Ett pressutskick:
Efter att ha sålt två miljoner biljetter till Funhouse Tour 2009, som landade i Sverige med buller och brak den 10 november 2009 och fyllde ett sprängfyllt Ericsson Globe i Stockholm till bredden med eufori, bekräftade P!NK via Twitter att hon kommer tillbaka under 2010 med The Funhouse Summer Carnival Tour, med premiär i Köln den 29 maj. Turnén landar på ett för kvällen specialdesignat Ullevi, Göteborg, den 23 juli. Special Guests är Takida. Biljetterna släpps fredagen den 12 februari.

P!NK:s lika fenomenala som rekordsäljande Funhouse Tour kommer inför sommaren 2010 transformeras till en spektakulär helt ny produktion som osökt för tankarna till karnival. Turnén kommer med start i juni att rulla in och landa på arenor under bar himmel i hela Europa. Hundratusentals fans kommer att få chansen att se P!NK och hennes blandning av högenergisk show, gigantiska hits och spännande visuellt framträdande. Som liveartist står P!NK i en alldeles egen kategori, inte bara har hon en lång rad massiva hits, hon har även rösten att framföra dem live och en energi på scenen som inte går att missta. Hon är den här generationens ultimata artist.

Idag kan Live Nation bekräfta att P!NK med The Funhouse Summer Carnival Tour landar på Ullevi, Göteborg, den 23 juli 2010, och detta för en unik föreställning på stadens paradarena Ullevi. Scenbyggnationen kommer att vara unik, med en intimare tappning än vi är vana att se den. Med scenen placerad framför den ena långsidan blir resultatet ett kortare avstånd till scenen och större möjlighet för publiken att stå nära den nästan våldsamt karismatiska superstjärnan.

Tor Nielsen, promotor Live Nation, kommenterar bokningen: ”Ullevi har under många år varit Sveriges utomhusarena nummer ett, och världens största artister har gjort fantastiska konserter där. Att nu ta traditionen vidare med den nya generationens artister i form av P!NK känns helt rätt.”

P!NK är en artist som inte gör någonting halvt – hon har sålt mer än 30 miljoner skivor över världen och hennes Funhouse Tour är den femte bäst säljande turnén under 2009, med rekordsiffror i Australien där 58 utsålda arenor gav en biljettförsäljning som översteg 650.000 biljetter. Efter en ojämförbar efterfrågan rullade Funhouse Tour inte bara en, utan två, vändor över Europa. I Stockholm fanns sedan månader innan showdatum i november inte en plats ledig.

Albumet ”Funhouse” har sålt över fem miljoner exemplar världen över, och i Sverige är skivan snart uppe i Platinastatus. Med inte färre än 16 listettor på singellistan i USA, och den nya balladen I Don’t Believe You på svenska radiolistans tredjeplats finns egentligen inget att bråka om. P!NK är en av världens största stjärnor.

Som om inte P!INK vore nog bjuder denna afton även på ett av Sveriges ledande rockband och en framgångssaga både vad gäller fansens kärlek , skivförsäljning och förmåga att hålla sig kvar på topplistor (tio veckor som etta på Tracks, 50 veckor på listan totalt blev ett snyggt trekord för bandet i fråga) i vecka efter vecka. Om vi säger "Curly Sue", vad säger ni då? Javisst, vi pratar om Takida!

Takida är bandet som levererat hit efter hit. Senaste singeln "The Things We Owe" följer i samma fotspår som sina föregångare och roterar flitigt på landets radiostationer. Albumet "The Darker Instinct", uppföljaren till genombrottsskivan "Bury The Lies", sålde Guld omedelbart och allt pekar på att även den når Platina inom kort. Och nu forsätter framgångssagan utomlands. I höstas signade Takida med ett av världens största skivbolag och blev därmed stallkollegor med band som Slipknot och Nickleback. Sedan dess har bandet hunnit turnera i Tyskland ett flertal gånger och fler länder står nu på tur att få ta del av det som väntas bli Sveriges nästa stora musikexport . På hemmaplan är succén redan ett faktum och snart får tusentals fans chansen den 23 juli på Ullevi.

Utöver denna redan fantastiska uppställning kommer ytterligare ett band öppna karnevalkvällen på Ullevi. Vilka det blir meddelas inom kort!

För mer information; www.pinkspage.com och www.takida.se.

Vårens debut är ett samarbete mellan The Shins frontman James Mercer och Danger Mouse (Brian Burton, producerat åt Gorillaz, Beck m.fl. och är den ena halvan i Gnarls Barkley). Den amerikanska indie rock-duon går under namnet Broken Bells och släpper sin själbetitlade debutplatta den 10 mars.

