Teaterrecension

Varmt och vemodigt när hjälte hedras i Wollters sista roll – Driving Miles på Göteborgs Stadsteater

Skribent:

Driving Miles Av Henning Mankell Regi Eva Bergman Scenografi och kostym Tofte Lamberg Premiär 12 februari 2016, Goteborgs stadsteaters stora Scen Jag har upplevt denna monolog – impregnerad med avskalad jazz – en gång tidigare. 2012 under påskhelgen gästades lunchteatern i Göteborgs största teaterhus av Magnus Nilsson, Olle Steinholtz och Johan Setterlind. Magi uppstod i detta intima format! Då råkade jag efteråt byta några ord med min vän Bernt Andersson, som befann sig i publiken. I somras började förberedelserna för en utvidgad uppsättning på stora scen, nu med fler musiker och Sven Wollter som berättare. I oktober dog upphovsmannen Henning…

Fortsätt läsa…

13 februari, 2016

Tankar om föreställningen Taktiska meditationer

Skribent:

Taktiska meditationer – ett gästspel av Nyxxx på Turteatern, premiär den 11 februari 2016 Meditationens huvudsakliga syfte i de flesta fall är att befria hjärnan och känslan från intryck för att ge någon form av vila och harmoni. I kvällens s.k. föreställning skapades lite mer förvirring för en vad de flesta skådespel brukar ge. Vi är vana vid tydligare ramar för en upplevelse. Men det var nog ett av syftena att bryta mot alla konventioner och genom någon form av nytänkande, ge en annan form av befrielse. En befrielse som behöver en viss typ av motstånd först. Så vad var…

Fortsätt läsa…

12 februari, 2016

Den stora ensamheten: Svårtolkad monolog om en världsförbättrare

Skribent:

Den stora ensamheten Av Johan Friberg Urpremiär 6 februari på Folkteatern, Göteborg När det känns motigt att recensera skjuter jag skrivprocessen framför mig. Detta är ett sådant tillfälle. En knapp timmes monolog om solidaritet och terrorhot borde bli jätteintressant. Ändå famlar jag efter orden dygnet efter urpremiären på Folkteaterns lilla scen. Beror det på recensenten nedtyngd av fyra jobbnätter eller är orsaken en produktion som inte nådde fram? Mångsidige Johan Friberg står för regi och idé. En gång på teaterträff hos frigruppen Tamauer hade vi ett givande samtal. Konversationen utgick från att jag var vittne till en sällsynt skrattparoxysm han…

Fortsätt läsa…

7 februari, 2016

Rapport från premiären av Sagan om den lilla farbrorn på Boulevardteatern

Skribent:

Sagan om den lilla farbrorn Av Barbro Lindgren Regi Roger Westberg Scenografi John Söderberg Musik Lars-Erik Brossner Dramatisering Lars-Erik Brossner och Tomas von Brömssen Premiär på Boulevardteatern, Stockholm, 6 februari 2016 Detta är en helt underbar föreställning, ren magi! Finurligt iscensatt och med oväntade infall. Det är ömsint, vackert och humoristiskt. Djupt mänskligt. Egentligen så dystert om ensamhet, men i motsats till mycket i det verkliga livet, slutar berättelsen i hoppfullt ljus. Den mycket unga publiken deltar med kommentarer och skratt, medkänsla och engagemang. Jag är förbluffad över hur väl barnen förstår och sitter lyssnande. Det är rörande att se…

Fortsätt läsa…

King Lear på Det Kongelige Teater: En glödande rubin doppad i arsenik

Skribent:

King Lear Av William Shakespeare. Regi och översättning: Peter Langdal Scenografi och kostym: Karin Betz. Det Kongelige Teater, Skuespilshuset Premiär 5 februari 2016 När Peter Langdal tar sej an Kung Lear, Shakespeares största jakobsbrottning, får vi en juvel, ett oförglömligt mästerverk, i egen översättning. Se den ni som har chansen! Stilteater i historiska kostymer, men där finns intet damm, allt är stålblankt. Och se en tolkning av huvudrollen ni aldrig kommer att glömma, nånstans mellan… Iwar Wiklander och Orson Welles. Tommy Kenter, folkkär komiker som ersatt teaterns Grand Old Man Henning Jensen ,visar att komiken är tragikens fostermor, han ger…

Fortsätt läsa…

Tankar efter premiären av Pussy Riot på Dramaten

Pussy Riot – en punkbön Av Irena Kraus Regi Malin Stenberg Punk- och rebellrörelsen Pussy Riot är välkänd i väst – och i Dramatens uppsättning får vi följa tre unga kvinnor, aktivister i Pussy Riot, ett drama skrivet av Irena Kraus och är baserad på den ryskamerikanska journalisten Masha Gessens bok Ord kan krossa betong. Dramat griper tag i mig, det är skrämmande att få denna rättsröta som råder i Ryssland, ett land som vi gränsar till med Östersjön emellan. Huruvida det var rätt gjort av Pussy Riot att göra ett perfomance i en kyrka kan diskuteras. Många svenska sympatisörer…

Fortsätt läsa…

6 februari, 2016

Tankar om Riksteaterns uppsättning av En druva i solen

Skribent:

En druva i solen Regi: Josette Bushell-Mingo Översättning: Lisbeth Grönlund Scenografi-kostym: Lotta Nilsson Riksteatern i Hallunda den 5 februari 2016 I den här Broadway klassikern möter vi i Chicago den afroamerikanska familjen Younger som lever trångbott, men långt bort ifrån varandras drömmar. Morfadern lever som en förebild moraliskt, trots sin bortgång, och stoltserar genom ett heroiskt fotografi i scencentrum. Mormodern (Lena) är familjens överhuvud med ett stort arv på lut. Trots att hon är mest lämpad att driva familjens önskemål framåt så lämnar hon, i enligt 50-talets norm, över ansvaret till sonen. Hon skulle vara den ultimata ledaren eftersom hon…

Fortsätt läsa…

En rackarns långhelg – varm och mjuk fars som skulle passa perfekt som film

En rackarns långhelg Av och regi Maria Blom Scenografi Sören Brunes Kostym och mask Patricia Svajger Premiär på Klarascenen, Stockholms stadsteater, 30 januari 2016 En varm föreställning om en medelålders kvinna som alltid varit duktig och snäll och som en dag vågar bryta sitt duktiga mönster och göra något som sätter igång flera förändringar. En fars som bryter mönstret och inte handlar om det gamla vanliga med förvecklingar när några par missförstår varandra. Istället är två medelålders systrar och deras relation och ett gäng flyktingar i fokus. Bibbi är en medelålders kvinna vars liv har gått i stå. Hon bor…

Fortsätt läsa…

31 januari, 2016

Tankar om föreställningen: April i Anhörigsverige

Skribent:

April i Anhörigsverige Urpremiär 23 januari på Lilla scenen Av Susanna Alakoski Regi och dramatisering Monica Wilderoth Kostym Monica Wilderoth Föreställning som recenseras: den 27 januari 2016, på Lilla scenen Stockholms stadsteater Det är ofta i dagens samhälle som vi får höra om disfunktionella familjer på ett sådant sätt att man nästan inte känner sig berörd. Man diskuterar det alltid statiskt på ett sådant vis, att det känns väldigt avlägset och nästan knappast sker. Man får det att låta som om det enbart är narkomaners barn som egentligen far illa. I den här uppsättningen blir man drabbad av den ångest,…

Fortsätt läsa…

28 januari, 2016

Jag var här först – En pärla om vingklippta kvinnor

Skribent:

Jag var här först – del 1 i Roadtrip i regionen av Kristian Hallberg Folkteatern, Göteborg Premiär 27 januari 2016 Flyttar romer runt på grund av ryktesspridning eller beror på det på något annat? Detta är en central frågeställning i Kristian Hallbergs nya kortpjäs, första av tre i projektet Roadtrip i regionen. Uppmärksammade utställningen Vi är romer på Göteborgs Stadsmuseum var en utgångspunkt i skrivandet. Att den knaggliga dialogen mellan två omaka individer, som båda vistas i utanförskap, äger rum just i Lilla Edet är ingen slump. Dramatikern ville insupa stämningar i västsvenska orter där SD har starkt fäste. Hallberg…

Fortsätt läsa…

Tankar om ”Daidalos och Ikaros” på Teater Sagohuset i Lund

Skribent:

Daidalos och Ikaros Av Dario Fo Regi: Björn Granath Premiär på Teater Sagohuset, Lund, 24 januari 2016 Hybris, mod eller frihetens rena skära glädje? Hur vi ser på Ikaros beror helt och hållet på perspektivet. Teater Sagohuset sätter tänderna i Dario Fos monologförestälkning, Daidalos och Ikaros, grundad på en klassiker från den grekiska mytologin. Daidalos var en uppfinnare som byggde en labyrint avsedd att såväl fängsla som skydda Minotauros. Labyrinten till trots lyckas Theseus döda Minotauros. Daidalos hamnar i onåd hos den enväldige härskaren och spärras tillsammans med sin son Ikaros in i sin egen labyrint. Daidalos konstruerar vingar åt…

Fortsätt läsa…

25 januari, 2016

King Lear med Marie Göranzon som kungen – gör en mänskligare kung

King Lear Av: William Shakespeare Översättning: Britt G Hallqvist Regi: Linus Tunström Scenografi/kostymtecknare: Bettina Meyer Kompositör: Rikard Borggård Uppsala stadsteater, Stora Scenen Premiär: 23 januari 2016 En mäktig och välbärgad man är på sin ålders höst. Han har tre döttrar och vill fördela sin makt och sina ägodelar mellan sina tre döttrar och själv dra sig tillbaka. Han får den idiotiska idéen att uppmana sina döttrar att bevisa vem som älskar honom mest. Han gör det, fångad i fåfänga och har tänkt att den finaste delen av allt han äger ska gå till yngsta dottern, som är hans favorit. Vad…

Fortsätt läsa…

24 januari, 2016

Kongo – En pjäs om Sverige: Scenografin gav en väldigt intressant och unik tolkning kring hur vår vardag kan rasa samman

Skribent:

Kongo – en pjäs om Sverige Av: Johanna Emanuelsson Regi: Oskar Thunberg Scenografi: Sören Brunes Ljus: Lina Benneth Kostym: Ulrika van Gelder Musik: Dror Feiler Lumor och Teater Tribunalen Föreställningen den 14 januari 2016 Att en svensk ska kriga i ett annat land eller ens råka ut för en olycka utomlands är något vi varit ganska ovana vid. Svensken lever i en falsk skyddad såpbubbla som dock sällan spruckit. Åtminstone är det så för dem av oss som enbart levt med den svenska lumpen, där män och få kvinnor fått lekt krig. Men med FN och bland annat Kongo, fick…

Fortsätt läsa…

15 januari, 2016

Kontrabasen – Gunnarson är lysande

Skribent:

Kontrabasen Av Patrik Süskind Översättning: Hans Axel Holm Regi: Fredrik Gunnarson Nypremiär på Intiman, Malmö Stadsteater, 9 januari 2016 Jag måste erkänna att jag är svag för monologer. Det krävs så mycket av manus, regi och skådespelare för att göra en bra monolog. Det finns inget att gömma sig bakom, ingen att falla tillbaka på vid en dålig dag. En bra monolog är alltid en bra pjäs. Å andra sidan blir en dålig monolog en extremt dålig pjäs. Kontrabasen är en väldigt bra monolog. Fredrik Gunnarsons karaktär är fast anställd kontrabasist vid stadens symfoniorkester. Kontrabasen är hans existens, men han…

Fortsätt läsa…

10 januari, 2016

Gynoides på Orionteatern: Feministisk akrobatik i världsklass

Skribent:

Gynoides på Orionteatern, Stockholm. Regi och koncept: Marie-Andrée Robitaille. ”GYN♀IDES – CIRCUS FEMALE INTELLIGENTSIA” kallar sig själva för en modern cirkusföreställning och visserligen sker den avancerade akrobatiken i en manege, men här böjer, tänjer och skruvar de sex unga kvinnorna på gränserna. Det hänger bokstavligen på håret! Mina tankar går självklart även till Cirkus Cirkörs enastående prestationer. Det är vackert, skickligt och stilrent med perfekt timing. Ljussättningen är varmt mjuk och bildar en ”nära-huden-upplevelse.” Suggestiv musik och effektiva ljudeffekter gör helheten visuellt stark. På scenen utför ett helgjutet kollektiv prestationer som tar andan ur åskådaren. Vi bjuds in i ett fiktivt…

Fortsätt läsa…

Allrakäraste Syster – Scenen sprakar av färger och upptåg

Skribent:

Allrakäraste Syster Av Astrid Lindgren Komposition, sång och musikalisk ledning: Sofia Thelin Regi: Ola Hörling Urpremiär på Malmö Live, 8 januari 2016 I Barbros familj finns Pappa som tycker bäst om Mamma och Mamma som tycker bäst om Barbros lillebror. Barbro har emellertid en hemlig tvillingsyster, Ylva-li, som bara tycker om Barbro. Ylva-Li är drottning i Gyllene salen som ligger i land som bara kan nås genom hålet under Salikon, rosenbusken. När Barbro får veta att Salikons rosor en dag kommer att vissna blir hon förtvivlad. Den dagen försvinner Ylva-li och Barbro kan aldrig mer återvända till Gyllene salen. Föreställningen…

Fortsätt läsa…

Starkt kvinnokollektiv på Boulevardteatern

Skribent:

Tusen och en natt på Boulevardteatern, Stockholm Manus & Regi: Ulf Evrén. Tolv elever från Boulevardteaterns teaterskola, årskurs 3, ger järnet med glöd och energi, i ett svart drama om död, passion – och styrka. Men innan föreställningen rör sig skådespelarna bland den förväntansfulla publiken i foajén. Här sitter man inte och ugglar i logen! Bakom sminket andas värme och avspänd koncentration. Det bjuds karameller och det ger en fin inledning på kvällen. Därefter följer eleverna med oss in i bänkraderna innan spelet kan börja. Den unga kvinnan Sheherazade är fullkomligt orädd. Sultanens hustru har varit otrogen och som hämnd…

Fortsätt läsa…

Taoub på Subtopia i Alby – Lekande kroppsglädje som värmer

Skribent:

Taoub Marockansk cirkus på Hangaren Subtopia i Alby, Botkyrka Regi Aurélien Bory Produktion Sana El Kamouni Det är lätt att ryckas med i föreställningen Taoub (= väv) som spelas av den marockanska gruppen Le groupe acrobatique de Tanger. Associationer till sand, hav och fri lek skapar en närhet till akrobaterna. Här gäller naturlagarna. Är man lätt får man flyga, är man muskulös får man bära. Oemotsagt råder en slags kropparnas hierarki. Som i barndomens lekar, när det bara blir som det blir. Kanske är det något den franska koreografen och regissören Aurélien Bory tänkt på. Eller gruppmedlemmarna själva, som började…

Fortsätt läsa…

Tankar kring föreställningen av ”En uppstoppad hund” på Klarascenen

Skribent:

En uppstoppad hund Av Staffan Göthe Regi Olof Hanson Biträdande regi Malena Hallerdt Scenografi Anna Heymowska Kostym Zofi Nilsson Ljus Johan Sundén Mask Maria Lindstedt Musik Stefan Johansson Premiär lördag 12 december 2016 på Klarascenen, Stockholms stadsteater Föreställning som recenseras: 16 december 2015 När man är hundälskare är det svårt att tänka sig att ens bästa vän någon gång ska tas ifrån en. Även om man vet att hundens år är räknade 7/1 år, så är tanken att stoppa upp honom för att på så vis ha kvar honom i ens liv, inte bara morbid utan också hycklande falskt mot…

Fortsätt läsa…

17 december, 2015

En fröjdefull jul på Göteborgs Stadsteater – Roligt frosseri i misslyckanden

Skribent:

En fröjdefull jul på Göteborgs Stadsteater Av Alan Ayckbourn Översättning Göran O Eriksson Regi Stefan Metz Scenografi Sean Mackaoui Är osäker på om jag sett Sir Alan Ayckbourn spelas i Sverige. Vet däremot bestämt att jag sett Time and time again och Confusions på engelsk mark, vilket hände när jag var språkstudent i två omgångar för mer än trettio år sedan. Den produktive 76-åringens oromatiska komedier testas först på egen teater, hamnar därefter i London och går sedan på expprt. Man kan fråga sig varför landets två största stadsteatrar sätter upp samma pjäs under samma säsong (En fröjedfull jul spelas ännu…

Fortsätt läsa…

12 december, 2015
« Föregående sida Nästa sida »