Herr Lows konstkrönika: Stockholm Music & Arts

Skribent:

jonathanjosefsson

Verk av Jonathan Josefsson.

Stor festival i dagarna tre på Skeppsholmen, men konsten lyser – med sin frånvaro. Tror jag, först. Av alla de besökare som tagit sig hit under dessa underbara sommardagar, är det nog få som väljer platsen nedanför Moderna Museet för att titta på konst. Nej, det är musiken och alla fantastiska artister som lockar, naturligtvis. Här möter olika generationer tunga världsnamn på de två scenerna.

Konsten utgör en diskret bakgrund som kan vara svår att upptäcka. Men den finns där, både utomhus och i några byggnader. Vänliga och kunniga Visare (så står det på de gula knappar som personalen bär) leder publiken och gör oss alla lite visare.

Inne i själva museet pågår Yayoi Kusamas omfattande utställning, som jag tidigare berättat om här på Kulturbloggen. Festivalpasset ger fritt inträde under några timmar på förmiddagen. Moderna Museet har numera fri entré, men till speciella utställningar, som denna, får du betala en avgift.

Bildspel. I Moderna Museets biograf visas bildspelet ”Ur Olles kamera” till minne av artisten Olle Ljungström, med hans egna fotografier. Dubbelexponeringar, rörelseoskärpa, lust att experimentera, precis som i hans musik. Men uttrycksformen faller mig inte helt i smaken.

Fotografi. Finländaren Esko Männikkö visar hundratalet fotografiska verk under titeln ”Time Flies” på Mindepartementet Art & Photography. Detta är en retrospektiv utställning med bilder från 1980-talet och fram till idag. Ungkarlar från den finländska glesbygden, ömsint och närvarande. Men här finns också slitna miljöer, gravstenar och makabra detaljer. Esko är som fotograf helt självlärd. I samband med denna mycket sevärda utställning har en omfattande och vacker fotobok producerats. Obs: Denna byggnad är öppen året om och inträdet är fritt. Många utmärkta utställningar visas.

Scenkonst. Teater MDT. ”Hyperfruit” med Joanna Nordahl och Ludvig Daae. Koreografiska rörelser integrerade med filmade avsnitt, om hur internet påverkar våra relationer. Sensuellt och skickligt utfört i total harmoni med angeläget budskap. Det är oväntat knepigt att mötas i verkliga relationer utanför internet.

Scenkonst. Teater Galeasen. ”Lux Lumen” är multikonstnären Mira Eklunds soloprojekt, men här är hon tillsammans med två musiker. Elektroniskt, elektroakustiskt (!), samplingar och röster. Ett ljudcollage som tyvärr resulterar i en direkt plågsamt hög volym. Stora delar av publiken lämnar den lilla lokalen efter bara en kvart. Tråkigt och synd om artisterna.

Drömland. Interaktiv kulturupplevelse för både barn och vuxna. Här skapas och upplevs med mjuka material i spännande rum. I gränslandet mellan olika konstformer och åldrar delar vi drömmar.

Installation. Medan världsartister som Joan Baez, Patti Smith och Suzanne Vega omsluter Skeppsholmen smyger jag in i mörka rum. Magnus Bunnskog är tonsättare och dramaturg. I hans installation möts besökaren av ett djupblått ljus och omsluts av ljud. En videoskärm på golvet reflekterar mot en vit duk i taket. På golvet kan publiken sitta eller stå, meditera och reflektera i en egen värld, tillsammans med andra.

Installation. Schweiziska konstnären Pipilotti Rist: ”I want to See How You See” är ett videoverk. Hennes namn är en omvandling av Pippi Långstrump, alltså ett namn som förpliktigar. Korta lekfulla filmer som vänder upp och ned på perspektiven. ”Explosivt bildflöde i en avslappnad rumsmiljö”, kan det sägas tydligare?

Filmkonst. Jesper Just: ”Bliss and Heaven”. Förtätade korta berättelser där frågeställningar lämnas obesvarade. Transsexuella individer intresserar Jesper. Absurda situationer och intensiva möten fångar åskådaren effektivt. Betraktaren sugs in i handlingen utan flyktvägar, det är svårt att värja sig.

Konsthögskolans elever. På olika platser utomhus finns verk av Konsthögskolans elever. En sommarkurs i individuellt arbete presenteras med blandat resultat. Inga anvisningar ges, man får leta för att finna. Iakttagaren bör ha skarp blick på jakt efter skulpturer och bilder.

Lågintensiv performance. ”The Disengaged: Free Jazz Orchestra.” Ett jakttorn varifrån osynlig jazzmusik strömmar ut. ”Ett flyktförsök ur accelererande kapitalism och ett gömställe” enligt dess skapare .

Oväntat besök. Festivalens största överraskning är möjligen de två unga kvinnor som simmade hit för att slippa betala inträde. De blev dock snabbt uppfångade vid bryggan och fick lämna området till fots.

Musik och konst förenas. Under de sista timmarna förenas musik och konst när tyska Kraftwerk drar igång sin storslagna show, där publiken med sina tilldelade 3D-glasögon hamnar mitt i upplevelsens centrum. Häftigt.

När jag lämnar området ser jag också hur eleverna vid Konsthögskolan får sina olika verk upplysta i skymningen. Nu, om inte tidigare, hittar besökarna dessa skapelser. Det lilla möter det stora och festivalen formas till en genomtänkt helhet inför våra ögon och öron.

Bilderna nedan: 1, Magnus Bunnskog. 2, Fotoprojekt av elever vid Konsthögskolan. 3, Susan Whitlow. Foto: Lars Wickberg

magnusbunnskog

Konsthogskolan

susanwhitlow

2 augusti, 2016

Det här inlägget har Inga kommentarer.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *