Intervju

Natali Felicia: “När du möter dina rädslor kommer du närmre själen”

Nyss hemkommen från London där hon jobbar på en kommande EP som släpps så småningom mötte Kulturbloggen upp Natali Felicia, eller Natalie Bergqvist som hon egentligen heter, i samband med hennes spelning på Where’s the Music-festivalen i Norrköping tidigare i år. Din första singel Used to Be blev väldigt fint omskriven i The Line of Best Fit. Du spelade också på deras festival i England. Hur var det? – Så kul! Jag hade aldrig kunnat förvänta mig att det skulle bli sånt mottagande där. Det var verkligen efter att The Line of Best Fit skrev om mig som det satte…

Fortsätt läsa…

Ezra Furman: “Jag var rädd att jag skulle bli folkmusiker”

Med bland annat ett energiskt framträdande hos Jools Holland, stöd från The Guardian, och sitt tredje soloalbum Perpetual Motion People i ryggen intog Ezra Furman nyligen Debaser Strand för sin första spelning på svensk mark. Kulturbloggen mötte upp honom inför spelningen. Hur tycker du att du har utvecklats sedan The Harpoons splittrades? – Harpoons splittrades 2011, så det var ett tag sedan. Massor har förändrats sedan dess. Redan innan The Harpoons splittrades visste jag att jag ville göra ett soloalbum; hyra in studiomusiker, säga åt dem hur de ska spela, vara det egenkära geniet bakom alltihop. Det var The Year of No…

Fortsätt läsa…

Q&A med James Minor, bokningsansvarig på SXSW

Mellan den 15 och 20 mars går branschfestivalen SXSW (utläses South by Southwest) av stapeln i Austin, Texas. I år gästas festivalen av flera svenska akter, däribland Dolce, Vulkano och Silvana Imam. Kulturbloggen ställde några frågor till festivalarrangören James Minor som ansvarar för att boka alla band. SXSW visar upp massor med ny musik och du ansvarar för att boka alla akter. Vad har du i åtanke när du bestämmer vilka som ska spela? – Det är en lång och ansträngande process. Sökande akter väljs genom en rigorös process baserat på kvalitet och individuell integritet. Det är inte enbart en frågan…

Fortsätt läsa…

Daughter: “Vi ville gå utanför vår bekvämlighetszon”

Daughter är just nu aktuella med sitt andra album, Not to Disappear. Nyligen besökte de Stockholm för en spelning på Debaser Medis. I samband med det mötte Kulturbloggen upp de två bandmedlemmarna Igor Haefeli (gitarr) och Remi Aguilella (trummor) för att bland annat prata om att gå utanför sin bekvämlighetszon, vad som är konstens syfte och att rädslan att förlora någon kan vara en starkare kreativ drivkraft än att faktiskt förlora någon. Om jag säger att ni på ert andra album till viss del utforskar nya sound, men fortfarande rör er i samma känsloregister som på ert debutalbum If You…

Fortsätt läsa…

23 februari, 2016

Jack Garratt: “Låtarna har sina egna liv”

Efter att ha slagit igenom med de två minialbumen Remnants (2014) och Synesthesiac (2015) kammade den London-baserade multi-instrumentalisten Jack Garratt tidigare i år hem såväl BRITs Critics’ Choice Awards som förstaplatsen på BBC Sound of 2016. Hans fullängdsdebut, Phase, släpps den 19 februari och senare i år spelar han också på Way Out West-festivalen i Göteborg. Nyligen var han på Stockholmsbesök för att göra ett showcase inför journalister och fans på Playhouse Teater. I samband med det mötte Kulturbloggen upp honom för en intervju. Du har tidigare öppnat för bland annat Ben Howard i Stockholm. Vad minns du från det?…

Fortsätt läsa…

16 februari, 2016

Miya Folick: ”När jag spelar en låt, då existerar jag helt i den låtens värld”

“I guess I’ll write you a love song, cuz I got drunk and told you how I really feel about you.” Med de raderna inleds en av förra årets å ena sidan mest banala, men samtidigt mest mänskliga poplåtar. Bakom låten hittar vi den Los Angeles-baserade låtskrivaren Miya Folick. Med en förkärlek för alternativrock och en emotionell råhet som för tankarna till artister som Sharon Van Etten, Daughter och Cat Power har hon under 2015 radat upp det ena lilla mästerverket efter det andra. På hennes debut-EP, Strange Darling, som släpptes i december är alla låtarna äntligen samlade. Det är…

Fortsätt läsa…

27 januari, 2016

Möte med Petter Ericson Stakee från Alberta Cross

Skribent:

Diametern på det runda bordet hos skivbolaget är så tilltagen att det för två personer blir onaturligt hur man än placerar sig. Sitter man mitt emot varandra blir det som att sitta i varsin kortände av ett 20-personers middagsbord på nobelfesten. Jämte varandra ger känslan av debattpanel. Vi låter till sist en stol stå tom emellan oss och kan således både sträcka på benen och avspänt prata över varsin spann till kaffemugg. Och pratar gör vi. Åtminstone den ene av oss. Petter Ericson Stakee, under många år ena motorn – numera ende motorn sedan bundsförvanten Terry Wolfers lämnade bandet – i Alberta Cross, är hemma i Sverige för att prata om det självbetitlade…

Fortsätt läsa…

24 januari, 2016

Inför P3 Guld: En intervju med programledaren Tina Mehrafzoon

Den 16 januari arrangeras den fjortonde upplagan av P3 Guld. Totalt är 30 artister nominerade i nio olika kategorier. Tina Mehrafzoon axlar återigen rollen som programledare för galan som, precis som förra året, äger rum på Scandinavium i Göteborg och för första gången någonsin direktsänds i både P3 och SVT1. Kulturbloggens Jonatan Södergren ringde upp henne inför musikfesten. Förra året ledde du P3 Guld tillsammans med Kodjo Akolor. I år gör du det på egen hand. Tar du med dig någon lärdom från förra årets gala? – Kodjo är väldigt rutinerad. Rent uppladdningsmässigt så har jag lärt mig saker från honom. Ta det…

Fortsätt läsa…

13 januari, 2016

Upplev Olivia Bergdahls ordkonst

Skribent:

EN POET står det på Olivias visitkort. Med stora bokstäver på röd botten. Efter diktsamlingen ”Demo” 2007 har hon nu publicerat sin första roman; ”Efter ekot.” Boken är en berättelse om kärlek, tillit och makt och har fått fina recensioner. Redan som 12-åring stod denna unga poet på scen. Det var på Poetry slam i Göteborg. 2008 ställde Olivia upp i ett världsmästerskap där hon kom fyra och tog hem titeln som världens bästa kvinnliga estradpoet! Nu är hon 26 år och hennes språk kommer att låta allt starkare. En mörk och kall decemberkväll 2015 signerade Olivia sin nya bok.…

Fortsätt läsa…

Q&A med Sudakistan

Under de senaste åren har Sudakistan med sin kombination av högenergisk punk och latinska rytmer gjort mycket väsen av sig på Stockholms musikscen. I vintras släpptes äntligen deras debutalbum Caballo Negro. Kulturbloggen ställde några frågor till deras trummis, Barra, eller Juan Jose Espindola som han egentligen heter. Det har gått tre år från det att ni släppte er första singel, El Movimiento, till det att ni nu släpper ert debutalbum, Caballo Negro. Vad har ni gjort under den här tiden, och på vilka sätt har bandet utvecklats sedan dess? – El Movimiento var vår första inspelning tillsammans med två andra låtar. Tack…

Fortsätt läsa…

25 december, 2015

Basia Bulat: ”Jag ville inte göra samma sak om och om igen”

Skribent:

Träffar du någon gång Basia Bulat får du passa dig så att du inte helt uppslukas av hennes egenartat positiva utstrålning och varma person. Vissa bara har det. Eller, passa dig… Det är ju inget man behöver lida av som så, mer än möjligen av att tankarna under de närmast påföljande timmarna är upplåsta av hennes skratt, vad hon sagt, hur hon fängslar. Kanadensiskans hela uppenbarelse får dig att känna dig speciell i hennes sällskap. Lite som hennes musik gör, fast i mer uppsluppen kontext. Bulat släpper i mitten av januari sin fjärde fullängdare Good Advice och likt föregångaren, den hyllade Tall, Tall Shadow, präglas den kraftigt…

Fortsätt läsa…

11 december, 2015

Stockholms filmfestival: This is England-skådespelarna om 90-talet, ravefester och The Stone Roses

Nästan tio år har gått sedan vi först lärde känna Shaun, Milky och de andra vilsna arbetarklassungdomarna i Shane Meadows mästerverk This is England som utspelar sig 1983. Sedan dess har det hunnit komma ytterligare tre miniserier, den senaste – som utspelar sig 1990 och har svensk premiär på Stockholms filmfestival – går att streama i sin helhet via C More från och med den 1 december. Kulturbloggen träffade Thomas Turgoose (Shaun) och Andrew Shim (Milky) på Hotel Kungsträdgården. Efter att ha spelat de här karaktärerna i så många år, känns det som att ni utvecklats med dem? Andrew: Vi har…

Fortsätt läsa…

21 november, 2015

Hinds: ”Tricket är att dricka mycket sangria”

Skribent:

Det är inte längre en fråga om, utan när Hinds får sitt stora genombrott. Med sin smittsamma garagepop och mottot “vår skit, våra regler” har de på mindre än arton månader hunnit bli ett av de mest spännande banden att följa. NME har kallat dem “Europe’s most exciting new band”, och som enda spanska band har de spelat på Glastonburys stora scen. De har även vunnit över de medvetna besökarna på Iceland Airwaves och Pitchfork Paris. Deras debutalbum, Leave Me Alone, släpps den 8 januari. När Kulturbloggen ringer upp Ana Garcia Perrote, en av två sångare och gitarrister, den andra heter…

Fortsätt läsa…

9 november, 2015

Q&A med albumaktuella Nicole Sabouné

Inspirerad av postpunk, London och tidigt 80-tal introducerade sig Nicole Sabouné med sitt debutalbum, Must Exist, för lite mindre än två år sedan på den svenska musikhimlen. Nu återvänder hon med sitt andra album, Miman, som släpps via nya skivbolaget Woah Dad den 6 november. Vi passade på att maila lite med henne inför albumsläppet. Jämfört med ditt debutalbum, Must Exist, som ändå var lite mer pop-orienterad så känns det som att Miman fixerar ännu mer på en ljudbild; inte sällan industriell och kryddad med lite orientaliska melodier. Kan du berätta lite om vad du hade för vision när du påbörjade…

Fortsätt läsa…

26 oktober, 2015

Weyes Blood: ”Det är lätt att bara vandra iväg”

Skribent:

Förra årets mest förbisedda album är möjligtvis The Innocents, den New York-baserade singer/songwritern Natalie Merings andra fullängdare som Weyes Blood. Efter en tids tystnat återvänder hon den 9 oktober med nya EP:n Cardamom Times, och i december besöker hon Skandinavien för spelningar i Oslo och Köpenhamn. Kulturbloggen mailade lite med henne. Cardamom, det första smakprovet från din kommande EP, Cardamom Times, är en av mina favoritlåtar från i år. Kan du berätta lite om hur den låten kom till? – Den låten handlar om att dejta pretty boys med ett rykte av flyktiga romanser. Någon du i förväg vet bara är…

Fortsätt läsa…

Mattias Alkberg: “Min dröm är att alla ska dö samtidigt”

Mer än tjugo år har gått sedan Luleå-sonen Mattias Alkberg debuterade med The Bear Quartet, men än idag är han ständigt aktuell. Så sent som förra året släppte han punkalbumet Södra Sverige, och nu är det dags igen. Det väsensskilda albumet Personer, som släpps den 11 september, kom till på Fårö efter att han hade fått Ingmar Bergman-stipendiet och fick spendera tre veckor i ett av den legendariske filmregissörens hus för att skapa något. På vilket sätt inspirerade miljöerna på Fårö ditt skapande? – Inte så mycket egentligen. Jag kom dit, så var det kolsvart. Jag var lite mörkrädd först.…

Fortsätt läsa…

9 september, 2015

Urban Cone: “Vi har precis upptäckt mimosa”

Med sitt andra album, Polaroid Memories, i ryggen har Urban Cone turnerat världen runt. På Popaganda gjorde de en efterlängtad spelning på hemmaplan. Kulturbloggen mötte upp alla fem medlemmarna – Rasmus Flyckt (sång/synth), Magnus Folkö (trummor), Tim Formgren (gitarr), Emil Gustafsson (sång/bas) och Jacob William Sjöberg (synth) – efteråt. Hur kändes det att spela hemma i Stockholm igen? Tim: Det händer inte så ofta att vi spelar i Stockholm längre, och det är så jävla kul att spela här hemma, så det kändes skitbra. Bra väder och sjukt peppad publik. Magnus: Det är vårt sista gig på väldigt länge. Det…

Fortsätt läsa…

1 september, 2015

Maja Francis: ”Jag vill alltid fly från verkligheten”

Maja Francis är just nu aktuell med singeln Space Invades My Mind som hon har skrivit ihop med Veronica Maggio. Hon inledde även Popagandafestivalens andra dag. Kulturbloggen mötte upp henne efter spelningen. Hur kändes spelningen? – Jag är fortfarande i chock över att det var så mycket folk. Och de här tjejerna som stod längst fram med blomkransar och glitter, som sjung med. Det är första gången det har hänt. Det kändes overkligt och magiskt. När du körde på Way Out West pre-partyt på Södra Teatern tidigare i år kastade du ut glitter i publiken. Om det inte fanns några…

Fortsätt läsa…

30 augusti, 2015

U.S. Girls: “Alla säger samma sak och ingen säger egentligen något”

U.S. Girls är ett namn som väcker många associationer. I själva verket rör det sig om en person, Meghan Remy, och hon bor inte ens längre kvar i USA. Hon har kallats “avant-pop deconstructionist” och hennes musik, som även i sina mest poppiga ögonblick sköljs av en mörkt surrealistisk slöja, är så långt ifrån bilden av amerikanska high school-tjejer som spelar volleyboll på stranden du kan komma. Snarare låter det som något som skulle kunna spelas på radion när några karaktärer i en David Lynch-film åker längs motorvägen på natten. Den 25 september släpps hennes nya album, Half Free, och…

Fortsätt läsa…

18 augusti, 2015

Baio: ”De här låtarna kändes aldrig som att de skulle ligga på en Vampire Weekend-skiva”

Skribent:

Är man en fjärdedel av ett av världens populäraste indieband kanske det kunde räcka. Men för Chris Baio, bandets basist, har de senaste åren kommit att bli ett långt samlande av låtar som aldrig varit aktuella för Vampire Weekends skivor eftersom låtskrivarrollen delas av sångaren Ezra Koenig och multiinstrumentalisten Rostam Batmanglij. När bandet så gjorde uppehåll efter 2013 års Modern Vampires of the City kunde Baio äntligen satsa fullt ut på sina egna förehavanden och nu skördar han – och vi – frukten av en fem år lång process i form av första riktiga soloalbumet The Names. När jag når…

Fortsätt läsa…

« Föregående sida Nästa sida »