Skivrecensioner

Skivrecension: Savages – Silence Yourself

Artist: Savages Titel: Silence Yourself Betyg: 5 Första gången jag lyssnar på Savages debutskiva Silence Yourself så koncentrerar jag mig inte. Skivan går i bakgrunden och jag sysslar med annat, tänker på annat. När skivan är slut så tänker jag förstrött att den nog inte var något för mig. Ingenting fastnade. Men några dagar senare så bestämmer jag mig för att ge skivan en andra chans. Först är det samma sak, öppningsspåret Shut Up går i bakgrunden och jag tänker inte så mycket på det. Men sen, när andra låten I Am Here sätter igång, så börjar jag lägga märke…

Fortsätt läsa…

Skivrecension: Vampire Weekend – Modern Vampires of the City

Skribent:

Artist: Vampire Weekend Titel: Modern Vampires of the City Betyg: 4 När både Vampire Weekend och The Strokes samma vecka i mars aviserade sina nya album höll alla stora musikredaktioner på att twittra ihjäl varandra. Sett till fördelningen av tweets banden emellan vann Vampire Weekend på knock, vilket säger något om deras status och förväntningarna som rådde; inga jämförelser i övrigt. Ofta antyds bandmedlemmarna vara bortskämda universitetsslynglar (förvisso numera stadgade 30-nåntingar) från övre medelklassens New York-förorter som i takt med sitt växande renommé fått gå före i trendiga nattklubbsköer. Det må så vara, men även om en artists bakgrund vägs…

Fortsätt läsa…

Skivrecension: Deerhunter – Monomania

Artist: Deerhunter Titel: Monomania Betyg: 4 Under det gångna decenniet har Bradford Cox kommit att bli en av indie-världens mest produktiva unikum, men Monomania - Deerhunters femte album – låter inte riktigt som någonting han har gjort tidigare, varken med bandet eller soloprojektet Atlas Sound. Om hans tidigare verk haft den gemensamma nämnaren att de filtrerat influenser och atmosfärer från kraut, shoegaze och drömpop så är Monomania en tvärvändning åt garagerocken och teman som neonljus, läderjackor och motorcyklar. I intervjuer har Cox själv nämnt Bo Diddley och Hank Williams som influenser för att poängtera att Deerhunter är ett amerikanskt band. Många är…

Fortsätt läsa…

Skivrecension: Mikal Cronin – MCII

Skribent:

Artist: Mikal Cronin Titel: MCII Betyg: 4 Vanligaste definitionen av dagens powerpop brukar vara att den tar melodierna från 60-talets tre stora B (Beatles, Byrds och Beach Boys) och sammanfogar dem med råheten och energin från samma årtiondes garagerock. Mikal Cronin har precis lagom av båda ingredienserna. Genren kan lätt uppfattas som nedlusad av amatörmässiga pojkrumstrubadurer, missförstådda av alla förutom deras egna mammor, men Cronin har faktiskt så mycket som en högskoleexamen i musik, genom vilken han lärt sig komponera och arrangera för multipla instrument. MCII är hans blott andra soloalbum, men 27-åringen från Kalifornien har i över tio år…

Fortsätt läsa…

Skivrecension: Junip – Junip

Skribent:

Artist: Junip Titel: Junip Betyg: 3 Med första fullängdaren Fields kände man att det fanns något lovande över Junip. Något som skulle leda någonstans riktigt bra men som inte infriades. Denna känsla ökade när första singeln, Line of Fire (med en kuslig video) släpptes. Nu var det något stort på gång. Tyvärr, efter att ha lyssnat på självbetitlade skivan Junip (deras andra fullängdare) så är besvikelsen ändå kvar. Det är inte att skivan på något sätt är dålig. Den är bra, men inte mer än bra. Den blir lovande och en fortsatt väntan på nästa skiva som kanske infriar löftena Junip…

Fortsätt läsa…

Skivrecension: Håkan Hellström – Det kommer aldrig va över för mig

Artist: Håkan Hellström Titel: Det kommer aldrig va över för mig Betyg: 5 Med det fenomenala 2 steg från Paradise i ryggen var det precis så här jag var rädd att det skulle låta. Men med facit i hand: himmel, vad glad jag är för att det gör det. I idrottens värld, klyschornas Eldorado, brukar man säga att för varje seger kommer man ett steg närmare ett nederlag. Lite så är det för de svenska artister som når de största framgångarna. För varje lyckat album får du mer att bevisa, mer att leva upp till, i Jante-Sverige. I det läget…

Fortsätt läsa…

Skivrecension: White Fence – Cyclops Reap

Skribent:

Artist: White Fence Titel: Cyclops Reap Betyg: 4 White Fence Cyclops Reap är ett stycke 60-talsbonanza, i ett virrvarr av tilltwistad psych-garagerock och lo-fi. Huvudsakligen skulle Cyclops Reap bestå av låtar som inte fått plats på White Fence äldre LP:s och inte heller på de senaste Family Perfume Vol 1 & 2. Inte helt otänkbart, med tanke på det tempo Tim Presley gör musik. Tre album sedan 2012. Inräknat samarbetet med San Francisco-rockaren, Ty Segall. Albumet inleds med ett par stökiga sekunder som mynnar ut i att Chairs in the Dark tar sig form. Inte direkt studiokrispigt. Nja, snarare ljudet…

Fortsätt läsa…

Skivrecension: Phoenix – Bankrupt!

Artist: Phoenix Titel: Bankrupt! Betyg: 4 Phoenix är tillbaka. I takt med att Versailles-bandet på sina senaste skivor hittat något av en gyllene formel som gör att de oavsett vad de spelar låter som just Phoenix har de förlorat lite av den där genreöverskridande spontaniteten från den nu tretton år gamla debuten United där de hoppade fritt mellan alltifrån skramlig punk till dansant disco. Lika mycket som jag vill sörja över att det inte finns en If I Ever Feel Better, eller varför inte en Everything is Everything, är det en omöjlighet att inte hylla nya klassiker som Entertainment och Chloroform. Bankrupt! är bandets…

Fortsätt läsa…

Skivrecension: Yeah Yeah Yeahs – Mosquito

Skribent:

Artist: Yeah Yeah Yeahs Titel: Mosquito Betyg: 4 Det har gått 10 år sedan New York-bandet Yeah Yeah Yeahs släppte sina första låtar. Till en början var det bara sång, trummor och gitarr. Och det var fantasiskt! De numera seniora Karen O, Nick Zinner och Brian Chase har hunnit med en del sedan 2001. Vem minns inte den brinnande videon till Yeah Yeah Yeahs Gold Lion, Karen O förd guldkreation, signerad Christian Joy. Maps! Ja, Maps. Eller den som någon gång satt sin fot på en nattklubb sedan 2010 och dansat till Heads Will Roll remixad av A-trak. Och nu…

Fortsätt läsa…

Skivrecension: Kurt Vile – Wakin on a Pretty Daze

Artist: Kurt Vile Titel: Wakin on a Pretty Daze Betyg: 4 Den Philadelphia-baserade låtskrivaren är tillbaka efter genombrottet med Smoke Ring for My Halo för två år sedan. Ett album som gavs ut via Matador och inte bara placerade honom bland vår tids mest intressanta singer/songwriters utan även introducerade honom för en bredare publik. Även om låtarna inte är lika direkta den här gången så håller jag Wakin on a Pretty Daze - hans hittills femte fullängdare – som ett minst lika bra album som någon av föregångarna. Låtarna har blivit längre. Mer psykedeliska. Öppningsspåret Wakin on a Pretty Day är till exempel…

Fortsätt läsa…

Skivrecension: James Blake – Overgrown

Skribent:

Artist: James Blake Titel: Overgrown Betyg: 5 Drake gjorde det. Frank Ocean gjorde det också. Båda överträffade sig på sina andra album. Okej, Drake släppte en mixtape-EP innan Thank Me Later och Frank Oceans debut var en mixtape, men ni fattar vad jag är ute efter. Och de överträffade sig själva genom att inte bara höja den musikaliska ribban och förnya två slitna, trötta genrer. Nyckeln till storhet i båda fallen var att de blev personliga. De öppnade den dörr, som på debutalbumen lämnats på glänt, på vid gavel. De blottade sina hjärtan, utan att bli privata och fyllde därmed…

Fortsätt läsa…

Skivrecension: The Knife – Shaking the Habitual

Skribent:

Artist: The Knife Titel: Shaking the Habitual Betyg: 3 Idag är dagen, den är äntligen här. Skivan som alla vettiga människor väntat så länge på. Bara tanken på syskonen Dreijers senaste kreationer har gett mig svettningar sedan det blev officiellt att en ny skiva var på infart. Så nu är den alltså här, Shaking the Habitual med sitt skrikigt rosa omslag. Recensionerna har duggat tätt senaste veckan och min är den senaste och förmodligen sist skrivna. Om och om har jag lyssnat på denna skiva, i alla möjliga situationer och tider på dygnet. Jag har ännu inte helt bestämt mig,…

Fortsätt läsa…

Skivrecension: Merchandise – Totale Nite

Artist: Merchandise Titel: Totale Nite Betyg: 4 Sprungna ur Florida och hemstaden Tampas hardcore- och DIY-scen är Merchandise knappast det första bandet att hämta kraft ur post punken. Deras senaste album Children of Desire släpptes ifjol och lät bitvis som om The Cure skulle framföra de mest dramatiska och desperata partierna från Disintegration i en källarlokal. Låtar som Time, In Nightmare Room och Become Who You Are kretsade kring någon slags romantisk melankoli, men på nya EP:n Totale Nite - som består av fem spår och sträcker sig över trettiotre minuter – är det enklare och det lutar snarare åt det psykedeliska…

Fortsätt läsa…

Skivrecension: The Flaming Lips – The Terror

Skribent:

Artist: The Flaming Lips Titel: The Terror Betyg: 3 Inget band i hela världen är som The Flaming Lips. Okej, det var ingen nyhet. Men oundvikligen är det alltid den första tanke som slår en vid genomlyssning av ett nytt Lips-album. Och nämn ett enda band som går från kult till kommersiellt till att vara både kult och kommersiellt på samma gång. För att vara ett album skapat under dötid vid inspelningarna av fjolårets Heady Fwends (där de samarbetade med Nick Cave, Bon Iver, Erykah Badu m.fl) kan The Terror vara tidernas mest genomtänkta kaos. Eller också är det det inte. I vilket fall som helst: ni som aldrig slutar…

Fortsätt läsa…

Skivrecension: Low – The Invisible Way

Skribent:

Artist: Low Titel: The Invisible Way Betyg: 4 Allmänt betraktade som grundare av den suggestiva slowcore-scenen (som väl egentligen skapades av Cowboy Junkies några år tidigare med The Trinity Session, men i alla fall) är äkta paret Alan Sparhawk och Mimi Parker nu tillbaka med sitt tionde album på dubbelt så många år. Sparhawk berättade i ett pressmeddelande strax före albumet kom ut att The Invisible Way innehåller mer piano (”…piano, lots of piano…and an acoustic guitar…”), och sånger om kampen mot både klassamhälle och droger. Parkers sång får också större plats. Efter lång tids pusslande lyckades Low tajma in…

Fortsätt läsa…

Skivrecension: Justin Timberlake – The 20/20 Experience

Skribent:

Artist: Justin Timberlake Titel: The 20/20 Experience Betyg: 2 Efter suveräna debuten Justified (2002) och den minst lika bra uppföljaren FutureSex/LoveSounds (2006) kom det att dröja ytterligare sju år innan ett nytt alster skulle dyka upp. Av någon outgrundlig anledning har han satsat på filmkarriären, som visat sig vara tämligen intetsägande, när det är musiken som borde vara hans huvudfokus. För det har aldrig rått någon som helst tvekan om att Memphis-gossen är begåvad, jag menar hur djävulskt bra är inte till exempel Like I Love You. Fortfarande Justins stora stund i mina ögon. Musikaliskt har det väl egentligen inte…

Fortsätt läsa…

Skivrecension: Peace – In Love

Artist: Peace Titel: In Love Betyg: 4 Det är så det fungerar, ett nytt band kommer och verkar för en stund ha hela världen framför sina fötter. Just nu är det Birmingham-killarna i Peace som är det bandet med stort B. Åtminstone i popnationen Storbritannien där de redan haft fler spaltmetrar i New Musical Express än vad de flesta andra band ens kan drömma om att få under en hel karriär. De står på randen att bli indiepopstjärnor i en tid då man helst genom att vara svårmodig eller strängt anonym ska skapa någon slags upphöjd mystik kring sig själv. Musikaliskt…

Fortsätt läsa…

Skivrecension: Depeche Mode – Delta Machine

Skribent:

Artist: Depeche Mode Titel: Delta Machine Betyg: 4 När män i 50-årsåldern ger ut sitt 13:e studioalbum ligger begreppet gubbrock kusligt nära till hands. Det är dock inte mycket gubbrock över Depeche Mode. Viljan att hela tiden förnya sig är drivkraften som många andra vid det laget saknar. I rättvisans namn har det väl också lite med instrumentering att göra. Pionjärerna från Basildon har alltid haft en hälsosam rotation i staben omkring sig, så Delta Machine avviker något i och med att Ben Hillier producerar för tredje gången i rad. Skillnaden mellan nya albumet och föregångaren, Sounds of the Universe,…

Fortsätt läsa…

Skivrecension: Steve Mason – Monkey Minds in the Devil’s Time

Skribent:

Artist: Steve Mason Titel: Monkey Minds in the Devil’s Time Betyg: 5 Det är svårt att hitta några argument mot den här skivan. Efter flera fina genomlyssningar finner jag till slut ett litet. Den har ett litet tapp precis efter mitten. Det är några låtar i rad som inte är så där superintagande och intelligenta som de andra. Sen låter jag det gå en dag, lyssnar på skivan igen. Svackan är borta. Det enda som nu finns kvar blir den lite osäkra rappen i More Money, More Fire, men även den slipper i genom i denna dub/pop/folk/elektronikasuccé. Steve Mason, tidigare…

Fortsätt läsa…

Skivrecension: The Strokes – Comedown Machine

Skribent:

Artist: The Strokes Album: Comedown Machine Betyg: 3 Ett intro med den kännetecknande Strokes-gitarren som gör att repeat-knappen slits ut är vad jag tänker på när The Strokes nämns. The Strokes har alltid stuckit ut ur mängden av de många indierockband som existerar i denna värld. Tack vare de där energifyllda, starka, magiska gitarriffen och de intron som gör det helt omöjligt att inte lyssna tills låtens allra sista ton ägt rum, har The Strokes förblivit just The Strokes och sällan blandats ihop med andra indierockband. Det har helt enkelt skapat sig ett eget kännetecknande sound, vilket är svårt i…

Fortsätt läsa…

Nästa sida »