Burton och Mercer fann varandra under Roskildefestivalen för några år och projektet började ta form 2008 - första singeln från debuten, "The High Road", gick nyligen till svensk radio.

Läs även andra bloggares åsikter om musik, skivnytt. Gnarls Barkley, Broken Bells

När australiensiska Wolfmother släppte loss sitt självbetitlade debutalbum var dom en av världens i särklass hetaste debutanter och deras spelning på Hultsfred 07 rankades som en av den sommarens absolut bästa spelningar. Tre år och ytterligare en släppt skiva senare återvänder dom till Hultsfred för att överträffa triumfen från förra gången.

Wolfmother, som sedan debuten gått från att vara en trio till att bli en kvintett, är som den perfekta tidsmaskinen – äntligen har ett nutida band verkligen lyckats fånga den råa energin och den progressiva styrkan från 60- och 70-talets hårdrocksscen. Att Woltmother dessutom har gjort det med hjälp av urstarka melodier är så klart en välkomnad bonus och då de förra året följde upp debutsuccén med skivan ”Cosmic Egg” bevisade dom med all önskvärd tydlighet att debuten inte var någon lyckoträff.

Förutom på Hultsfred, så kommer Wolfmother även att uppträda på Peace & Love i Borlänge i sommar.

Vid sidan av Wolfmother är även den ständigt gränsöverskridande amerikanska hiphopartisten Everlast samt den dansanta fransosen Yuksek klara för sommarens festival. Dessutom kan Hultsfred X även presentera den nordirländska debutanttrion Two Door Cinema Club, som efter att ha uppmärksammats på fjolårets samling ”Kitsuné Maison 7” släpper sitt debutalbum 1 mars. Det handlar om dansant pop när den är som absolut bäst.

DAGENS BANDSLÄPP:
WOLFMOTHER [AU]
EVERLAST [US]
YUKSEK [FR]
TWO DOOR CINEMA CLUB [UK]

SEN TIDIGARE KLARA ARTISTER:
KENT [S]
MASKINEN [S]
HÄSTPOJKEN [S]
FAMILJEN [S]
SHOUT OUT LOUDS [S]
FIBES, OH FIBES [S]
VERONICA MAGGIO [S]
MAKE THE GIRL DANCE [FR]
JOEL ALME [S]
YACHT [US]
SISTA SEKUNDEN [S]
DANIEL GILBERT [S]
FENECH-SOLER [UK]
ROYAL REPUBLIC [S]
HULTSFRED X = 7-8-9 juli

Läs även andra bloggares åsikter om Hultsfred, musikfestival, rockmusik, Wolfmother

Norah Jones till Skavlan

Fredagen den 12 Februari gör Norah Jones sitt första framträdande i svensk och norsk TV någonsin.

Amerikanska Norah Jones tog världen med storm 2002 med sitt debutalbum "Come Away With Me", och har under sin äventyrliga karriär som artist sålt över 40 miljoner album världen över och vunnit 5 Grammy Awards. Därmed är hon världens mest säljande artist under 2000-talet.

Nu tar hon en resa till Oslo för att besöka våra länders största TV-show, som också blir hennes första besök i ett nordiskt Tv program någonsin.

"Vi hade det svårt att få Norah Jones till Skavlan, och vi är mycket glada över att det äntligen möjligt" , säger Leif Åge Reme, musik samordnare på Skavlan.

Norah Jones är för närvarande aktuell med sitt fjärde album "The Fall" och singeln "Chasing Pirates". Med ett antal prestigefyllda namn som Ryan Adams och Okkervil River's Will Sheff på listan över artistsamarbeten, samt producent Jaquire King (Kings of Leon, Tom Waits, Modest Mouse), utgör ”The Fall” en stilistisk vattendelare för Norah Jones.

På ”The Fall” har Norah Jones också fått med nya musiker, så som: Joey Waronker (Beck, REM) och James Gadson (Bill Withers) på trummor, James Poyser (Erykah Badu, Al Green) på keyboard och Marc Ribot ( Tom Waits, Elvis Costello) och Smokey Hormel (Johnny Cash, Joe Strummer) på gitarr.

Läs även andra bloggares åsikter om tv, Skavlan, Norah Jones

I två dygn har Kulturbloggen varit försvunnen från Bloggtoppen. Vi har mailat Bloggtoppen flera gånger, men får inte svar.
Finns det någon blogg som kan hjälpa oss att få kontakt med adminstratörerna bakom Bloggtoppen - så vi kan få någon förklaring till varför vi efter att ha funnits där i fyra år nu försvunnit.

Sedan första skivan för åtta år sedan har Regina Spektor levererat klarögda poplåtar om förunderliga vardagligheter och vardagliga mirakel utan att för en sekund låta ängslig, konstgjord eller ansträngd.

Under 2009 genomförde Regina Spektor flera bejublade spelningar i Sverige och med låtar som "Samson", "On the Radio" och "Fidelity" , som alla går rakt in i hjärtat, är det inte svårt att förstå varför.

Regina Spektor kommer till de värmländska skogarna i sommar och såklart kommer det att bli alldeles underbart!

Vi kan också stolt och glatt presentera det norska succébandet donkeyboy som levererar brottarhit på brottarhit nu senast på bästa sändningstid hos TV-stjärnan Skavlan , de brasilianska storheterna The Twelves (bra) som med remixer på bland andra M.I.A och Black Kids tagit hela electrobloggvärlden med storm, svenska dödselectro-akten Owl Vision samt Englands just nu bästa electropop, Ou Est Le Swimming Pool.

Samtliga artister i detta släpp:
Regina Spektor (us)
The Twelves (bra)
donkeyboy (no)
Owl Vision (se)
Ou Est Le Swimming Pool (uk)

Arvikafestivalen går av stapeln mellan 15 och 17 juli.

Två medelålders män och akustiska gitarrer. Männen sitter enkelt på var sin stol. Kan det vara mer avskalat än så?
John Hiatt och Lyle Lovett reser runt i Europa med en turnébuss.
Det har mycket tid att snacka med varandra under resans gång, vilket märktes på deras konsert, de skämtade med varandra och tycktes hittat en gemenskap.
De började konserten mycket lugnt med mycket småpratande mellan sångerna, en sång var, varannan gång. Först en timme in i konserten gjorde de en sång tillsammans.
John Hiatt var modig och spelade flera sånger från kommande skivan, dom släpps i mars. Publiken lyssnade snällt och applåderade artigt, men tänder inte riktigt till. Det blir ju då när publiken inte känner igen låtarna.
På ett sätt kan både John Hiatt och Lyle Lovett kategoriseras inom facket singer/songwriter - även om Lyle Lovett (som för övrigt varit gift med Julia Roberts) är mer country och John Hiatt mer rockpop. Men båda har en stark romantisk ådra så de passar bra ihop. Kanske är det så skivbolaget tänkt när de lanserat deras gemensamma turné.
När jag promenerade till bussen efter konserten hörde jag några diskutera spelningen, de misstänkte att spelningen var lite väl lugn för John Hiatt.
Kanske var det så. Kanske fick Lyle Lovetts lugna stil dominera något mer.

Jag tyckte bäst om andra halvan när de spelade mer tillsammans, det blev mer tryck då och då rev de av ett par låtar med mycket blues Under andra halvan av konserten drog de ner på tiden för småpratet mellan låtarna. Det var på tiden. Jag blev lite trött på småpratandet - och hade hellre haft fler låtar.

Före konserten slank jag in på restaurangen inne på Cirkus och tog något att dricka. Där kom många och tog en öl. Och majoriteten var män och framför allt medelålders män. Jag blev lite överraskad av det. Både John Hiatt och Lyle Lovett står för ganska romantisk musik. Uppenbarligen lockar denna countrydoftande bluesiga romantik fler män än kvinnor. Att publiken dominerades av människor i medelåldern syntes på flera sätt. Området för ståplatser var omgjort till sittplatser.

Här två klipp från andra gånger de spelat tillsammans. Jag misstänker starkt att det inte kommer att komma så många klipp från konserten på Cirkus i Stockholm Jag såg inte så många mobilkameror i luften. Förmodligen är vi som är medelålders inte lika flinka med att spela in videoklipp.

Det kanske låter som om jag är missnöjd med konserten. Men det är jag inte. Den var lugn, med drag åt romantisk, småtrevligt prat mellan låtarna. Även om John Hiatt var anledningen till att jag kom uppskattade jag Lyle Lovett. Fast jag skulle gärna gå på en spelning med bara John Hiatt nästa gång han kommer. Vore kul att höra honom själv, kanske med ett band och lite rockigare, även om kvällens spelning var en ok upplevelse.¨Det behövs romantiska konserter också.

Svenska Dagbladet

Läs även andra bloggares åsikter om country, Cirkus, konsert, John Hiatt, Lyle Lovett, Stockholm, recension, musik

När Linda Ström i pressreleasen säger att hon ville att hela hennes debutalbum skulle låta som låten "Sex fot under" av Totta Näslund så ringar hon in det bättre än jag tror någon recensent gjort annars. För det här är precis på den varsamma kanten mellan country och gospel, mellan evergreens och svensk proggmylla. Det märks också att mycket har gjorts för att behålla det intima soundet som Totta var bäst på att framkalla; det är varmt och murrigt, blås och orgel, souligt framfört men med ett starkt närvarande vemod hela tiden. Jag tänker mig att det är såhär Caroline af Ugglas hade velat låta, istället för att snubbla över patetik-gränsen så rejält som hon gjorde med Snälla snälla. Enda gången Linda gör det på allvar är väl i albumtiteln i så fall.

Allra bäst är början. Gåshuden är aldrig långt borta i urförtvivlade Ingen väg ut och Hjälp mig nu. Kanske blir mina öron trötta eller så flyter låtarna lite ihop på slutet. Kanske hade nån lite mer tillspetsad melodi, nån till käftsmällsrefräng hjälpt till att lyfta albumet ytterligare. Men det spelar inte så stor roll. Det här svensk rock när den vågar vara som skörast men också en kvinna som vågar sig ställa sig in i en folktradition som i Sverige varit dominerad av nästan enbart män. En vuxenrock som visar att det inte bara är etablerade namn som får ge sig på vårt patenterade svenska vemod.

Meja bara måste klara sin spökjägarexamen. Alla i hennes släkt är berömda spökjägare. Själv kan hon inte ens se spöken ännu - hon måste ha sin hamster Chiko till hjälp.
Verkar inte Krille i klassen väldigt konstig plötsligt? Varför fräser Chiko så fort han är i närheten?

Nu tar Meja och hennes kompisar klivet ut ur seriernas värld och blir dockor i på teaterscenen. Mangan och dockteatern korsbefruktar varandra i det unika samarbetet mellan prisbelönta tecknarstudion Yokaj och Marionetteatern. Japan har en lång tradition av dockteater och Marionetteatern hämtar ofta inspiration därifrån. Men svensk mangateater - det är något helt nytt!

Urpremiär fredagen den 19 februari kl 15.00 på Bryggan, på Stockholms Stadsteater för mangateatern MEJA I SPÖKJÄGARNAS SAL.

Mer på Stockholms Stadsteaters hemsida.

Läs även andra bloggares åsikter om teater, manga, Stockholm, mangateater

Sveriges punkfestival är tillbaka med besked. Den 17 juni är det dags för den tredje upplagan av West Coast Riot i Göteborg och idag presenterar vi stolt de första akterna. Rise Against, Dropkick Murphys, Bad Religion, Jello Biafra, A Day To Remember och Invasionen är sex av de totalt ca 15 akterna till sommarens festival!
För två år sedan dök West Coast Riot upp som ny svensk punkfestival, belägen på Frihamnspiren i Göteborg. Med artister som NOFX, Millencolin, Flogging Molly och fler än 10 000 besökare blev festivalen Skandinaviens största i sitt slag. Förra året följdes succén upp med bland annat Social Distortions första Sverigespelning på över 10 år.
De första 1000 biljetterna till sommarens festival säljs till ett rabatterat pris och släpps på onsdag den 10 februari kl 10.00.
Klara artister:
Rise Against (US)
Dropkick Murphys (US)
Bad Religion (US)
Jello Biafra and The Guantanamo School of Medicine (US)
A Day To Remember (US)
Invasionen (S)
Fler artister tillkommer.
Rise Against (US)
Ur spillrorna av 88 Fingers Louie reste sig vad som skulle bli det senaste decenniets viktigaste hardcoreband. Från Chicago, uppväxta på Minor Threat och en stark alternativ övertygelse.
De fann sitt första hem hos Fat Wreck Chords och släppte albumdebuten "The Unraveling" 2001. Sedan dess har de nått större framgångar än någon av sina likasinnade. "Siren Song of the Counter Culture" från 2004 och "The Sufferer & the Witness" från 2006 har båda sålt guld i USA. Senaste skivan "Appeal To Reason" trängde sig rakt in på den amerikanske försäljningslistans tredjeplats.
I Sverige har vi endast haft möjlighet att se Rise Against två gånger tidigare - på Trädgår'n i Göteborg och Arenan i Stockholm. Ett par helt fantastiska spelningar, med ett vansinnigt publiktryck och de mest hängivna beundrare man kan tänka sig. Trots lokalernas väl tilltagna storlek har de varit långt ifrån tillräckliga. Därför känns det självklart att i sommar välkomna Rise Against till West Coast Riots största scen.
www.riseagainst.com

Dropkick Murphys (US)
Bostons stoltheter Dropkick Murphys har med sina sex album och snart 15 år som band fått en hel värld att skråla med i deras stökiga keltiska allsånger. Uppväxta på punk, hardcore och irländsk folkmusik blev bandets signum att veva ihop sina influenser till storslagna arbetarklasshyllningar med ölsejdlarna höjda i luften.
Ansvariga för några redan klassiska punkalbum som "The Warrior's Code" och "The Meanest of Times", men det är ändå på scen som Dropkick Murphys förvandlas till något oändligt mycket mer. När de för två år sedan senast besökte Göteborg var det en snabbt utsåld klubbspelning inför en kokande lokal med över tusen pers i publiken. En smått legendarisk spelning.
Vi ser med andra ord fram emot en minst sagt fartfylld spelning med detta fantastiska sjumannaband! Och nog borde man kunna räkna med ett nytt album också.
www.dropkickmurphys.com

Bad Religion (US)
I år firar Bad Religion ett fantastiskt 30-årsjubileum och kommer till Sverige för en spelning på West Coast Riot!
Från Los Angeles utkanter uppstod gruppen 1980 och blev en av den amerikanska punkscenens största pusselbitar och otroligt inflytelserika för en ström av band som sedan följt i deras spår. Albumet ”Suffer” från 1988 ses som en av punkens allra viktigaste ögonblick och Fat Mike från NOFX har kallat den ”skivan som förändrade allt”.
Ett genom åren mäkta produktivt band som alltid hållit samma höga klass och aldrig tappat i sin trovärdighet. Nu hintar de dessutom om att ett helt nytt album planeras, som då blir Bad Religions femtonde i ordningen och uppföljare till "New Maps of Hell" från 2007.
www.badreligion.com

Jello Biafra and The Guantanamo School of Medicine (US)
Det finns legender och så finns Jello Biafra. Det är snart 25 år sedan hans Dead Kennedys upplöstes. Bandet som under sin åttaårig levnadstid gav ifrån sig sex för alltid klassiska album med punkanthems som "Holiday in Cambodia", "Too Drunk To Fuck" eller "California Über Alles".
Det fanns dock ett liv för Jello Biafra även efter bandet. Han har sedan dess fortsatt sin karriär med bejublade spoken word-framträdanden, men även musik i olika konstellationer, bland annat tillsammans med The Melvins.
Inför sin 50-årsdag bestämde han sig för att det äntligen var tid att starta ett eget band. Sagt och gjort, tillsammans med några namnkunniga kompisar blev resultatet Jello Biafra and The Guantanamo School of Medicine. Deras första album "The Audacity of Hype" släpptes i oktober och är precis allt det där man hade hoppats på från en sann punklegend.
www.myspace.com/jellobiafraandthegsm

A Day To Remember (US)
Från Florida kommer hardcorebandet A Day To Remember som tagit gigantkliv sedan starten för sju år sedan. De började sin karriär med att styra upp en DIY-turné på mer än 200 spelningar över hela USA och gjorde sig snabbt ett namn. Något som resulterade i debutskivan "And Their Name Was Treason".
Inför andra albumet "For Those Who Have Heart" skrev de kontrakt med Victory Records som innebar ett rejält lyft för bandet. Med uppföljaren "Homesick" från förra året lossnade allt. Skivan, där de jobbade med Adam Dutkiewicz från Killswitch Engage, tog sig in på amerikanska independentlistans förstaplats!
www.myspace.com/adaytoremember

Invasionen (S)
Det är fantastiskt att tänka på vad Dennis Lyxzén varit inblandad i och vilken extremt viktig roll han har spelat. Från Refused till The (International) Noise Conspiracy. Nu är han tillbaka med nya bandet Invasionen tillsammans med Robert Pettersson (Masshysteri och Regulations), Andre Sandström (The Vicious och Anders Stenberg (Deportees).
Deras svenskspråkiga debutalbum "Hela världen brinner!" spelades in sann punkanda i Dennis hus ute på landet, helt utan hjälp av Rick Rubin. De slänger några blickar bakåt mot självklarheter som Ebba Grön, Babylon Blues, Ksmb och Imperiet. Ändå känns Invasionen ruskigt mycket här och nu. Att de dessutom är ett helt fantastiskt liveband känns som överflödig information.
www.invasionen.com

Läs även andra bloggares åsikter om punk, musikfestival, West Coast Riot, Rise Against, Bad Religion, Dropkick Muprhys