer med vackra, vidunderliga foton över rymdvyer då är Passengers absolut en film film dig. Jag såg filmen i Imax 3D och då fungerar de otroligt snygga rymdvyerna perfekt, men jag tror att om filmen visas inte vara i 3D lär den vara sevärd också då.

Nu räcker förstås inte otroligt imponerande bilder för att en film ska bli mycket bra. Passengers har det mesta: en fascinerande handling med djup och den ger oss som åskådare en hel del att fundera kring. Handlingen utspelar sig på ett rymdskepp som är på väg till en planet långt, långt bort dit 5.000 jordinvånare bestämt sig för att emigrera. För att komma dit måste de sövas ner i 120 år, det är den tid resan tar. Företaget som utför dessa har erfarenhet och har gjort liknande emigrations-rymdresor tidigare. Rymdskeppet råkar ut för en krock med en stor meteoritsvärm och skador uppstår på skeppet, bland annat väcks Jim upp, en av de nedsövda passagerarna. Vilken mardröm att efter ett tag inse att han vaknat upp 90 år för tidigt.

Berättelsen för mig att tänka på Harry Martinsons klassiska rymdepos om Aniara, skeppet med jordinvånare på väg till en planet långt bort och skeppet kommer ur kurs och passagerarna är på väg mot ingenstans i en farkost utslängda i rymden. Det är egentligen en berättelse om oss människor, vad är vi annat är varelser utslängde på en farkost (jorden) som far runt i rymden. På samma sätt är berättelsen om det som händer på Passegers en berättelse om mänsklighet och vad gör oss till människor och vad är det vi söker i livet. Okey, Aniara har fler djup och är ett mästerverk. Passengers är inte ett odödligt mästerverk men det är en välgjord film med fantastiska bilder och bygger bra skådespel av Jennifer Lawrence och Chris Pratt och en berättelse om mänsklighet.

När slutet av filmen närmade sig blev det lite action i full fart. Först tyckte jag att den delen kändes som påklistrad bara för att tillfredsställa den actionsugna publiken, men när jag tänker på filmen efteråt i dess helhet fungerar actiondelen som en viktig del ändå. Filmen skulle i sin helhet kunna bli för långsam utan actionscenerna. Det är som ett album eller en konsert som behöver både mjuka ballader och några sånger med fullt ös.

Passengers är hur som helst en ofantligt snygg rymdfilm.

19 december, 2016

Det här inlägget har 1 kommentar.

  1. Magnus skriver:

    Jag håller helt med, den verkar hur snygg som helst.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *