Teaterrecension

Dylansällskapet – rolig men också tragisk, komisk och tragikomisk

Skribent:

Dylansällskapet Av Dennis Magnusson Regi Dennis Sandin Scenografi Sven Haraldsson Kostym och mask Patricia Svajger Ljus Ulf Englund Ljud Lisa Norman Musik Mikael Svanevik – premiär på Lilla scenen, Stadsteatern 24 september 2016 Vänskap mellan män är något som jag tror både män och kvinnor ibland funderar över. Inte för att vi inte tror att den finns, utan för att kvinnors vänskap (med både män och kvinnor) på något vis verkar vara självklarare än mäns relationer med varandra. Jag har ingen statistik som är säkerställd på något vis, men det jag hör från både män och kvinnor i min vänskapskrets…

Fortsätt läsa…

25 september, 2016

Petra von Kants bittra tårar – En studie i makt och mänsklighet

Skribent:

Petra von Kants bittra tårar Av Rainer Werner Fassbinder Originalets titel: Die bitteren Tränen der Petra von Kant Översättning: Lars Bjurman Regi och bearbetning: Anna Bergman Premiär: Intiman, Malmö stadsteater, 23 september 2016 Petra von Kant är en framgångsrik modetecknare. Hon är frånskild, har en dotter som går på internatskola och bor i en elegant lägenhet i en okänd tysk stad. Vi möter Petra redan i teaterns foajé. Mitt under förminglet dyker hon upp. Plötsligt står hon på garderobsdisken och hon fullkomligt äger, inte bara lokalen utan även församlingen. Hon vet att hon är världens centrum och hon älskar det.…

Fortsätt läsa…

24 september, 2016

Doktor Glas – rapport från nypremiären

Skribent:

Doktor Glas Bearbetning Allan Edwall Regi Peder Bjurman och Krister Henriksson Scenbild Peder Bjurman Ljus Linus Fellbom Musik Leif Jordansson Peruk och mask Sofia Ranow Boix-Vives Nypremiär, Dramaten 17 september 2016 Det krävs ganska mycket av en publik för att hålla koncentrationen på scenen i 75 minuter i sträck, även om det är på Dramatens stora scen. När det dessutom visar sig att det är en ensam skådespelare som ska driva handlingen framåt,kan man bli lite tveksam. Däremot är det ju så att om man kan sin Hjalmar Söderberg (1869-1941) så borde det inte bli ett större problem. Dramat kräver…

Fortsätt läsa…

19 september, 2016

Ytterst sevärd diabolisk metateater – Mephisto på Göteborgs Stadsteater

Skribent:

Av Klaus Mann Dramatisering: Ariane Mnouchkine Regi och bearbetning: Pontis Stenshäll Scenografi och ljus: Johan Bergman Premiär: Stora scenen 17 september 2016 foto Ola Kjellbye För trettiofem år sedan såg jag Mephisto på vita duken, den första filmen från Ungern att belönas med en Oscar. Att nya styret i just detta land med rätta hudflängs i  programmet, kan  ses som ett utslag av ödets grymma ironi. Hur kan en motståndsman förvandlas till medlöpare är den grundläggande frågeställningen som varvas med funderingar på teaterkonstens syfte. Vad ska spelas och för vem? Låt mig omgående påpeka att  denna uppsättning är invecklad, har olika lager, är inte…

Fortsätt läsa…

18 september, 2016

Tankar om ”Gräs” på Marionetteatern

Skribent:

Gräs Koreografi och iscensättning Claire Parsons Scenografi Anna Nyberg Kostym Bitte Palm Mask Gunilla Pettersson Ljus Olof Carlsson Kompositör Mikael Svanevik Dockor Kay Tinbäck Du Rées Dockteaterinstruktion Helena Nilsson Marionetteatern, Stadsteatern i Stockholm, premiär 16 september 2016 Jag är uppvuxen med talesättet ”gräset är alltid är grönare på andra sidan” det vill säga att man aldrig är nöjd och belåten med det man har närmast sig. Därmed är det alltid bättre någon annanstans än där du står. Det är en väldigt cynisk och tråkig inställning kan man tycka, men helt fysiskt är det hållbart. Det gröna närmast dig (där du…

Fortsätt läsa…

17 september, 2016

Tankar om Othello på Orionteatern

Skribent:

Othello Regi Oskar Thunberg Scenografi/Kostym Hanna Cecilia Lindkvist Orionteatern premiär den 11 september 2016 Att förstå sig på Shakespeare om man inte är kulturbiten är inte en lätt match. Har man dessutom valt att utgå från en översättning med liten modernisering, kanske språket skräms endel. Att föreställningen med paus dessutom tar 3 timmar, kanske fördriver den som är van vid mer lättsmälta kulturaktiviteter. Känner man dessutom inte till grundhistorien, så kanske man blir lite vilsen och förvirrad ibland – för det är inte alltid helt lätt att förstå mängden av karaktärer som springer in och ut för att skapa laddningen…

Fortsätt läsa…

12 september, 2016

Tankar om ”Mormor jag vet att du är i himlen, men har du en timme?”

Skribent:

Mormor jag vet att du är i himlen, men har du en timme? Av och med William Spetz Regi och dramaturg Åsa Lindholm Scalateatern, Premiär den 8 september 2016 Nog är det så att man ofta tror att väldigt roliga människor, alltid är skojiga (eller åtminstone tror att de är kul) eller att de faktiskt inte har något som helst djup. Fyndigt gör de det de kan och sedan, får det vara bra. För inte kan det vara så att man behärskar alla aspekter från klara, färdiga och gå? Kan man gråta lika självklart som man kan ”fula sig”? Att…

Fortsätt läsa…

9 september, 2016

Klaga månde Elektra – storartat upplevelse

Klaga månde Elektra Mourning Becomes Electra/Sorga kler Elektra Regi Eirik Stubø Förställningar: 3 och 4 september, Elverket Speltid: 3 timmar och 15 minuter inklusive två pauser Eugene O’Neills familjedrama är baserat på den grekiska tragedin Orestien och utspelar sig under det amerikanska inbördeskriget. Intrigen hos Aiskylos följs noggrant, men där antikens dramatiker speglar fundamentala förändringar i den atenska statsstaten är det hos O’Neill det tidiga 1900-talets intresse för psykoanalysen och det undermedvetna som ger handlingen dramatisk tyngd. ”Likväl sitter vi där med en känsla av lycka – över att ha sett storslagen, genomarbetad och helstöpt teater” skrev Vårt Land. När…

Fortsätt läsa…

5 september, 2016

Fadren – Mustig könskamp på Klarateaterns scen

Skribent:

Fadren  Av August Strindberg Regi: Mellika Melouani Scenografi: Lars Östbergh Kostym: Maria Geber Ljus: Bengt Gomér Mask: Ulrika Ritter Ljud: Michael Breschi, Håkan Åslund Musik: Kajsa Grytt  Premiär 2 september 2016 på Klarascenen, Stockholms stadsteater Öppningsscenen är smått absurd. Den starke mannen, Strindbergs ryttmästare i stram officersuniform, sitter stel och allvarlig på en stol i en borgerlig salong medan pigorna runt honom städar sig till orgasm. Han avbryter till slut irriterat och in kommer i stället pastorn, som i broderligt samspråk ska hjälpa honom med råd rörande den besvärliga hustrun. Strindbergs idéer möter samtiden i Klarateaterns uppsättning av Fadren. Pjäsen…

Fortsätt läsa…

3 september, 2016

Soppteater: En tröst i hösten – lagom melankolisk revy

Skribent:

En tröst om hösten En revy i tiden – av Adde Malmberg Regi Adde Malmberg Premiär 2 september 2016 på Klara Soppteater Hösten är här, även om det hittills varit en mild och varm september. Men hösten är här, om inte annat märks det på att kvällarna mörknar tidigare och det finns en viss kyla i morgonluften. Och framför allt: vardagslivet med alla plikter är igång igen. Klara soppteater är verkligen en perfekt teaterupplevelse under lunchtid. Den öppnar 11.45, teatern börjar 12 och slutar vid 13. För den som arbetar inte alltför långt från teatern kan det fungera som en…

Fortsätt läsa…

2 september, 2016

Kamratföreningen Leviathan – Välkommen till sekten

Skribent:

Kamratföreningen Leviathan Koncept och regi: POSTE RESTANTE (Erik Berg, Linn Hilda Lamberg, Stefan Åkesson) Premiär: Inkonst, Malmö, 25 augusti 2016 Jag måste ärligt säga att jag lämnar Kamratföreningen Leviathan med blandade känslor. Å ena sidan tilltalas jag av det originella och innovativa konceptet, å andra sidan tycker jag att detta originella och innovativa koncept ur mitt väldigt subjektiva perspektiv är helt meningslöst. Vi är en liten grupp på sju personer som samlas vid Inkonst i Malmö och körs med bil till en källarlokal någonstans i staden. Där introduceras vi till Kamratföreningen Leviathan, och vi får en tillbringa några timmar tillsammans…

Fortsätt läsa…

Tankar om Bergmans kvinnosyn efter att ha sett Herbstsonate (Höstsonaten)

Herbstsonate (Höstsonaten) Av Ingmar Bergman Regi Jan Bosse Scenografi Moritz Müller Kostym Kathrin Plath Musik Arno Kraehahn Visades under Bergmanfestivalen på Dramaten, stora scenen 28 och 29 september 2016 Deutsches Theater i samproduktion med Schauspiel Stuttgart. Höstsonaten är en västtysk dramafilm från 1978 med manus och regi av Ingmar Bergman. Nu har två tyska teatrar (Deutsches Theater och Schauspiel Stuttgart) i samarbete gjort en teaterversion med duktiga tyska skådespelare. Filmen handlar om en berömd pianist, spelad av Ingrid Bergman. Liv Ullmann och Lena Nyman gör starka rollporträtt som hennes kuvade respektive autistiska döttrar. I smärre roller ses bland andra Gunnar…

Fortsätt läsa…

30 augusti, 2016

Deformerad persona – skicklig överföring av Bergmans film till nutid

Deformerad persona Av Mattias Andersson och Ylva Andersson Regi Mattias Andersson Scenografi och kostym Anna Heymowska Ljusdesign Charlie Åström Peruk och mask Peter Westerberg Urpremiär den 28 augusti 2016, Målarsalen, Dramaten ”Deformerad persona” är för mig den hittills mest imponerande parafrasen eller tolkningen av ett verk av Ingmar Bergman jag sett uppföras. Regissören Mattias Andersson har tillsammans med sin syster Ylva Andersson utgått från Ingmar Bergmans film Persona och skapat texter och ett verk som handlar om människor idag och säger något till människor idag. Deformerad persona är för mig en förbättring av Bergmans verk, för nu bränner det till…

Fortsätt läsa…

28 augusti, 2016

Falla ur tiden på Dramaten – en sorgeritual som griper mig på många plan

Falla ur tiden Bygger på boken Fallen ur tiden av David Grossman Regi Suzanne Osten Översättning Ervin Rosenberg Scenografi och kostym Rikke Juellund Musik och ljud Anders Niska Koreografi Soledad Howe Peruk och mask Lena Bouic Wrange Premiär den 27 augusti 2016, Elverket, Dramaten ”Falla ur tiden” på Elverket på Dramaten i regi av Suzanne Osten är mer än en föreställning, det är mer än ett drama, det är en sorgeritual för var och en som förlorat ett barn. Scenverket bygger på David Grossmans verk ”Fallen ur tiden” och precis som den inte går att placera i något enskilt fack…

Fortsätt läsa…

Den goda viljan – en lyckad överföring av en roman till teater

Den goda viljan Regi Eirik Stubø Scenografi och kostym Kari Gravklev Ljusdesign Ellen Ruge Peruk och mask Mimmi Lindell Premiär den 26 augusti 2016, Lilla scenen på Dramaten Den goda viljan är berättelsen om Ingmar Bergmans föräldrar när de var unga i början av 1900-talet. Regissören har valt att bygga föreställningen på boken, romanen av Ingmar Bergman, istället för att bygga på tv-serien eller filmen. Det är ett bra val, det fungerar utmärkt och blir riktigt, riktigt bra. Trots att föreställningen är nästan fyra timmar går tiden snabbt och det känns aldrig långt. Jag sugs in i berättelsen, in i…

Fortsätt läsa…

27 augusti, 2016

Maratondansen – Spännande allkonstverk om drömmar och rivalitet

Skribent:

Maratondansen Efter en roman av Horace McCoy Regi, koreografi & scenografi Kenneth Kvarnström Kostym Camilla Thulin Premiär 25 augusti 2016 på Stora scenen, Stockholms stadsteater Varför ger man sig in i en maratondans? För att testa sina gränser, för att få erkännande och uppmärksamhet, ekonomisk eller framgångsmässig vinning, kanske av tävlingslusta? Alternativen är många. I kvällens föreställning på Stadsteaterns stora scen är första priset en fast tjänst vid teatern. Med utgångspunkt i romanen ” När man skjuter hästar så” av Horace McCoy skapas ett storartat allkonstverk. Det öses på fritt med alla tänkbara medel. Energin flödar, vi bjuds på konst…

Fortsätt läsa…

26 augusti, 2016

Huset vid nattens ände – en föreställning för inbitna Bergman-fans

Huset vid nattens ände Fritt efter Ingmar Bergman Regi och scenografi Sebastian Hartmann Kostym Adriana Braga Peretzki Ljusdesign Lothar Baumgarte Videodesign Voxi Bärenklau Peruk och mask Melanie Åberg Premiär på Dramaten 25 augusti 2016 ”Huset vid nattens ände” är ett fantasieggande namn på en föreställning. Nog är denna föreställning kreativ så det sprakar om det – fast lite för mycket, för utdraget. Föreställningen är mer ett collage genom Bergmans universum än ett drama. Det är som att ha hamnat i ett drömvärld av den tyske regissören Sebastian Hartmanns syn på Bergman. Det är mycket skrik, mycket ångest och framför allt…

Fortsätt läsa…

Vapenvila – ställer viktiga frågor som det inte går att värja sig emot

Vapenvila Manus: Fredrik Virtanen Regi: Sofia Ledarp Musik av: Theodor Arvidsson Kylin Framförd av: Rennie Mirro Musik av: Theodor Arvidsson Kylin Premiär 19 augusti 2016 Teatern under bron är en briljant idé. Att öppna en teater undre Liljeholmsbron ger en särskild atmosfär åt teatern med den typiska undergroundmiljön, ett område där många av samhällets utslagna håller till. Där om någonstans borde väl det finnas teater och kultur som kan ge människorna nya tanker och energi att ta itu med sina liv. -Teater borde finnas överallt och det borde inte kosta något att gå på teater, sade Filip Adamo till kulturbloggen…

Fortsätt läsa…

19 augusti, 2016

Tankar om ”A midsummer night’s dream” på Parkteatern

Skribent:

”A midsummer night’s dream” – Av William Shakespeare Regi: Neil Rutherford Parkteatern – premiär 21 juli Galärparken/Djurgården If you don’t speak English you might think that a performance by Shakespeare will be a little bit too much? Especially since this performance actually is in English. Men vet du vad!? Du ska gå i alla fall. Självklart är det så att det underlättar om man kan lite engelska och därmed förstår ett och annat härligt anglofiliskt ordskämt som faktiskt inte går att förklara med samma känsla, rymt eller innehåll på något annat språk än just i originalspråk. Men en del av…

Fortsätt läsa…

Kallocain på Teater Reflex, en musikalisk resa i mänskligt mörker

Skribent:

Kallocain av Karin Boye Regi Love Almquist och Eiralin Brook Med teatergruppen Den Nya Generationen, Teater Reflex, Kärrtorp Premiär 16 juni 2016. Ur programpresentationen: ”Leo Kall, kemist i Världsstaten, har uppfunnit sanningsserumet kallocain. Med sitt nya medel hoppas han att alla kvarvarande hinder för statens medsoldater att till fullo uppgå i den stora gemenskapen ska försvinna. Men Leos ambitioner blir störda av både hans chef, Edo Rissen, och hans fru Linda. Ett maktspel uppstår, där Leo, Linda, Rissen och polischefen Vay Karrek alla är inblandade, och Leo slits mellan sin underliggande privatsentimentalitet och den fullständiga lojalitet till staten han eftersträvar.…

Fortsätt läsa…

« Föregående sida Nästa sida »