Skivrecension: Hoops – Routines

Artist: Hoops Titel: Routines Betyg 4 Hoops, fyrtetten från det soliga Indiana, kan vid en första lyssning verka gråa och trista, som en blekare kopia av dyster-kvistarna Real Estate. Men ge dem tid och du kommer att bli rikligt belönad. Jag blandar Prefab Sprout, The Clientel och en gnutta brittisk post punk Orange Juice och ut kommer Hoops. Ett band som i sin musik och i sina texter förkroppsligar Sommaren. 
Som perfekt fångar känslan av att sitta på balkongen en varm junikväll med solen i ryggen och rödvinsglaset i hand. Routines, vännerna Daves, Gales, Tevins och Jims första riktiga album,…

Fortsätt läsa…

Åre Sessions når inte ända fram

Åre Sessions är hipster-festivalen Way Out Wests ettriga lillasyster med tillhåll på hotell Holliday Club i Åre by med en fantastiskt utsikt över snöklädda berg. Initiativet ska få skäggiga Stockholms-hipsters från Söderort att vallfärda till fjällbyn för att avnjuta svenskproducerad pop när den är som bäst. Med artister som Veroica Maggio, Little Jinder och The Hives är målgruppen först och främst en yngre publik. Något som påverkar mitt omdöme. Erik Lundin inleder med en käftsmäll. Hans frenetiska förortslyrik hypnotiserar en förväntansfull publik. På en rökfylld scen ser vi Erik Lundin, klädd i svart hoodie och baggy-jeans. Dold i mörker blir…

Fortsätt läsa…

Musikrecension: Fionn Regan – The Meetings Of The Waters

Artist Fionn Regan Titel The Meetings Of The Waters Betyg 4 Release April Melankoli, tragik och kärlekens enigma. Fionn Regan trycker på våra smärtpunkter. Med känsla för det filmiska skapar han musik för drömmare. Folk blandas med akustiskt som blandas med electro. The Meeting of The Waters fångar lyssnaren och lämnar avtryck. Han är irländaren som 26 år gammal nominerades till brittiska Mercurry Prize och amerikanska The Shortlist Music Prize. Han är folksångaren som beskrivits som vår tids Bob Dylan. Han är Fionn Regan. Neil Young likaså nutida crooners som Conor Oberst, Father John Misty och Damien Jurado har inspirerat. Det är folkrock…

Fortsätt läsa…

Skivrecension: John Father Misty – Pure Comedy

John Father Misty – Pure Comedy 4 av 5 Självupptagna Facebook-junkies, samhällen i förfall och döden, den ständigt närvarande döden. Pure Comedy är knappast en sång i dur.  Med dova penseldrag målar Joshua Tillman, alias John Father Misty,  en dyster bild av vår samtid. Hans säregna röst, vackra kompositioner och lyriska förmåga ger oss ett musikbygge av världsklass. Joshua Tillman är en crooner i samma skola som Frank Sinatra och Bob Dylan. Med Pure Comedy gjuter han in nytt blod i folkrockgenren. Självsäkert och elegant  seglar han med fingrarna över pianotangenterna. Och med dystra tongångar berättar han sin historia. En…

Fortsätt läsa…

Musikrecension: Zara Larsson – So Good

Artist Zara Larsson Titel So Good Betyg 3 Release 13 mars 2017 Zara är en artist, näst intill unik i svensk musikkontext. Hon har talangen och framförallt rösten som lätt mäts med storheter som Rihanna och Beyonce. Hon har utstrålningen som har tagit henne hela vägen till de större arenorna. Zara är kvinnokämpen som på sociala forum för en feministisk kamp för unga flickors rätt till sin egen kropp. Nyligen nämndes hon av MTV som en av årets “ The Rising Stars”. Vår nya svenska storstjärna har framträtt på stora amerikanska talk shows som “The Tonight Show Starring Jimmy Fallon”…

Fortsätt läsa…

”Jag ville ge honom upprättelse för det samhälle som svek honom.”

  Drömmen om Marbella är ett fängslande drama om en ung narkoman och hans plågoandar. En närgången föreställning där publiken bokstavligt talat placeras i händelsernas centrum. Kulturbloggen träffade regissören Kristoffer Berglund. Kristoffer Berglund är skådespelare, född och uppväxt i Sollefteå , men med hemort i Stockholm. Kristoffer har medverkat i flertalet tv-produktioner och teateruppsättningar. Han är mest känd som Jon, den ensamstående föräldern, i den omåttligt populära tv-serien Fröken Frimans krig. Med Drömmen om Marbella debuterar Kristoffer som teaterregissör och manusförfattare. – Jag har hållit på med skådespeleri sedan jag var 15 år och i stort sett inte gjort något…

Fortsätt läsa…

Filmrecension: Sameblod – en smärtsam historielektion

Sameblod Betyg 4 Biopremiär 3 mars 2017 Kolonialism, rasism, identitet, samisk kultur, ursprung och familj. Sameblod är en smärtsam historielektion som minner om vår kollektiva skuld  till en hel folkgrupp.   Amanda Kernell, lägg namnet på minnet. Detta är filmskaparen från norr som med sin debut fått publik och kritiker på fall.  Sameblod , den första samiska storfilmen, har med imponerande regi, skickliga skådespelare och ett starkt budskap tagit sig bortom Sveriges gränser. Priser har regnat över Amanda och hennes första långfilm. Välförtjänt. Verkligen. Bakom filmen ligger gedigen research om samisk historia. Sameblod utspelas under tiden för Uppsala rasbiologiska institut.…

Fortsätt läsa…

Sameblod får prestigefyllt filmpris

Sameblod tilldelades årets Dragon Award för bästa nordiska film. Amanda Kernell fick i lördags motta priset The Dragon Nordic Award för den samiska storfilmen Sameblod. (Läs mina tankar om filmen.) Juryns motivering lyder: Priset tilldelas en film med ett universellt tema som kommuniceras genom en smärtsam aktuell porträttering av en minoritetskamp. Huvudkaraktärens resa, de svåra valen och uppoffringarna hon måste göra är inte bara väldigt väl dramatiskt grundade, men lyckas också med att berätta en gripande historia om identitet i en hård historisk kontext. En imponerande debutfilm med ett kraftfullt framförande i huvudrollen. Vinnaren inom denna kategori får en prissumma på drygt…

Fortsätt läsa…

5 februari, 2017

Göteborg filmfestival: Sann film kräver en unik röst

Med Säkerts nya Däggdjur i hörlurarna beger jag mig till Auktionsverket Kulturarena  för att lyssna till ett samtal med Tran Anh Hung, regissören bakom ”En doft av papaya” och ”Cyklo”. Tran är aktuell med en ny film, den franska släktkrönikan ”Eternity” som visas på festivalen. Tillsammans med journalisten och moderatorn Eva af Geijerstam diskuterar han filmkonstens varande. Regissören är svårintervjuad. Han undviker att besvara flera av Evas frågor. Vad innebär Pure cinema för dig personligen frågar hon. — Den existerar inte. Film handlar om att hitta sin egen unika röst och att i rörlig bild få ge uttryck för denna. Målet med konsten är att…

Fortsätt läsa…

Göteborg filmfestival – Dag ett

Jag börjar festivalen med att gå vilse. Jag ska till Biopalatset men hamnar på Bergakungen. Efter ha frågat en snäll dam om vägen får jag i högsta hastighet kuta bort mot Kungsportsplatsen. Jag slinker in i biosalongen precis innan dörrarna slår igen. En miss i schemat onekligen från min sida. Men det hör väl till en festival stor som denna. Idag blir det svensk poetisk dokumentär, biografi om mytoman, en isländsk uppväxthistoria samt årets hype, den samiska ”Sameblod”. ”Shapeshifters” är en svensk dokumentärfilm om identitet, ursprung och om att vara invandrare i Sverige idag. Sophie Vukovic vänder kameran mot sig…

Fortsätt läsa…

3 februari, 2017

Filmrecension: Venus – Fascinerande och närgånget

Venus Betyg 4 Årets upplaga av Göteborg filmfestival är i full gång och Kulturbloggens Petter Stjernstedt är på plats för att reflektera, recensera och rapportera kring årets utbud av kvalitativ film från hela världen. Först ut är en liten film om sexualitet sett ur ett kvinnligt perspektiv, producerad i grannlandet i söder. Fantasier, fetischer, lustfylldhet, skam ,besatthet och begär. Sex kan vara mycket. Danska Venus, nominerad inom kategorin Best Nordic Documentary, är en spännande och närgången dokumentärfilm som uppfriskande nog har sexualitet sett ur kvinnors perspektiv i blickfånget. Det är ett naket och fascinerande porträtt av tio kvinnor, om deras…

Fortsätt läsa…

1 februari, 2017

Skivrecension: The xx – I See You

Artist: The xx Titel: I See You Betyg: 4 Handklapp. Gospel. Körsång. Kärlek. Klubb. Beach House. Jamie xx. I See You signerat brittiska The xx är bedårande popmusik klädd i rökig electro och drömsk Beach House-psykedelia. The xx är bandet som aldrig slutar att överraska. Oberörda av rådande trender och konventioner har den brittiska poptrion från sydvästra London fortsatt att gå sin egen väg. Utifrån eget huvud har de skapat och gett oss inflytelserik musik som minner om 90-tals House, 80-talssynt och 2000-tals-R&B. Efter den omfamnade debuten och minimalistiska Coexist har bandet tagit nästa kliv. I See You har ett…

Fortsätt läsa…

21 januari, 2017

Årets bästa filmer, enligt Petter

Son of Saul och Neon Demon, två mardrömslika inblickar i vitt skilda världar. Den ena skildrar livet i ett tyskt koncentrationsläger där varje individ har en funktion i ett förtryckande system. Den andra visar med visuell magi modellbranschens vidriga ansikte. Kulturbloggens Petter Stjernstedt listar sina favoritfilmer från det starka filmåret 2016. 1. Son of Saul 2. Neon Demon 3. Neon Bull 4. Toni Erdmann 5. Things to Come 6. The Witch 7. Room 8. Rams- män och får 9. Jätten 10. Captain Fantastic 11. Zootropolis 12. Hatefull Eight 13. Arrival 14. Flickan, mamman , demonerna 15. A Bigger Splash 16.…

Fortsätt läsa…

19 december, 2016

Årets Bästa Album: Petter

Ett gäng hip-hopakter, rockdrottningar och en och annan rockgubbe. Kulturbloggens Petter Stjernstedt listar de bästa albumen från det starka musikåret 2016. Bästa album 2016 1. Blood Orange – Freetown Sound 2. Beyonce – Lemonade 3. Laura Mvula – The Dreaming Room 4. Leonard Cohen – You Want It Darker 5. The Avalanches – Wildflower 6. Nick Cave and The Bad Seeds – Skeleton Tree 7. P.J Harvey – The Hope Six Demolition Project 8. Anderson. Paak – Malibu 9. Skepta – Konnichiwa 10. Mitski – Puberty 2 11. Frida Hyvönen – Kvinnor och barn 12. Weyes Blood – Front Raw…

Fortsätt läsa…

15 december, 2016

Skivrecension: Cat Princess – Please Me

Artist: Cat Princess Titel: Please me Betyg: 4 Artsy Talking Heads och David Bowie-poserande popmusik. Ta dessa giganter och tillsätt en gnutta Doktor Kosmos, en tesked Moon City Boys och ett kryddmått Allah-Las. Mixa och skaka väl och länge. Voilà; Cat Princess! Debut-EP:n Please Me känns stundtals spretig, men Cat Princess charmar oss av stolen med sin nyfikna ingång till musiken och sin experimentlusta. Please Me är ett hemsnickeri gjord i äkta DIY-anda utifrån fem vänners gemensamma idé om hur musik bör låta. Cat Princess är Uppsalabandet som ledsnat på den studentikosa staden med Stockholmskomplex. De är femtetten som självsäkert…

Fortsätt läsa…

13 december, 2016

Skivrecension: Imannu El – Hibernation

Artist: Immanu El Titel: Hibernation Betyg: 4 Immanu El avrundar musikåret med storslagen postrock och drömpop à Deportees och Sigur Ros. Hibernation är ett välkommet inslag i ett trist och kallt decembermörker. Postrockbandet Immanu El från Jönköping, grundat av en blott 16-årig Claes Strängberg tillsammans med tvillingbrodern Per Strängberg, David Lillberg och Jonatan Josefsson är föga kända i Sverige. Desto större genomslagskraft har de fått internationellt. Sedan första skivan They’ll Come, They Come (2007) har bandet turnerat världen över och framträtt ett hundratal gånger i ett 30-tal länder. De har till och med kallats ett av Skandinaviens mest lovande liveband.…

Fortsätt läsa…

7 december, 2016

Westworld – imponerar

Westworld – tv-serie på HBO Betyg 4 Framtidsvision och västern. Vem trodde att den udda kombon skulle jänga sig? Westworld är vad Jurassic Park skulle varit i Bladerunner-författaren Philip K. Dicks händer. En futuristisk västern som bara är ett skådespel, en teaterscen där vanliga Svenssons får sina undertryckta mest basala patriarkala behov tillfredsställda. Och för den som är extra äventyrslysten finns “The Bad Guy”. Vill du bli byns hjälte och rädda folket från tyrannen Wyatt. Ta din chans. Upplev Westworld! Westworld är en smart sci-fi serie som bjuder på underhållning med oförutsägbart och Innovativt berättande. Betyget dras ned av onödiga…

Fortsätt läsa…

21 november, 2016

Skivrecension: Weyes Blood – Front Row Seat to Earth

Artist: Weyes Blood Titel: Front Row Seat to Earth Betyg: 4 Weyes Bloods fjärde fullängdare Front Row Seat to Earth är en Natalie Mering i sitt esse. Med trollska harmoniska melodier, harpa och renässansmusik, folk och psykedelia samt den renaste stämman tränger hon igenom allt sorl. Och kommer segrande ut på andra sidan. Det känns lyxigt att få ”sitta på främsta raden” och få lyssna till när Natalie Mering, alias Weyes Blood, framför sina harmoniska melodier med sådan självklarhet och med glimten i ögat. Musikaliskt finns förgreningar med folkmusiker som Julia Holter, Feist och Joanna Newsom. Till skillnad från dessa…

Fortsätt läsa…

5 november, 2016

Skivrecension: The Radio Dept – Running Out of Love

Artist: The Radio Dept Titel: Running Out of Love Betyg: 5 En omänsklig vapenindustri. En finklädd rasistmobb. Och en frihet som kämpar för sin överlevnad. Running Out of Love skildrar en tid där kärleken spelat ut sin roll. Radio Depts fjärde album är ett tveeggat svärd, lika politiskt laddat som stilsäkert komponerat. Ett praktverk som förtjänar all uppmärksamhet. Jag känner till få lika kompromisslösa band. Lund-pojkarna Martin Carlberg och Johan Duncanson träffades för första gången vid 2000-talets inledande fas. Tillsammans bildade de Radio Dept. Sedan dess har de släppt fyra album – ”Lesser Matters”, ”Pet Grief” och ”Clinging to a…

Fortsätt läsa…

28 oktober, 2016

Skivrecension: Regina Spektor – Remember Us to Life

Artist: Regina Spektor Titel: Remember Us to Life Betyg: 4 Soviet Kitsch, debuten från 2004, gav oss en ny unik röst. Regina, med sitt komplexa musikbygge och varierade röstläge, fångade oss i nätet. Med tiden förändrades musiken och Reginas pianobaserade pop blev väl kommersiell. Med Remember Us to Life, Reginas sjunde album, återvänder hon till rötterna. Vi hör en sångerska som återtagit kontrollen över musiken och som fortsatt att utveckla sitt skrivande med vacker naturlyrik och prosa. Välkommen till Regina Spektor-land. Här dansar djävulen i midnattsolen och mänskliga demoner gör sig påminda i en svallande känslostorm. Remember Us to Life…

Fortsätt läsa…

Nästa sida »